The fashion industry is one of the most heavily polluting industries in the world. The industry has traditionally operated through the linear economy utilizing a take-make-waste supply chain. The appearance of the circular economy has provided the fashion industry with the opportunity to change its business models to more circular alternatives. However, focusing mainly on improving operations and forecasting models in ways for prevention, previous research has not considered the role of unsold goods (or deadstock) in a circular economy. This study contributes to the literature on the circular economy through insight into how deadstock can be reduced using circular strategies. Using an abductive approach, a case study was made on a fashion company that is investigating the possibilities to reduce deadstock using circular strategies. The study combines findings from previous research with a thematic analysis based on data collected from interviews with managers and experts working at the case company to answer the proposed research questions and fulfill its purpose. The findings of the study show that the drivers of and barriers to circular strategies at the case company seem to correspond with previous research. The drivers seem to mainly be softer powers that encourage change, such as organization and culture, while the barriers tend to be harder powers that hinder the change, such as heavy investments and the need for technological advancement. Moreover, the company lacks drivers being hard powers, such as technology and financial incentives. The authors, therefore, argue that the lack of drivers forcing change is one of the reasons why the industry has not changed more yet. Additionally, deadstock reducing initiatives seem to share many similarities in drivers and barriers with circular strategies, the main difference being an attitudinal difference towards them. This spurs a discussion of the duality of Doing Good and Doing Right in sustainability efforts where it is argued that to truly become sustainable, an organization must be able to do both. This study implies that deadstock reduction should be incorporated into the circular economy utilizing the circular strategies. More collaboration needs to happen between the individual circular strategies, for example through shared data systems, coordinated management for all circular strategies, and shared collecting and sorting systems. Furthermore, although soft powers encouraging change are in place, no significant transition towards circularity is to be expected in the fashion industry until hard powers, such as enabling technological innovations, are in place to force the change. / Modeindustrin är en av världens mest förorenande industrier. Industrin har traditionellt sett drivits av den linjära ekonomin och använt en ta-producera-släng värdekedja. Den cirkulära ekonomins uppkomst har gett modeindustrin möjligheten att ändra dess affärsmodeller till mer cirkulära alternativ. Dock, genom att fokusera mer på förbättringar av tekniker och prognosmodeller, så har tidigare forskning inte undersökt osålda varors (eller deadstock) roll i en cirkulär ekonomi. Den här studien bidrar till litteraturen inom cirkulär ekonomi genom att tillföra insikter om hur deadstock kan reduceras genom cirkulära strategier. Med en abduktivansats utfördes en fallstudie på ett företag som undersöker möjligheterna att reducera överlager genom cirkulära strategier. Studien kombinerar insikter från tidigare forskning med insikter från en tematisk analys gjort på data från intervjuer med chefer och experter på fallföretaget för att svara på de föreslagna forskningsfrågorna och uppfylla sitt syfte. Resultatet av studien visar att drivkrafterna och barriärerna för cirkulära strategier på fallföretaget överensstämmer med tidigare forskning. Drivkrafterna är huvudsakligen mjukare i karaktär och uppmuntrar till förändring, såsom organisation och kultur, medan barriärerna tenderar att vara av hårdare karaktär och stoppar förändring, så som stora investeringar och ett behov av teknologiskutveckling. Därtill saknar fallföretaget drivkrafter av hårdare karaktär, såsom teknologiska och finansiella incitament, med förmågan att kunna tvinga fram förändring. Författarna till denna studie argumenterar därför för att avsaknaden av tvingande drivkrafter är en av de starkaste anledningarna till att modeindustrin ännu inte förändrats med signifikant och blivit mer cirkulär. Vidare tycks deadstock-reducerande initiativ dela många likheter i drivkrafter och barriärer med de cirkulära strategierna medan den huvudsakliga skillnaden tycks ligga i attityden gentemot de olika strategierna. Detta sporrade en diskussion om dualiteten i att Göra Bra och att Göra Rätt i hållbarhetsarbeten där det, för att bli helt hållbar, argumenteras för att organisationer måste kunna göra både och. Implikationerna av studier är att deadstock reducering borde tas med i den cirkulära ekonomin genom cirkulära strategier. Fler samarbeten måste dessutom ske mellan de olika cirkulära strategierna genom, till exempel, delade datasystem, ett koordinerat styrorgan församtliga cirkulära strategier och delade insamling- och sorteringssystem. Slutligen konstateras det att trots att mjukare krafter som uppmuntrar till förändring redan är verksamma så förväntas ingen signifikant omställning mot cirkularitet inom industrin ske om inte hårdare krafter, som möjliggörande teknologiska innovationer, kommer på plats för att tvinga till förändring.

Modeindustrin genererar enorma mängder textilavfall varje år. Detta har resulterat i ett behov av en mer hållbar syn på modeindustrin, med fokus på att bekämpa de negativa effekterna samtidigt som ekonomisk tillväxt upprätthålls. Övergången till en cirkulär ekonomi samt implementeringen av hållbara processer och material är nödvändiga steg att ta framåt. Att integrera deadstockmaterial i ett företags sourcingstrategi kan vara ett sätt att minska avfallsmängden och miljöpåverkan, samtidigt som ekonomiska fördelar uppnås. Vi har identifierat att Born Sustainable Firms (BSF) kan använda olika sourcingprocesser för att säkerställa tillgången till deadstockmaterial, såsom hands-on-sourcing, sourcing via tredjepart och sourcing direkt från leverantörer. Utmaningarna inom deadstocksourcing inkluderar spårbarheten av materialen och bristen på etablerade system för att tillgängliggöra deadstockmaterial. Möjligheter inkluderar framtida lagstiftning och regleringar, vilka förväntas främja utvecklingen av nya processer och strategier för att minska avfallsmängden samt uppmuntra användningen av deadstockmaterial. En industriell symbiosplattform kan vara en möjlig lösning för att underlätta tillgången till och användningen av deadstockmaterial inom modeindustrin, vilket kan bidra till hållbar utveckling inom branschen. / The fashion industry generates enormous amounts of textile waste every year, which has led to a need for a sustainable approach that combats the negative impact while maintaining economic growth. Transitioning to a circular economy and implementing sustainable processes and materials are necessary steps to move forward. Integrating deadstock materials into a company's sourcing strategy can be a way to reduce waste and environmental impact while achieving economic benefits. We have identified that Born Sustainable Firms (BSF) can employ various sourcing processes to ensure access to deadstock materials, such as hands-on-sourcing, third-party sourcing, and supplier sourcing. Challenges in deadstock sourcing include traceability of materials and the lack of established systems for accessing deadstock materials. Opportunities include future legislation and regulations, which are expected to promote the development of new processes and strategies to reduce waste and encourage the use of deadstock materials. An industrial symbiosis platform may be a potential solution to facilitate access to and utilization of deadstock materials in the fashion industry, contributing to a more sustainable development within the sector.

本論文題為「台灣縱貫鐵道經營之研究－『滯貨事件』為中心(1895-924)」，除緒論、結論外，正文共分為四章。 第二章「修建縱貫鐵道的背景」，首先將日本領台前台灣的地理和交通狀況做一背景描述，強調台灣島上山高河多，交通工具唯有牛車與轎，又因無正式的道路系統，故東西連絡不易，南北交通亦困難重重。劉銘傳則基於國防、交通和產業的需要，試圖修建南北縱貫鐵路，雖中途而廢，但已為台灣鐵路的發展奠定初基。最後再以日本國鐵的發展為伏筆，來突顯新的縱貫鐵道的性格。 第三章「鐵道部的成立與發展」，主要交待南北縱貫鐵道的修建到198年全線通車的過程。文中將析論有關台灣鐵路「國營與民營」之爭及路線軍事或產業」孰重的問題，並且指出台鐵之得以順利通車的原因，和其○t成延長主義」的性格及對台灣人民的剝削大有關係。 第四章「貨物滯運事件與鐵道部」，首先以1917年以前鐵道運輸的穩定成長，營造暴風雨來臨前的寧靜，再以大量《台灣日日新報》上的報導具體呈現南北各地的滯運窘狀，以暴露縱貫鐵路前所未見的諸多弊端。然後再逐一分析滯運的遠、近因及探討社會輿論對於經年累月滯貨的不滿和鐵道部的應變的能力。 第五章「修建海線和人民的反對」，將探討鐵道部修建海線的原因和看法，和以台中巿民為主及彰化、南投各地的反對運動。海岸線完成後，因列車時間的變更，再度爆發台中巿民的不滿，和上一次一樣都是虎頭蛇尾，反對運動最後草草結束。但第二次解散乃因1923年「東宮行啟」之故，和總督府的壓制有關，別具意義。