<p>För att flytta information från en databas till ett datalager används det idag olika tekniker. Existerande transformeringstekniker baseras på att en applikation hanterar detta. Detta examensarbete går ut på att skapa och undersöka en metod som istället genomför transformeringen i en databas. Denna transformering är metadatadriven, eftersom metadata är den information om data som krävs för att en transformering ska vara möjlig. Arbetet bygger därför på en metadatastudie som behandlar representation och struktur av metadata. Målet med arbetet är att få fram en så generell transformeringsmetod som möjligt och metoden går ut på att transformera data från en normaliserad databasstruktur till en denormaliserad datalagersstruktur.</p>

<p>De senaste åren har molekylärbiologisk data växt explosionsartat. Ny teknik gör att information kan härledas ur data snabbare och mer än tidigare. Faktum är att det tillkommer så mycket ny data att de nya resultaten inte längre kan publiceras i artiklar. Dessa sekvenser av data finns istället bara åtkomliga i speciella databaser. Dessa databaser är tillgängliga för allmänheten dels genom att ladda ned dem eller att använda en Internet browser.</p><p>Det har, för ett par år sedan, kommit en ny standard för att strukturera upp och lagra data på. Detta nya sätt är XML. Det har föreslagits att XML skall ersätta eller ta över delar av de databaser som finns då XML skall vara ett bättre sätt att strukturera upp och lagra molekylärbiologisk data.</p><p>Det finns däremot inga forskningar som direkt har undersökt hur bra XML är jämte andra databaser när det gäller Molekylärbiologisk data.</p><p>Detta arbete skall ge en närmare inblick i hur bra databaser och XML kan hantera representation och lagring av sekvensdata som DNA och proteiner, då data av den sorten innehåller väldigt mycket information och är svår att representera.</p><p>Resultaten kommer att visa att XML inte är riktigt tillräckligt bra för att ersätta de äldre databaserna. Resultaten kommer dessutom också att visa att de äldre databaserna, även om de är de bästa för tillfället, inte är perfekta för ändamålet att lagra sekvensdata.</p>

<p>XML är ett markeringsspråk som var tänkt att ta över efter HTML på webben, men som fått ett stort antal andra användningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML används för detta uppstår frågan på vilket sätt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras.</p><p>Detta examensarbete utvärderar hur XML-dokument som är resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag använder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hänsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör välja i en speciell situation.</p><p>Ovanstående undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkät och intervju.</p><p>På grund av att antalet företag som gick att uppbringa som använde sig av XML för informationsöverföring var allt för få för att några slutsatser om situationer där företagen använder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet.</p><p>Däremot utkristalliserades tre sätt att lagra XML-data som verkade lämpliga. De tre sätten är; som en textfil i en dokumentstruktur, i en relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas. Beroende av vilka krav och önskemål ett företag har på sin lagring är respektive sätt mer eller mindre lämpligt i den enskilda situationen.</p>

<p>Många databassystem utsätts ideligen för förändring. Dessa förändringar påverkar databasens schema. Detta har lett till att stöd för dessa förändringar har utvecklas. Schema versioning är det stödet för förändringar av databasscheman som ger det mest omfattande stödet. Med schema versioning menas att DBMS:et kan hantera flera versioner av databasschemat. Ett problem med schema versioning är att användaren måste veta vilken version en viss fråga ska ställas emot för att svaret ska bli korrekt. I detta arbete har det undersökts för vilka typer av förändringar mot en relationsdatabas som detta problem kan undvikas genom att uppnå versionstransparens, vilket innebär att versionshanteringen är osynlig för användaren. Undersökningen gjordes mot en modell som bara använder information ifrån de frågor som ställs mot databasen för att hitta rätt version att ställa frågan emot. Resultatet av undersökningen visar att versionstransparens kan uppnås för alla typer av förändringar utom för ändringar av datatypen för kolumner.</p>

<p>Detta arbete handlar om att ge riktlinjer för hur nivåbaserad åtkomstkontroll kan hanteras vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Dagens komplexa distribuerade databaser kräver hög säkerhet och det räcker ofta inte med lösenord för åtkomstkontroll. Nivåbaserad åtkomstkontroll ger möjlighet till att förbättra säkerheten genom att både användare och objekt klassas i olika säkererhetsklasser. Arbetet behandlar, utfrån specifika exempel, hantering av nivåbaserad åtkomstkontroll vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Metoden som används i arbetet är litteraturstudie. Material som används i arbetet är artiklar inom området.</p><p>Efter att ha givit allmänna definitioner på begrepp som används i den senare delen av arbetet, diskuteras specifika fall med distribuerade databaser som slås samman och replikeras. Utifrån dessa fall och andra forskares teorier skapas det mer generella teorier enligt den problemställning som finns. Det ges även förslag på fortsatt arbete inom detta område.</p>

<p>Syftet med arbetet som beskrivs i denna rapport var att undersöka om den Oracle-baserade laborationsmiljö som användes hos ADIT gick att överföra till MySQL. Oracle är ett komplext system som är krävande att administrera, något som ADIT ansvarat för med egen personal och egen hårdvara och detta var inte idealiskt. I kombination med ett stort intresse från studenter att använda just MySQL vid laborationer hos ADIT beslutades det att man skulle undersöka om MySQL nu var moget att axla den roll som Oracle tidigare haft. Utifrån detta går rapporten igenom vad som behövde göras med det befintliga laborationsmaterialet. En introduktion till relations¬modellen och SQL samt förklaringar av skillnader i features mellan Oracle och MySQL som hade betydelse för laborationerna återfinns också. Det visade sig att överföringen var enkel att göra och sist i rapporten sammanställs våra erfarenheter.</p>

<p>Detta dokument tar upp hur ett avancerat webbshopssystem kan utvecklas. Jag har dels granskat den teoretiska aspekten, dels utvecklat ett webbshopssystem från grunden, vilket har gjorts utbyggbart genom att det består av en grundstomme och tilläggsmoduler. Funktioner som är icke önskvärda i en viss webbshop men användbara i en annan ska därmed kunna läggas till vid behov, utan kunskap om programmering.</p><p>I rapporten diskuteras även hur webbshopssystemets datamodell kan representeras som relationer, med fokus på relationsdatabashanteraren MySQL. Detta görs för att visa hur valet av datamodell och fysisk modell kan påverka systemets utformning, samt vilka möjliga problem eller fallgropar som kan uppstå till följd av detta val.</p><p>Rapporten diskuterar även säkerhets- och sekretessfrågor. Då det är viktigt att identifiera och förebygga säkerhetsbrister i öppna system som webbshopar diskuteras bland annat hantering av personuppgifter och metoder för att kryptera och hantera lösenord.</p><p>Avslutningsvis följer en beskrivning av arbetet med det webbshopssystem som jag har utvecklat för att visa hur teorin kan tillämpas i praktiken, och hur man gradvis kan gå från ett enklare till ett mer komplext webbshopssystem.</p>

Många databassystem utsätts ideligen för förändring. Dessa förändringar påverkar databasens schema. Detta har lett till att stöd för dessa förändringar har utvecklas. Schema versioning är det stödet för förändringar av databasscheman som ger det mest omfattande stödet. Med schema versioning menas att DBMS:et kan hantera flera versioner av databasschemat. Ett problem med schema versioning är att användaren måste veta vilken version en viss fråga ska ställas emot för att svaret ska bli korrekt. I detta arbete har det undersökts för vilka typer av förändringar mot en relationsdatabas som detta problem kan undvikas genom att uppnå versionstransparens, vilket innebär att versionshanteringen är osynlig för användaren. Undersökningen gjordes mot en modell som bara använder information ifrån de frågor som ställs mot databasen för att hitta rätt version att ställa frågan emot. Resultatet av undersökningen visar att versionstransparens kan uppnås för alla typer av förändringar utom för ändringar av datatypen för kolumner.

Detta arbete handlar om att ge riktlinjer för hur nivåbaserad åtkomstkontroll kan hanteras vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Dagens komplexa distribuerade databaser kräver hög säkerhet och det räcker ofta inte med lösenord för åtkomstkontroll. Nivåbaserad åtkomstkontroll ger möjlighet till att förbättra säkerheten genom att både användare och objekt klassas i olika säkererhetsklasser. Arbetet behandlar, utfrån specifika exempel, hantering av nivåbaserad åtkomstkontroll vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Metoden som används i arbetet är litteraturstudie. Material som används i arbetet är artiklar inom området. Efter att ha givit allmänna definitioner på begrepp som används i den senare delen av arbetet, diskuteras specifika fall med distribuerade databaser som slås samman och replikeras. Utifrån dessa fall och andra forskares teorier skapas det mer generella teorier enligt den problemställning som finns. Det ges även förslag på fortsatt arbete inom detta område.

XML är ett markeringsspråk som var tänkt att ta över efter HTML på webben, men som fått ett stort antal andra användningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML används för detta uppstår frågan på vilket sätt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras. Detta examensarbete utvärderar hur XML-dokument som är resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag använder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hänsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör välja i en speciell situation. Ovanstående undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkät och intervju. På grund av att antalet företag som gick att uppbringa som använde sig av XML för informationsöverföring var allt för få för att några slutsatser om situationer där företagen använder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet. Däremot utkristalliserades tre sätt att lagra XML-data som verkade lämpliga. De tre sätten är; som en textfil i en dokumentstruktur, i en relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas. Beroende av vilka krav och önskemål ett företag har på sin lagring är respektive sätt mer eller mindre lämpligt i den enskilda situationen.