<p>This essay is a long discussion about a posssible way to look at daily activities in Sweden.</p>

This essay is a long discussion about a posssible way to look at daily activities in Sweden.

Abstrakt  Studiens syfte var att undersöka grundskolans rektorers förhållningssätt och strategier i läroplanens (Lgr 11) uppdrag att ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket 2011, s 9).” I forskningsgenomgången skildras olika författare och forskares tolkningar om betydelsen av daglig fysisk aktivitet samt skolans och rektorsuppdraget ansvarområde ur olika perspektiv. Undersökningen består av en kvalitativ inriktad enkätstudie av 23 rektorer. Studien visar att rektorerna har en strategi för daglig fysisk aktivitet i skolan men strategierna ser olika ut och att de lägger olika stor vikt vid uppdraget.

<p>Titel: Mötas, gynnas och utvecklas </p><p>– En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter</p><p> </p><p>Handledare: Hans Bengtsson</p><p>Institution: Sektionen för hälsa och samhälle </p><p>Typ av arbete: Magisteruppsats</p><p>Antal sidor: 50</p><p>Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet.</p><p>Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. </p><p>Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken.</p><p>Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux</p>

<p>Den här uppsatsen tar sitt avstamp i de erfarenheter vi tillskansat oss om synen på elevvård under våra VFU-perioder. Vi upptäckte då att lärare på olika stadier ansåg att elevvården bedrevs på olika sätt beroende på vilket stadie lärarna arbetar på. Vi har därför gjort en jämförande intervjuundersökning där följande frågeställningarna har stått i centrum:</p><p>1. Finns det några skillnader i det dagliga arbetet med elevvård och i synen och inställningen till denna på de olika stadierna?</p><p>2. Vad är det som skiljer sig åt, vilka likheter finns?</p><p>3. Hur ser lärarna på sitt arbete som elevvårdaren,.</p><p>Vi har intervjuat tio lärare som antingen jobbar i år 4-6 eller 7-9 för att få deras syn på problemet.</p><p>I våra resultat har vi kommit fram till några olika slutsatser utifrån vårt resultat. De viktigaste är att inställningen till elevvården inte skiljer sig mellan stadierna men att det arbete som bedrivs skiljer sig åt, mycket beroende på den struktur och organisations som skapar olika förutsättningar på de olika stadierna. Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att elevvården bör ha en fortsatt viktig roll i skolan, det är viktigt att skolans personal har kompetens i dessa frågor och att skolan får resurser till detta arbete. Vi anser att lärarutbildningen bör lägga större vikt vid dessa frågor för att underlätta arbetet på skolorna.</p>

Den här uppsatsen tar sitt avstamp i de erfarenheter vi tillskansat oss om synen på elevvård under våra VFU-perioder. Vi upptäckte då att lärare på olika stadier ansåg att elevvården bedrevs på olika sätt beroende på vilket stadie lärarna arbetar på. Vi har därför gjort en jämförande intervjuundersökning där följande frågeställningarna har stått i centrum: 1. Finns det några skillnader i det dagliga arbetet med elevvård och i synen och inställningen till denna på de olika stadierna? 2. Vad är det som skiljer sig åt, vilka likheter finns? 3. Hur ser lärarna på sitt arbete som elevvårdaren,. Vi har intervjuat tio lärare som antingen jobbar i år 4-6 eller 7-9 för att få deras syn på problemet. I våra resultat har vi kommit fram till några olika slutsatser utifrån vårt resultat. De viktigaste är att inställningen till elevvården inte skiljer sig mellan stadierna men att det arbete som bedrivs skiljer sig åt, mycket beroende på den struktur och organisations som skapar olika förutsättningar på de olika stadierna. Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att elevvården bör ha en fortsatt viktig roll i skolan, det är viktigt att skolans personal har kompetens i dessa frågor och att skolan får resurser till detta arbete. Vi anser att lärarutbildningen bör lägga större vikt vid dessa frågor för att underlätta arbetet på skolorna.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas – En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans Bengtsson Institution: Sektionen för hälsa och samhälle Typ av arbete: Magisteruppsats Antal sidor: 50 Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet. Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken. Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux

"Livet efter gymnasiesärskolan" är en intervjuundersökning med två årgångar elever som tagit studenten 2012 och 2013 från något av de fem erbjudna nationella programmen på gymnasiesärskolan inom Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att närmare undersöka hur boendesituation, sysselsättning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd målgrupp. Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsättningsform, könstraditionella yrkesval och samstämmighet mellan sysselsättning och genomgångna gymnasieprogram. Studien omfattar frågor och svar om boende, nuvarande sysselsättning och om eventuell anställningsform samt förslag till eventuella förändringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgångselever från något nationellt gymnasiesärskoleprogram inom upptagningsområdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, då intervjupersonen önskat så, via telefon. Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsättning. Noterbart är att det är färre arbetslösa bland informanterna i föreliggande studie än för övriga ungdomar i Jämtland/Härjedalen. Överensstämmelse mellan sysselsättning och utbildning har 66 procent av populationen. Studien indikerar att det finns könsbundna yrkesval inom undersökningsgruppen. Den vanligaste boendeformen var LSS-boende vilket tjugo informanter hade vid tidpunkten för studiens genomförande. Tolv informanter hade eget boende och ytterligare tolv bodde i föräldrahemmet. Tjugoåtta informanter angav att de inte önskar någon förändring av nuvarande livssituation. De förslag till förändringar som emellertid framkommer i studien handlade främst om möjligheten till arbete och eget boende.

Syftet med denna studie är att ta reda på om de institutionella förutsättningarna för självbestämmande är möjliggörande eller begränsande för målgruppen vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå (måttlig till svår utvecklingsstörning). Genom en kvalitativ textanalys av styrdokument som Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialstyrelsens- och kommunala styrdokument samt kompletterande intervjuer fanns tanken att få en djupare förståelse för vilka faktorer som styr självbestämmandet för vuxna på en låg kommunikativ- och kognitiv utvecklingsnivå. De områden som vi valde att studera var daglig verksamhet och boende med särskild service, på grund av att de två insatserna tillsammans täcker in den enskildes hela liv. Resultatet visade att det finns en otydlighet i hur styrdokument som LSS, Socialstyrelsens- och kommunala riktlinjer beskriver självbestämmandet och hur det ska uppnås för den enskilde.  Däremot visar resultatet från intervjuerna med kommunernas utvecklingsenhet att det finns en tydlighet i hur personalen kan arbeta pedagogiskt med olika metoder för att möjliggöra den enskildes självbestämmande. Genom att använda oss av interaktionistisk- och nyinstitutionell teori ges resultaten en teoretisk förankring och kan bidra till kunskapen om hur de institutionella förutsättningarna är möjliggörande eller begränsande för självbestämmandet. Sammantaget visar resultatet att personalens kunskaper om funktionsnedsättningar, utbildningsnivå och olika specialpedagogiska metoder främjar självbestämmandet.

<p>This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews. The main result of the study is: theories about disability, normalization and social integration has nearly connection with the employment, the ambition to get activity closer the labour market changes between different periods, the conditions to the labour market make sense and for some people with intellectual disabilities it is important that the employment resemble or can lead to a common work but for many the important is that employment offers in situation and a environment that they enjoy.</p>