Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- och normaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom den dagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessa mål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda oss av KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever att integrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp som empowerment, normalisering och integration. Vad som framkommer är att personalen upplever att deras integrerings- och normaliseringsmål i verksamheten uppnås, men att det finns brister som gör att man inte når ända fram. För att uppnå målen behövs mera resurser och en annan syn på människor med intellektuella funktionsnedsättningar.

No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vad relationen med hundar kan betyda för några personer med funktionsnedsättning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var välmående/psykisk hälsa, självkänsla/självförtroende, hänsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till välmående på flera olika vis, bland annat genom att vara en källa till trygghet, vänskap och glädje. I studien framkom också att man hyste empati och förståelse för hundarna, samt att de bidrog till personlig utveckling dels genom sin roll som självobjekt och dels genom att man ställdes inför olika utmaningar i umgänget med hundarna. Rollen som omsorgsgivare belystes också. I diskussionen berördes aspekterna att känna ömsesidighet i en relation, att känna glädje samt att få växa och utvecklas.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personers arbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelen psykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer med deltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter från företag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, där det är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta in dem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade att intervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner på fritiden, samt att de vänner som de hade, även hade en funktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen på deras arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning av funktionsnedsatta personer. Men företagen försökte ändå anpassa sig till de olika funktionsnedsättningarnas behov.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt rektorer har för att realisera formuleringen “Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Utöver detta ämnar studien även att undersöka potentiella faktorer som påverkar arbetssätten för daglig fysisk aktivitet. Frågeställningar: ● Hur tolkar rektorerna formuleringen? ● På vilka sätt arbetar rektorerna med formuleringen idag? ● Vad påverkar rektorernas arbetssätt? Metod För att undersöka rektorers arbetssätt har fyra semi-strukturerade intervjuer genomförts med rektorer som arbetar på grundskolan. Ett bekvämlighetsurval gjordes och intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. Transkriberingarna har sedan analyserats utifrån induktiv tematisk analys. Resultat Rektorerna tolkar formuleringen i läroplanen om daglig fysisk aktivitet som något viktigt men uttrycker samtidigt att formuleringen är diffus att tolka. Ett gemensamt arbetssätt som rektorerna har är att de arbetar med att bjuda in till fysisk aktivitet på rasterna. Det som skiljer sig mellan skolornas arbetssätt kring daglig fysisk aktivitet är att två skolor arbetar med utökad undervisningstid i idrott och hälsa och två skolor har extra pulshöjande pass. Dessa arbetssätt skiljer sig åt i tid både mellan årskurserna på skolorna och skolorna emellan. Det finns flera faktorer som påverkar rektorernas arbetssätt, i denna studie har dessa sammanfattas under rubrikerna ekonomi, miljö, population, styrdokument och tid. Dessa faktorer kan både underlätta eller försvåra rektorernas handlingsutrymme. Slutsats Resultatet visar på att rektorerna tycker att formuleringen i läroplanen är diffus och lätt att säga “check på”. Detta visar sig genom att skolornas arbetssätt både har likheter och skillnader. Vi drar slutsatsen att medan skolor arbetar på liknande sätt till viss del, så finns där även skillnader. Dessa skillnader i arbetssätt är så stora att vi anser att det går att ifrågasätta om barn har likvärdiga möjligheter till fysisk aktivitet under skoldagen / Abstract Aim The aim of this study is to examine the strategies that principals use to fulfill the mandate for compulsory schools to offer daily physical activities for students and how they motivate their strategies. This thesis also aims to examine potential factors that influence these strategies for offering students daily physical activity ● How do the principals interpret the task? ● Which strategies does the principals use for the task today? ● What influence the principals strategies? Method Four semi-structured interviews have been conducted with principals from four elementary schools in order to examine the principals’ strategies. A convenience sample was made and the interviews were recorded and later transcribed. The transcriptions have been analyzed using inductive thematic analysis. Results The principals interpret the wording in the curriculum for daily physical activity as something important. However, not all principals interpret the wording about daily physical activity as something students should have every day: one principal interprets that it is an ambition to offer. The difference between the schools is their way of working with daily physical activity. Three of the schools have extra scheduled physical activity while the fourth only implements this mandate through breaks between lessons. Additionally, there are several factors that influence the principals’ strategies:economy, environment, population, curriculum and time. These factors can both facilitate or complicate the principal’s scope of action. Conclusions The result shows that the principals think the wording in the curriculum is diffuse and easy to say “check that”. This is demonstrated by the fact that the schools' working methods both have similarities and differences. We conclude that while schools work in a similar way to some extent, there are also differences. These differences in working methods are so great that we consider it possible to question whether there is an equal opportunity for children to be physically active during the school day.

Syftet med denna studie har varit att undersöka upplevelsen av delaktighet, inflytande och självbestämmande hos individer som har intellektuell funktionsnedsättning och som är deltagare i daglig verksamhet enligt LSS (Lag om stöd och särskild service till vissa funktionshindrade). Resultatet har analyserats med inspiration från den hermeneutiska analysmetoden samt utifrån teorin om empowerment. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex deltagare samt deltagande observationer av deras dagliga verksamheter har studien kunnat belysa det som mycket av tidigare forskning inom domänen redan påvisat, nämligen den komplexitet som föreligger i att praktiskt tillämpa vissa av de rättigheter som framgår i LSS. Utsagorna från studiens deltagare som har påvisat att de inte tycks ha de förutsättningar som krävs för att fullt ut leva upp till det samhälleliga idealet som en självständig och fri medborgare. Detta trots att individerna enligt LSS ska betraktas som just det. Samtidigt har majoriteten av deltagarna i denna studie inte i någon större utsträckning gett uttryck för att de upplever sina begränsade möjligheter som något problematiskt, utan att de i många avseenden betraktar vardagliga företeelser på de dagliga verksamheterna som självklarheter. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett folkhälsoproblem som drabbar många personer i Sverige och världen. Behandlingen består av läkemedel, kostvanor samt fysisk aktivitet. Rekommendationer och forskning visar på fysisk aktivitets positiva effekt men efterföljs inte. I ett allt mer stillasittande samhälle blir rörelse och en aktiv vardag viktig för personer med hjärtsvikt.   Syfte: Att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod samt induktiv ansats har gjorts. Totalt har elva vetenskapliga artiklar granskats och analyserats, enligt Fribergs analys i fem steg. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom anpassning till en förändrad vardag samt behov av stöd och underlättande miljö som teman. Personerna med hjärtsvikt upplevde rädsla och oro i relation till fysisk aktivitet samt en känsla av otillräcklig kunskap och information. Det beskrevs hur de dagliga aktiviteterna anpassades efter kroppens förmåga samt vikten av stöd belystes.  Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att informationen om den fysiska aktivitetens vikt i behandlingen samt att specifika råd förmedlas är betydande. För sjuksköterskan är det viktigt att individens befintliga eller obefintliga stödnätverk uppmärksammas, för att kunna stödja individen till fysisk aktivitet och en fungerande egenvård utifrån Orems egenvårdsteori.

I vårt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville även göra en jämförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, när det gäller den fysiska aktiviteten, skiljer sig åt mellan de olika åldrarna. Vi har använt oss av observationer och enkäter i förskolegrupp med barn i åldern 3-5 år och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i både förskola och skola. Vårt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gällande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gäller även pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns även om den inte alltid är organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bästa delen av dygnet, den tiden då barnen är som piggast, alltså de timmar som barnen är i skolverksamhet.