Uppsatsens syfte var att undersöka hur samhällskunskapslärare förhåller sig till kontroversiella åsikter i klassrumsundervisningen. Undersökningen försökte identifiera olika lärarstrategier för att sedan ställa dessa mot skolans demokratifostrande uppdrag. För att ta reda på hur samhällskunskapslärare förhåller sig till kontroversiella åsikter behövde jag också ta reda på vad lärarna uppfattar som kontroversiellt i deras undervisning.Uppsatsen använder demokratiutbildning som teoretisk utgångspunkt. Demokratiutbildning användes då den talar tydligare om hur det demokratifostrande uppdraget kan se ut i praktiken, vilka förmågor som eleverna ska utbildas i och varför. Teorin bygger på sammanslagningar av Gert Biestas tre utbildningsfunktioner och Ludvig Beckmans tre demokratiska kompetenskrav. Samtalsintervjuer är den valda metoden då den möjliggör för respondenternas detaljerade och djupgående verklighetsskildringar och intervjuguiden var av semistrukturerad design. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Transkriberingarna har därefter analyserats och relevant innehåll för att besvara frågeställningarna har lyfts. De samhällskunskapsområden som uppfattades av respondenterna som potentiellt kontroversiella har kategoriserats, de olika lärarnas undervisningstillvägagångssätt har sammanfattats som strategier och citat gällande det demokratifostrande uppdraget har ställts mot teorin för att se hur strategierna samspelar med uppdraget.Resultaten som denna undersökning fann var att tre teman i samhällskunskapsundervisningen, politik, jämställdhet och yttrandefrihet, uppfattades som potentiellt kontroversiella av respondenterna. Tre olika lärarstrategier identifierades och döptes till verktyget, problemet och balansgången. Verktyget välkomnar kontroversiella åsikter i undervisningen då dessa kan leda till givande undervisning samt möjligheten för läraren att identifiera elevers värderingar. Problemet arbetar för att minimera risker för att elever ska känna sig utsatta eller träffade samt för att undervisningen ska kunna fortgå mer smärtfritt. Balansgången vill se kontroversiella åsikter mer som en möjlighet och välkomnar diskussion och perspektiv i undervisningen. Detta görs dock inom tydligare acceptansramar som ofta satts upp i förväg i syfte att minimera risken för att elever ska gå över gränsen för att söka reaktion från klass och lärare.Undersökningen fann inte lika tydliga mönster när det gäller strategiernas relation till det demokratifostrande uppdraget. Samtliga strategier arbetade för att demokratiska värderingar ska ses som primära av eleverna. Det finns tendenser till att verktyget är den strategi som möjliggör elevernas subjektiva reflekterande något tydligare än de andra strategierna. Samt att problemet och balansgången något tydligare undervisar eleverna i hur det politiska systemet fungerar och hur eleverna ska kunna bli en del av samt påverka systemet. De två sistnämnda tendenserna kan dock inte styrkas enbart utifrån denna undersökning.

Det framgår i Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) att förskolan ska lägga grunden till barns demokratiutbildning, dock står det inte formulerat hur detta ska gå till eller vad som ska ingå i utbildningen. Läroplanens utformning av demokratibegreppet lämnar tolkningsfrihet åt pedagogerna som jobbar i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om förskolans demokratiuppdrag och den demokratiske individen. Förskolans demokratiuppdrag är grunden för förskolans verksamhet och skrivs fram främst i läroplanen för förskolan (Lpfö 18). I studien används Gert Biestas teori om utbildning för och genom demokrati som analysverktyg tillsammans med hans teorier om den demokratiske individen. Metoden som använts är en kvalitativ metod och studiens insamlade material har analyserats med en innehållsanalys. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med två arbetslag varav totalt sex pedagoger medverkat som är verksamma på två olika förskolor. Studiens resultat pekar på att förståelsen av demokratiuppdraget är bred och att det finns vitt skilda tolkningar om vad uppdraget innebär samt hur det ska arbetas med. Det råder stora variationer mellan arbetslagen i intervjuerna hur de ser på begreppet demokrati, nämligen att det å ena sidan handlar om demokratiska värderingar, eller å andra sidan endast om den politiska aspekten som omröstningar och val. Resultatet visar också att pedagogernas förståelse av syftet med demokrati i förskolan har ett instrumentellt värde.

This is a comparative study of how the concept of democracy is presented in textbooks for Civics education used in basic adult education and secondary school. The method used in the study is a qualitative text analysis and the theoretical framework is based on the democratic ideal models electoral, participatory, and deliberative democracy. The analysed material consists of four textbooks: two books used in adult education and two used in secondary school. The study shows that electoral aspects of democracy are clearly dominant in the textbooks used in adult education, while both electoral and participatory aspects are more salient in textbooks used in secondary school. Deliberative aspects are the least common in all textbooks.