”Fem tysta minuter” är en vetenskaplig essä som handlar om olika metoder för att skapa ordning under måltider i skolan. Framförallt undersöker den mellanmålet som är en vardaglig del av det fritidshemspedagogiska uppdraget. Uppsatsen grundar sig i två olika berättelser som gemensamt gestaltar en mellanmålssituation där handlingsalternativen varit svårbedömda för oss och där det inte tycks finnas en tydlig riktning som gagnar samtliga inblandade. Vi har undersökt huruvida ”fem tysta minuter” är en bra metod för att skapa en pedagogisk och harmonisk måltid. I berättelserna ställs vi bägge inför en situation där vår erfarenhet och intuition säger att ett annat handlande vore att föredra dock blir vi bakbundna av kollegial regelstyrning. Utifrån detta har vi reflekterat kring hur man som professionell pedagog med fördel kan agera när ens inre didaktik kolliderar med arbetsgruppen. Vi utgår också ifrån ett barnperspektiv där dilemmat blir att barn med behov av lägre ljudmiljö och barn som ständigt misslyckas att bibehålla tystnad under måltiden ska tillgodoses. Vi har utgått ifrån ett barn- och vuxenperspektiv i förhållande till konsekvenserna av ett demokratiskt samt auktoritärt ledarskap. Vi har konstaterat att de verktyg och förutsättningar vi som enskilda professionella pedagoger innehar inte är tillräckligt för att skapa den pedagogiska arenan under måltid som rekommenderas genom bland annat Livsmedelsverket och Skolverket. Det krävs en bredare pedagogisk diskussion kring måltiderna inom skolan. / “Fem tysta minuter” (five minutes of silence) is a scientific essay about methods to create order during mealtimes in school. The essay mainly focuses on the afternoon snacks that are an every day part of the “fritidshem” (after-school centre) work. The essay is based on two different stories that combined presents mealtime situations where the pedagogical choices have been hard to make and were there are no clear options that would benefit all the participants. We have researched whether ”fem tysta minuter” is a good method to achieve a pedagogical and harmonic mealtime. In the presented stories we are both faced with a situation where our experience and intuition tells us another choice of action would be preferred but we are restricted by the rules of the collegium. From this, we have reflected on how one as a professional educator can act when your inner didactics collides with the working group. We also view this from a child perspective where the dilemma is that both children with the need for a calmer and more quiet environment and children who can't stay quiet and constantly fails to do so must be satisfied. Our approach has been to consider a child and adult perspective in relation to the consequences of a democratic and an authoritative leadership. We have reached the conclusion that the tools and conditions we as lone professional pedagogues have, are not enough to create the pedagogical arena during mealtime that are recommended for instance by the Swedish food agency and the Swedish National Agency for Education. A broader pedagogical discussion concerning mealtimes in school(s) is needed.

Studien har som syfte att undersöka hur framgångsrika ledare framställs idag och till vilken utsträckning samt i vilka situationer de brukar ett auktoritärt ledarskap. För att uppfylla studiens syfte har dagsaktuella ledarskapstrender samt fiktiva ledare i aktuell populärkultur analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vissa egenskaper är gemensamma hos framgångsrika ledare i såväl trender som hos fiktiva ledare. Det råder delade meningar samt avsaknad av en nyanserad förklaring av vad som är ett auktoritärt ledarskap. Genom att sätta ihop en samlad bild av ett auktoritärt ledarskap går det att urskilja hur vissa situationer efterfrågar och förväntar ett auktoritärt ledarskap. / The purpose of this study is to examine how successful leaders are portrayed today and to what extent as well in which situations they practice authoritarian leadership. To fulfill the purpose of the study have current leadership trends and fictitious leaders in recent popular culture been analyzed through a qualitative content analysis. The results indicate that some characteristics are mutual for successful leaders in trends as well as fictitious leaders. There is a disagreement and a lack of nuanced definition of an authoritarian leadership. Creating a collective definition of an authoritarian leadership makes it possible to discern how certain situations demand and expect authoritarian leadership.