Den här uppsatsen behandlar fenomenet Destination Marketing Organisations och deras destinationsmarknadsföring. Syftet med studien har varit att komma fram till ett antal aspekter som destinationer och DMO bör fokusera på när de marknadsför sin destination. Detta har undersökts dels genom studerande av tidigare forskning och dels genom ett empiriskt fall, Destination Kalmar. De forskningsmetoder som har använts är innehållsanalys av deras marknadsföringsmaterial (hemsida och magasin) samt strukturerade intervjuer med personal på Destination Kalmar. Studien har resulterat i 14 aspekter som DMOs bör fokusera på när de marknadsför sin destination. Dessa aspekter berör främst vilka informationskanaler DMOs bör använda och på vilket sätt, hur de bör hantera säsongsproblematik på destinationen, samt hur DMOs bör hantera kundrelationer och lojalitet.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att jämföra hur synen på konkurrens och destinationsmarknadsföring ser ut mellan de Skandinaviska huvudstäderna, med fokus på Stockholm, utifrån de officiella destinationsmarknadsföringsorganisationerna och konsulter inom turismbranschen. Metod: Denna studie omfattar en kvalitativ metod där personliga intervjuer har genomförts med sex respondenter relevanta för uppsatsens syfte. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska perspektiv består av teorier om konkurrens, destinationsmarknadsföring, place branding och image. Resultat: Mellan destinationsmarknadsföringsorganisationerna skiljer sig synen på marknadsföringen till viss del. Synen på konkurrensen visar en markant skillnad. Konsulternas syn på marknadsföringen skiljer sig åt i vad som bör marknadsföras för att vara som mest attraktiv. Konsulterna är till skillnad mot destinationsmarknadsföringsorganisationerna eniga om konkurrensen mellan huvudstäderna i Skandinavien. / Purpose: The purpose of this study is to compare how destination marketing organisations and external consultants in the tourism industry look at competition and destination marketing between the Scandinavian capitals with Stockholm as a basis. Method: This study includes a qualitative method which has been conducted by personal interviews with six respondents with relevans for this studies purpose. Theoretical perspektiv: This thesis theoretical perspektiv consist of theories about competitiveness, destination marketing, place branding and image. Conclusion: The view on destination marketing between the two studied destination marketing organisations differs to some extent, while the view on destination competition has a significant difference. The consultants view on destination marketing differ in what should be promoted to be the most attractive, but is opposed to the DMOs agreed on the competition between the Scandinavian capitals.

<p>Destination marketing looks different from that of traditional marketing, since the product, in this case the destination, consists of several different parts compared to a good. A destination is marketed as a process where the consumption takes place at the same time as the production. Destination marketing organizations, DMO’s, are responsible for the marketing of a destination. Since destinations consist of several parts such as the train trip to the destination, restaurant visits, shopping, hotel stays etc., it is difficult for the DMO’s to fully control how a tourist perceive the destination. Collaborations between the DMO’s and the actors that come in contact with the tourists on the destination are essential. A strong brand and image of the destination are also important factors to consider.</p><p>Västerås has long been seen as an industrial town but has today begun a transformation of that image to one with Mälardalen in focus. The destination attracts many business travelers that due to the close distance to Stockholm usually just stay during the day and do not contribute to the number of guest nights. Västerås & Co., which is in charge of marketing the destination Västerås, wants to get the business travelers to stay overnight as well as increasing the number of leisure travelers. Its competitors are seen as, amongst others, Uppsala and Örebro, due to their sizes, types of tourists and the close distance to Stockholm.</p><p>The study shows how Västerås and its competitors market their destinations by going through market, communication and activity plans as well as different target documents. We have in our analysis processed the empirical material and in a conclusion come up with how theses destinations market themselves and what Västerås can do in order to reach the same results as its competitors.</p>

<p>Nyköpings kommun är belägen på den svenska östkusten<strong>. </strong>Närheten till<em> </em>skärgården, det sörmländska kulturlandskapet och till<em> </em>städer i Europa via Skavsta flygplats gör Nyköping till en attraktiv plats.  Kommunen har dock varit dålig på att ta till vara på den mängd utländska turister som passerar via Skavsta. Ett problem är att området inte marknadsförs på ett sätt som når turisterna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera Skavsta flygplats och dess närområde ur ett turistiskt perspektiv samt undersöka hur marknadsföringen ser ut gentemot Skavstaturisterna och vad som krävs för att få dem att stanna i Nyköping. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts med både primära källor i form av intervjuer och sekundära källor i form av litteratur, forskningsrapporter och internetkällor. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre personer som är insatta i ämnet samt en intervju via e-post med ytterligare en person. Teorierna som legat till grund för arbetet är dels destinationsteorier såsom Göran Anderssons utvecklingsmodell och Kraftprocessen av Johan Graffman, dels marknadsföringsteorier som destinationsmarknadsföring av Yvonne von Friedrichs Grängsjö och platsmarknadsföring av Philip Kotler och Christer Asplund.</p><p>Empirin visar ett antal problemområden. Aktörerna är till största del inriktade på sin egen verksamhet. Ett annat problem är idag att värdskapet på destinationen inte fungerar tillfredställande. Restauranger, caféer och andra turistverksamheter anpassar inte sina öppettider under turistsäsongen. Idag marknadsförs inte Nyköping i Skavstaturisternas hemländer, vilket skapar problem eftersom det är där resan bokas. resan När de anländer till Skavsta är boende etc. redan inbokat. Marknadsföringen av Nyköping bör riktas mot den internationella marknaden eftersom Nyköping kan uppfattas som unikt för dessa turister. Genom att utforma paket som inkluderar mat, boende och aktiviteter skulle naturturisterna generera intäkter.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

Nyköpings kommun är belägen på den svenska östkusten. Närheten till skärgården, det sörmländska kulturlandskapet och till städer i Europa via Skavsta flygplats gör Nyköping till en attraktiv plats.  Kommunen har dock varit dålig på att ta till vara på den mängd utländska turister som passerar via Skavsta. Ett problem är att området inte marknadsförs på ett sätt som når turisterna. Syftet med uppsatsen är att studera Skavsta flygplats och dess närområde ur ett turistiskt perspektiv samt undersöka hur marknadsföringen ser ut gentemot Skavstaturisterna och vad som krävs för att få dem att stanna i Nyköping. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts med både primära källor i form av intervjuer och sekundära källor i form av litteratur, forskningsrapporter och internetkällor. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre personer som är insatta i ämnet samt en intervju via e-post med ytterligare en person. Teorierna som legat till grund för arbetet är dels destinationsteorier såsom Göran Anderssons utvecklingsmodell och Kraftprocessen av Johan Graffman, dels marknadsföringsteorier som destinationsmarknadsföring av Yvonne von Friedrichs Grängsjö och platsmarknadsföring av Philip Kotler och Christer Asplund. Empirin visar ett antal problemområden. Aktörerna är till största del inriktade på sin egen verksamhet. Ett annat problem är idag att värdskapet på destinationen inte fungerar tillfredställande. Restauranger, caféer och andra turistverksamheter anpassar inte sina öppettider under turistsäsongen. Idag marknadsförs inte Nyköping i Skavstaturisternas hemländer, vilket skapar problem eftersom det är där resan bokas. resan När de anländer till Skavsta är boende etc. redan inbokat. Marknadsföringen av Nyköping bör riktas mot den internationella marknaden eftersom Nyköping kan uppfattas som unikt för dessa turister. Genom att utforma paket som inkluderar mat, boende och aktiviteter skulle naturturisterna generera intäkter.

Destination marketing looks different from that of traditional marketing, since the product, in this case the destination, consists of several different parts compared to a good. A destination is marketed as a process where the consumption takes place at the same time as the production. Destination marketing organizations, DMO’s, are responsible for the marketing of a destination. Since destinations consist of several parts such as the train trip to the destination, restaurant visits, shopping, hotel stays etc., it is difficult for the DMO’s to fully control how a tourist perceive the destination. Collaborations between the DMO’s and the actors that come in contact with the tourists on the destination are essential. A strong brand and image of the destination are also important factors to consider. Västerås has long been seen as an industrial town but has today begun a transformation of that image to one with Mälardalen in focus. The destination attracts many business travelers that due to the close distance to Stockholm usually just stay during the day and do not contribute to the number of guest nights. Västerås &amp; Co., which is in charge of marketing the destination Västerås, wants to get the business travelers to stay overnight as well as increasing the number of leisure travelers. Its competitors are seen as, amongst others, Uppsala and Örebro, due to their sizes, types of tourists and the close distance to Stockholm. The study shows how Västerås and its competitors market their destinations by going through market, communication and activity plans as well as different target documents. We have in our analysis processed the empirical material and in a conclusion come up with how theses destinations market themselves and what Västerås can do in order to reach the same results as its competitors.

Syftet med uppsatsen är att visa på hur en stad, genom ett företagsekonomiskt synsätt, i sin destinationsmarknadsföring kan arbeta med storytelling för image-skapande och som verktyg. För att möjliggöra detta utvecklas egen teoretisk bas om storytelling i destinationsmarknadsföring, då det saknas litteratur inom detta område.   Med utgångspunkt från systemsynsättet har jag anlagt en fenomenologi och hermeneutisk metodologi. Egen teori har utformats och en kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer och samtal. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av den insamlade, och den eget skrivna teorin, som jag ansett behövdes för att besvara frågeställningarna.   Storytelling kan enkelt sägas vara en marknadsföringsform som kan förmedla en känsla eller en emotionell upplevelse via text, något som idag är allt viktigare i kampen om att vinna turister och besökare. Storytelling kan ses som ett komplement till stadens tidigare marknadsföringsteknik och inte enbart som ett ensamt marknadsverktyg. Storytelling kan även användas för att ändra och påskynda en imageförändring. Genom att berätta en historia om en plats fylls dess varumärke med mening som kan erbjuda mervärde till turist, men också till invånare på platsen. Storytelling kan användas för att marknadsföra en turistattraktion på ett mycket attraktivt och intressant sätt som kan bidra till word-of-mouth. Storytelling kan också användas som ett helhetskoncept för marknadsföringen, såsom turistattraktionen Alcatraz gjort.

<p>Syftet med uppsatsen är att visa på hur en stad, genom ett företagsekonomiskt synsätt, i sin destinationsmarknadsföring kan arbeta med storytelling för image-skapande och som verktyg. För att möjliggöra detta utvecklas egen teoretisk bas om storytelling i destinationsmarknadsföring, då det saknas litteratur inom detta område.</p><p> </p><p>Med utgångspunkt från systemsynsättet har jag anlagt en fenomenologi och hermeneutisk metodologi. Egen teori har utformats och en kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer och samtal. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av den insamlade, och den eget skrivna teorin, som jag ansett behövdes för att besvara frågeställningarna.</p><p> </p><p>Storytelling kan enkelt sägas vara en marknadsföringsform som kan förmedla en känsla eller en emotionell upplevelse via text, något som idag är allt viktigare i kampen om att vinna turister och besökare. Storytelling kan ses som ett komplement till stadens tidigare marknadsföringsteknik och inte enbart som ett ensamt marknadsverktyg. Storytelling kan även användas för att ändra och påskynda en imageförändring. Genom att berätta en historia om en plats fylls dess varumärke med mening som kan erbjuda mervärde till turist, men också till invånare på platsen. Storytelling kan användas för att marknadsföra en turistattraktion på ett mycket attraktivt och intressant sätt som kan bidra till word-of-mouth. Storytelling kan också användas som ett helhetskoncept för marknadsföringen, såsom turistattraktionen Alcatraz gjort.</p>

<p>In a world that gets more and more competitive as we speak, it is suggested that the future of marketing will be a battle of brands. Destinations are the travel industry’s biggest brands and the process of branding a place brings challenges different from those of traditional product-branding. This study investigates the challenges that the Swedish mountain destination Åre is facing as the village and the company responsible for destination marketing, Åreföretagarna AB, are working towards their vision – that Åre in 2020 will be Europe’s most attractive year-round destination. A qualitative study from the view of some of the stakeholders’ shows that the defiances are indeed there and that one of Åre’s biggest challenges in creating a strong destination brand will be to tackle both public and private interests in the branding process.</p> / <p>Det påstås att i en allt mer tävlingsinriktad värld så kommer framtidens marknadsföring vara en strid mellan olika varumärken där endast de starkaste överlever. Rese- och turistbranschens största varumärken är destinationerna och processen att skapa ett varumärke av en plats innebär andra utmaningar än traditionellt varumärkesskapande. I egenskap av en person med stark platsanknytning till den svenska fjälldestinationen Åre har jag funnit intresse i vilka problem som följer med försöken att varumärkesföra Åre och alltså i processen att gå från by till brand. Diskussionerna utmynnade i problemformuleringen,</p><p><em>Vilka utmaningar står destinationsvarumärket Åre främst inför idag?</em></p><p>Destinationsbolaget Åreföretagarna AB har fått ansvaret för destinationsmarknadsföringen och arbetar mot en vision att Åre år 2020 skall vara Europas mest attraktiva åretruntdestination. Kvantitativa intervjuer med utvalda intressenter i destinationsvarumärket har genomförts med syfte att skapa en bild av Åre ur ett varumärkesperspektiv och hur utmaningarna för detta varumärke ser ut. Målsättningen har varit att kunna presentera en aktuell bild av varumärkessituationen och på detta sätt inspirera destinationsbolaget till fortsatt utveckling inom problemområdena.</p><p>Genom att anta ett hermeneutiskt angreppssätt är det mina egna värderingar och tolkningar som ligger till grund för dels studiens sammanställande och dels de tolkningar som lett till det resultat jag presenterar. Studiens slutsats är att destinationen Åre, i arbetet med det platsspecifika varumärket, idag främst står inför följande tre utmaningar,</p><p>- <em>Att lösa begynnande intressekonflikter mellan destinationens och lokalbefolkningens intressen.</em></p><p>- <em>Att etablera starka, säsongsoberoende attribut och implementera dessa hos både stora och små intressenter.</em></p><p>- <em>Att definiera en tydlig målgrupp för åretruntdestinationens varumärke och att satsa på att skapa fördelar för den marknaden snarare än att maximera volymen. </em></p>

In a world that gets more and more competitive as we speak, it is suggested that the future of marketing will be a battle of brands. Destinations are the travel industry’s biggest brands and the process of branding a place brings challenges different from those of traditional product-branding. This study investigates the challenges that the Swedish mountain destination Åre is facing as the village and the company responsible for destination marketing, Åreföretagarna AB, are working towards their vision – that Åre in 2020 will be Europe’s most attractive year-round destination. A qualitative study from the view of some of the stakeholders’ shows that the defiances are indeed there and that one of Åre’s biggest challenges in creating a strong destination brand will be to tackle both public and private interests in the branding process. / Det påstås att i en allt mer tävlingsinriktad värld så kommer framtidens marknadsföring vara en strid mellan olika varumärken där endast de starkaste överlever. Rese- och turistbranschens största varumärken är destinationerna och processen att skapa ett varumärke av en plats innebär andra utmaningar än traditionellt varumärkesskapande. I egenskap av en person med stark platsanknytning till den svenska fjälldestinationen Åre har jag funnit intresse i vilka problem som följer med försöken att varumärkesföra Åre och alltså i processen att gå från by till brand. Diskussionerna utmynnade i problemformuleringen, Vilka utmaningar står destinationsvarumärket Åre främst inför idag? Destinationsbolaget Åreföretagarna AB har fått ansvaret för destinationsmarknadsföringen och arbetar mot en vision att Åre år 2020 skall vara Europas mest attraktiva åretruntdestination. Kvantitativa intervjuer med utvalda intressenter i destinationsvarumärket har genomförts med syfte att skapa en bild av Åre ur ett varumärkesperspektiv och hur utmaningarna för detta varumärke ser ut. Målsättningen har varit att kunna presentera en aktuell bild av varumärkessituationen och på detta sätt inspirera destinationsbolaget till fortsatt utveckling inom problemområdena. Genom att anta ett hermeneutiskt angreppssätt är det mina egna värderingar och tolkningar som ligger till grund för dels studiens sammanställande och dels de tolkningar som lett till det resultat jag presenterar. Studiens slutsats är att destinationen Åre, i arbetet med det platsspecifika varumärket, idag främst står inför följande tre utmaningar, - Att lösa begynnande intressekonflikter mellan destinationens och lokalbefolkningens intressen. - Att etablera starka, säsongsoberoende attribut och implementera dessa hos både stora och små intressenter. - Att definiera en tydlig målgrupp för åretruntdestinationens varumärke och att satsa på att skapa fördelar för den marknaden snarare än att maximera volymen.