Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling. I planeringen ges den enskilde i största möjliga uträckning möjlighet till inflytande och medbestämmande över de insatser som ska ges precis som 5 och 6 §§ Lagen (19993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade föreskriver. Med tanke på deltagarna varierande behov av insatser så räcker det inte alltid med befintlig personals goda insatser. Daglig verksamhet i vårt land idag har inte den personal som behövs för att ge ett gott stöd, en god service och omvårdnad så som lagen föreskriver. För att uppnå detta skulle varje person med grav utvecklingsstörning behöva en ur personalen som såg till att personen fick sina behov tillgodosedda (en på en) vilket säkert är en ekonomisk omöjlighet i dagens Sverige. / Individual development of the mentally disabled - A study on the employees work at the Daily Activity centers.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån observationer, intervjuer och enkätundersökningar ta reda på hur två olika skolor arbetar för att uppfylla det strävansmål om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta är något som ligger oss båda varmt om hjärtat och när vi är nyutexaminerade lärare vill vi kunna vara med och både påverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och få andra lärare på skolan att förstå hur mycket man vinner när eleverna får röra på sig. / An essay about the importance with daily physical activity.

Bakgrund: Demenssjukdom är en global sjukdom. Det finns olika typer av demenssjukdomar, Alzheimers är den vanligaste typen av demens. Demens kan påverka individens kognitiva förmågor vilket leder till svårigheter i det dagliga livet. Aktivitet är utförandet av en handling och kan förklaras som ett samspel mellan individen, subjektet, uppgiften och objektet. Dagliga aktiviteter är de livsnödvändiga aktiviteter som individen bör utföra för att behålla ett hälsosamt liv. Arbetsterapeutiska interventioner kan tillämpas i syfte att bibehålla eller förbättra kognitiv funktion och utförandet av daglig aktivitet. Syfte: Att beskriva kognitiva interventioner samt dess effekt på daglig aktivitet och kognitiv funktion hos äldre med demens. Metod: Litteraturstudien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser, Cinahl with full text, Pubmed samt Psycinfo. Studien avgränsas genom att endast inkludera artiklar med engelsk text, peer reviewed, ålder 65+ samt mellan årtalen 2013-2023. Det utfördes en kvalitetsgranskning av de utvalda artiklarna utifrån Willmans granskningsmall som sedan analyserades utifrån litteraturstudiens frågeställningar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi. De utfallsmått som studien utgick efter är kognitiv funktion samt daglig aktivitet. Kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi visade främja kognitiv funktion och möjliggöra utförandet av daglig aktivitet för äldre med demens. Resultatet som framställs i samtliga artiklar visar statistisk signifikans. Slutsats: Kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi förbättrar utförandet av daglig aktivitet samt kognitiv funktion för äldre individer med demenssjukdom. Förslag till framtida studier inom detta område är att utföra fler kvalitativa studier med fokus på erfarna arbetsterapeuters upplevelser och tankar.

Bakgrund: Att barn blir allt mer stillasittande är alarmerande eftersom levnadsvanor och livsstil under barndomen har betydelse för uppkomsten av ohälsa i vuxenlivet. Skolan är en viktig arena i främjandet av barns hälsa och dagliga fysiska aktivitet. Enligt läroplanens uppdrag är det lärares och rektorers uppgift att sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syfte: Att undersöka lärares och rektorers upplevelser av att främja elevers dagliga fysiska aktivitet utifrån det stöd som ges till skolan och de faktorer som påverkar skolans förutsättningar. Metod: Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på fem skolor inom tre på förhand utvalda kommuner. Insamlat data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta i innehållet. Resultat: Huvudresultatet visade att respondenterna upplevde att arbetet med att främja daglig fysisk aktivitet varierade beroende på hur detta arbete var prioriterat i verksamheten. Stöd från rektor, kommun och föräldrar ansågs vara viktigt för att fysisk aktivitet ska prioriteras. Påverkande faktorer upplevdes vara kunskapskravet, synen på fysisk aktivitet, skolgårdens karaktär samt tillgången till stimulerande miljöer. Därtill upplevdes att elevernas minskade intresse för fysisk aktivitet och det ökade intresset för elektronisk underhållning försvårade arbetet. Slutsats: För att öka insatserna för att främja elevers dagliga fysiska aktivitet bör medvetenheten om läroplanens uppdrag om daglig fysisk aktivitet öka. Det krävs även en förändrad syn på fysisk aktivitet för att skolor ska ges större möjligheter att arbeta med detta. Därtill behöver involverade aktörer ge mer stöd till skolorna för att uppdraget ska prioriteras i verksamheten. / Background: The increasing prevalence of sedentary behavior among children is alarming since unhealthy living habits and lifestyle during childhood is a risk factor for ill health in adulthood. Schools play an important role when promoting children’s health and daily physical activity. According to the curriculum, teachers and principals are expected to promote daily physical activity to all students during the school day. Purpose: To examine teachers' and principals' experiences in promoting daily physical activity to students based on the support given to the school and the resources available. Method: Data was collected by ten semi-structured interviews conducted in five schools within three municipalities. Data was analyzed by using qualitative content analysis with a focus on the manifest content. Results: Respondents experienced that efforts varied depending on how physical activity was prioritized by the school. Support from the principal, the municipality and the parents was considered important in order to increase these efforts. Factors that influenced the delivery included the pressure to meet the curricular requirements for other subjects, the views on physical activity, the school yards’ characteristics as well as the access to stimulating environments. The decreased interest in physical activity and the increased interest in electronic entertainment was also seen as a challenge. Conclusion: The awareness of the existing curriculum on daily physical activity should increase in order to put more effort on promoting daily physical activity to students. For this to be possible, the view on physical activity has to change. Increased support from stakeholders is also needed in order to prioritize daily physical activity in schools.

I den svenska läroplanen och i fritidshemmets allmänna råd står det att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet. Forskningen visar dock att barn idag inte uppnår den rekommenderade fysiska rörelsen utan är mer och mer stillasittande. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studien att undersöka hur fritidspersonalen arbetar med fysisk aktivitet i sin verksamhet utifrån de tre forskningsfrågorna: Hur definierar fritidspersonal fysisk aktivitet på fritidshemmet?, hur arbetar fritidspersonal med daglig fysisk aktivitet? och vilka svårigheter ser fritidspersonal med att arbeta med fysisk aktivitet? Metoden som användes i studien var kvalitativ, där det användes intervjuer för att svara på forskningsfrågorna och för att få fram ett upplevelsebaserat inifrånperspektiv hos fritidspersonalen. Resultatet av genomförd studie visade att fritidspersonalen använder sig av olika motivationsstrategier för att motivera eleverna till fysisk aktivitet. De svårigheter som framkom handlade om inkludering av de elever som är inaktiva samt brist på planeringstid och dokumentation. Olika syn på tävlingar var även det en svårighet hos fritidspersonalen. För att mäta den dagliga fysiska aktiviteten krävs det att fritidspersonalen dokumenterar ner styrda aktiviteter vilket saknas i den här undersökningen. Däremot visade det sig att de elevgrupper som undersöktes ofta var aktiva på eget initiativ, ett resultat som kan problematiseras.

Background: This section includes family and nurses experiences of caring for a person with ALS. Families experience mental and physical stress in caring for a close relative. They describe how their everyday life of caring for a close relative with the disease ALS is and how challenging it can be. Nurses experience a lack of knowledge surrounding the disease and as a result, difficulties in dealing with patients and their families may arise. Both nurses and patients’ families emphasize the importance of knowledge about the disease. Nurses also emphasize the importance they have as health care professionals and their obligation among other things to inform patients families of relief care. Aim: The purpose is to describe patients’ experiences of living with ALS. Method: The method of this thesis is a qualitative literature study and analyzed from a descriptive synthesis based on the synthetic process. Results: The findings present three themes describing patients’ experiences of being stricken with ALS. The three themes presented in the findings are "Experiences of being afflicted with ALS", “Experiences of emotional upheaval by ALS” and "Experiences of bodily changes with ALS”. Conclusion: In the findings of this study patients’ experiences of living with ALS are described. It is of importance that involved healthcare professionals continuously strive for increased knowledge and information about patients’ experiences. High-quality care is one of the many obligations a registered nurse must upkeep. Increased knowledge creates a potential possibility for evolving and better care and thus a better understanding towards patients with ALS. Involving close family and relatives is important when caring for people with ALS, as it facilitates for the well-being and sense of safety of these patients. It is thus important that healthcare professionals also pay attention to the relatives of these patients to support them during the whole process.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod. Intervjuerna har genomförts bland deltagare på en daglig verksamhet belägen i en mindre ort i Västra Götaland. I studien har jag använt mig utav tre teoretiska utgångspunkter, Antonovskys teori om känsla av sammanhang, teorier om empowerment, samt Goffmans teori om stigmatisering Resultatet visar att individerna känner känsla av sammanhang, främst genom komponenterna begriplighet och hanterbarhet och att komponenten meningsfullhet upplevs som svagare. Det framkommer också att individerna upplever relativt lite egenmakt och empowerment relaterat till den dagliga verksamheten. Gällande stigmatisering, upplever de flesta individerna viss stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. Den upplevda stigmatiseringen handlar bland annat om en känsla av skam att delta i daglig verksamhet, och att avvika från det normala när det gäller möjligheterna till ett vanligt arbete. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Communication difficulties are common in individuals with different types of disabilities. Hence, many may need Augmentative and Alternative Communication (AAC) to be able to communicate. Communication is the foundation of all social relations and studies report that insufficient communication can lead to reduced quality of life and be a predictor for behavioral problems. Even though communication is important there are indications that many individuals with communication difficulties do not get the support they need. People in the individuals’ network, such as family and personnel, play an important role in identifying these individuals, but to date there is no simple tool for that purpose. The aim of this pilot study was therefore to investigate if the Communication Function Classification System (CFCS) could be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. Individuals attending day centers usually have disabilities that involve communication difficulties. The participants (n = 9) were family members (n = 3), personnel at day centers (n = 5) and speech-language pathologist (n = 1). The participants classified the communicative abilities of two individuals using CFCS. Two statistical measures, average deviation and percent agreement, were used to calculate the inter-rater reliability. The total average deviation was 0,2 and the total percent agreement was 65 %, which indicate that CFCS can be used to classify the communicative ability in adults attending a day center. However, the participants addressed some critique toward CFCS, therefore future studies should consider using another tool for identifying communication difficulties. / Kommunikativa svårigheter är vanligt hos individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Många av dessa behöver därför ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) för att kunna kommunicera. Kommunikation är grunden för all social gemenskap och forskare har rapporterat att bristande kommunikation kan leda till sämre livskvalitet samt vara en riskfaktor för olika typer av problembeteenden. Trots att kommunikation är viktigt finns indikationer på att många individer med kommunikativa svårigheter inte får det stöd de behöver. Omgivningen i form av till exempel personal och närstående spelar en viktig roll i identifieringen av dessa individer, men det saknas ett enkelt verktyg för dem att använda i det syftet. Föreliggande studie syftade därför till att, i en pilotstudie, undersöka om klassifikationssystemet Communication Function Classification System (CFCS) kan användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. De som får insatsen daglig verksamhet har funktionsnedsättningar som ofta innefattar kommunikativa svårigheter. Deltagarna (n = 9) i studien var närstående till två brukare, daglig verksamhetspersonal, och en logoped. Deltagarna i studien skattade brukarnas kommunikativa förmåga utifrån CFCS. Två statistiska mått, genomsnittlig avvikelse och procentuell överensstämmelse, användes för att beräkna interbedömarreliabiliteten för deltagarnas skattningar. Den totala genomsnittliga avvikelsen var 0,2 och den totala procentuella överensstämmelsen var 65 %. Det begränsade underlaget gör slutsatserna osäkra, men resultaten tyder ändå på relativt god samstämmighet mellan deltagarna, och att CFCS skulle kunna användas för att skatta den kommunikativa förmågan hos vuxna brukare med insatsen daglig verksamhet. Deltagarna riktade dock viss kritik mot CFCS, vilket gör att fortsatta studier bör överväga att använda ett annat verktyg för identifiering av kommunikativa svårigheter.

Bakgrund: Omvårdnaden som ges på äldreboende bör präglas av respekt, värdighet och ett samarbete med den äldre. Utifrån den äldres behov kan sjuksköterskan samt omvårdnadspersonalen uppfylla den äldres önskemål. Syfte: Syftet är att beskriva äldres upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturstudie grundad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Äldre upplevde att vikten av gemenskap med andra och möjligheten till aktivitet hade betydelse för upplevelser av meningsfullhet. Äldre upplevde att omgivningen hade betydelse för hur de äldre upplevde sig uppmärksammade och kände trygghet samt igenkännande i den dagliga tillvaron. Äldre beskrev att livet på äldreboendet, antingen var deras största önskan eller största förlust. Äldre upplevde att en nedsatt kroppslig funktion kunde resultera i en önskan att bevara självständigheten samt att leva med dödens närvaro. Slutsats: Upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende är individuella, upplevelserna har samtidigt flertal gemensamma faktorer. Kunskap om hur äldre upplever den dagliga tillvaron på äldreboende, kan bidra till att sjuksköterskor får en ökad förståelse över hur omvårdnad kan bidra till en meningsfull tillvaro. / Background: The care given to elderly residents should be characterized by respect, dignity and in collaboration with the elderly. Based on the needs of elderly, the nurse and nursing staff can meet the wishes of the elderly. Aim: The aim is to describe elderlies experiences of the daily life in nursing homes. Method: A systematic literature study based on 10 qualitative scientific articles. Result: The fellowship with others and the opportunities for activity was important for experiences of meaningfulness. The surroundings was important for how the elderly experienced attention, felt secure and acquaintance. Elderly described that life in the nursing home was either their greatest desire or greatest lost. Elderly experienced that a impaired bodily function could result in a desire to preserve independence and to live with the presence of death. Conclusion: Experiences of the daily life in nursing homes is individual, still the experiences have several common factors. Knowledge of how elderly experience the daily living in nursing homes, can help nurses gain an increased understanding of how the care can contribute to a meaningful existence.

The purpose of the study was to, from the perspective of the operation coordinators, highlight guilt- and shame in parents whose children have a disability and are covered by the LSS- effort daily activities. Furthermore, to explore how guilt in shame with parents in face of their disabled child affect the work for operations coordinators within daily activities. We have used a qualitative method with semi structured interviews to collect data. In order to analyze the result, we have used social constructivism as a theoretical perspective as well as the client is the expert and dueling realities as applying theories. From the result it emerges that guilt- and shame feelings are found within some parents towards their disabled children within daily activities. Further it emerged that operation coordinators try to have an understanding towards parents that experience these feelings. The work continues with different tools such as collaboration with other business coordinators and managers in daily activities. Other tools such as clarifying pedagogy also facilitate the work. Furthermore, the result shows that the outcome of the work lies in cooperation between operation coordinator and parents. Finally, the result shows that the use of open dialogue between operation coordinators and parents can result in a reversal of the guilt- and shame feelings towards a future were hope and opportunities are at center. / Syftet med studien var att, utifrån verksamhetssamordnares perspektiv, belysa skuld- och skamkänslor hos föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning och omfattas av LSS-insatsen daglig verksamhet. Vidare utforska hur skuld och skam hos föräldrar inför sitt funktionsnedsatta barn påverkar arbetet för verksamhetssamordnare inom daglig verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. För att analysera resultatet har vi använt oss av socialkonstruktivismen som teoretiskt perspektiv samt klienten är expert och duellerande verkligheter som tillförande teorier. Ur resultatet framkommer det att skuld- och skamkänslor återfinns hos en delföräldrar gentemot sitt barn med en funktionsnedsättning inom daglig verksamhet. Vidare framkom det att verksamhetssamordnare försöker ha en förståelse för de föräldrar som upplever dessa känslor. Arbetet fortsätter med olika hjälpmedel såsom samverkan med andra verksamhetssamordnare och chefer inom daglig verksamhet. Andra hjälpmedel som tydliggörande pedagogik underlättar även i arbetet. Vidare visar resultatet på att arbetet skall resultera i ett samarbete mellan verksamhetssamordnare och föräldrar. Slutligen visar resultatet att nyttjandet av öppna samtal mellan verksamhetssamordnare och föräldrar kan vända de skuld- och skamkänslor som återfinns till en framtidstro där hopp och möjligheter är i centrum.