Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 166-172).

Att göra det som förväntas av en, att inte sticka ut, leder i samband med en tilltagande övervakning till en ökad konformitet. En av anledningarna till detta skall vara individens drift att passa in, att vara socialt önskvärd. Detta var ett grundantagande inför den experimentella hypotesprövning som ligger till grund för aktuell studie. Även liknande studier i ämnet har bekräftat detta antagande vilket framgått av litteraturgenomgången inför studien. Urvalet var ett tillgänglighetsurval bestående av högskolestudenter i olika åldrar och av olika kön. Uppnådda resultat var inte de förväntade vilket i sig är intressant och torde kunna leda in den framtida forskningen på nya fält.

Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation. Därefter fick försökspersonerna skatta sig själva på påståenden i en enkät som beskrev de könstereotyperna som angivits i de båda manipulationerna. Ingen social desirability effekt uppvisades i resultatet.

Faking is understood as a respondent’s active effort to distort his/her answers to create a positive image. Although the extensive existing literature, several questions are still unsolved. On one hand, virtually no attention has been paid to an issue considered by many authors as relevant, as is the impact of individual differences on faking. On the other hand, little has been done to examine the how highly undesirable personality measures, in our society, are impacted by faking. The present work aims to shed some light to these questions. On the one hand, an indirect aggression questionnaire has been adapted. New psychometric procedures to assess the moment increments due to faking at trait level, for the group and individual levels were developed. The procedure also allows assessing the impact of individual differences on those increments. Finally, the General Factor-Analytic Procedure was tested to contrast if controlling for social desirability on personality scores will efficiently control for faking. In addition, the impact of individual differences was assessed on the three main aggression traits: physical, verbal and indirect. / Se entiende por falseamiento el esfuerzo activo del que responde al cuestionario para distorsionar sus respuestas creando así imagen más favorable de sí mismo. A pesar de la amplia literatura existente, muchas cuestiones quedan aún sin resolver. Por un lado, prácticamente no se ha prestado atención a un aspecto señalado por varios autores como relevante, como es el efecto que las diferencias individuales tienen en el falseamiento. Por otro lado, poco se ha hecho para examinar como el falseamiento afecta a medidas de personalidad altamente indeseables en nuestra sociedad. El presente trabajo pretende arrojar algo de luz sobre estas cuestiones. Por un lado, se ha adaptado un cuestionario de agresividad indirecta. También se han desarrollado nuevos procesos psicométricos que permiten calcular los incrementos momentáneos a nivel de rasgo debidos al falseamiento, tanto para el grupo como para el individuo y también permiten calcular el impacto que las diferencias individuales tienen en estos incrementos. Finalmente se ha contrastado si el procedimiento analítico factorial general (General Factor-AnalyticProcedure), que controla el impacto de la deseabilidad sociales sobre las puntuaciones de personalidad, es eficazpara controlar falseamiento. Además, se ha medido el impacto de las diferencias individuales en los tres principales rasgos de agresividad: física, verbal e indirecta. / S’entén per falsejament el esforç actiu de qui respon a un qüestionari per a distorsionar les respostes creant així una imatge més favorable de si mateix. Malgrat l’amplia literatura existent, moltes qüestions queden encara per resoldre. Per una banda pràcticament no s’ha parat atenció a un aspecteassenyalat per varis autors com a rellevant, com es l’efecte que les diferències individuals tenen en el falsejament. Per altra banda, poc s’ha fet per examinar com el falsejament afecta a mesures de personalitat altament indesitjables en la nostra societat. El present treball pretén donar una mica de llum a aquestes qüestions. Per una banda, s’ha adaptat un qüestionari d’agressivitat indirecta. També s’han desenvolupat nous procediment psicomètrics que permeten calcular els increments momentanis a nivell de tret deguts al falsejament, tant per al grup com per al individu i també permeten calcular l’impacte que les diferencies individualstenen en aquests increments. Finalment s’ha contrastat si el procediment analític factorial general (General Factor-AnalyticProcedure), que controla l’impacte de la desitjabilitat social sobre les puntuacions de personalitat, es eficaç per a controlar falsejament. A més a més, s’ha mesurat l’impacte de les diferències individuals en els tres principals trets d’agressivitat: física, verbal i indirecta.

Miljömedvetenhet är ett aktuellt ämne och samhällets normer går i en miljömedveten riktning. Eftersom tidigare forskning visat att kvinnor är mer miljömedvetna än män samt att kvinnor har en högre vilja att passa in i samhällets normer, har endast kvinnor deltagit i denna undersökning. Syftet är att utifrån en enkätundersökning ta reda på om det finns ett samband mellan kvinnors attityder till miljömedvetenhet och ålder samt strävan efter social normativitet. I undersökningen deltog 96 kvinnor och resultatet visade att ju äldre kvinnor är desto mer miljömedvetna är de samt att ju högre grad av miljömedvetenhet en kvinna har desto högre strävan efter social normativitet har hon. Resultatet visade även att är en kvinna äldre så är hon mer miljömedveten och därmed också har en högre strävan efter social normativitet. Utifrån resultatet diskuteras hur man kan arbeta med att öka förståelse för hur samhället kan få medborgarna att agera mer miljömedvetet.

国立情報学研究所で電子化したコンテンツを使用している。

Typescript. / Thesis (Ph. D.)--University of Hawaii at Manoa, 1979. / Bibliography: leaves [100]-104. / Microfiche. / v, 104 leaves 29 cm

Thesis (M.A.)--University of Texas at El Paso, 2008. / Title from title screen. Vita. CD-ROM. Includes bibliographical references. Also available online.

Thesis (Ph. D.)--Michigan State University. Dept. of Telecommunications, Information Studies and Media, 2006. / Title from PDF t.p. (viewed on June 19, 2009) Includes bibliographical references (p. 62-68). Also issued in print.

Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1961. / Typescript. Vita. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 54-57).