<p>The tourism industry is growing and with its growth competition between destinations rises. In competition, cooperation and collaboration between tourism operators seem beneficial when creating an attractive and dynamic tourist destination.</p><p>The purpose of this study is to describe and discuss the significance and influence of tourist related networks at a tourist destination, and therefore this study aims to examine the question: What significance do the tourist related networks have at a tourist destination?</p><p>This study focuses on seven networks on Gotland that are tourism related, and the representatives of the networks were interviewed in order to get their view on the network and its significance to the destination. The study shows that networks have an important role in creating a unified tourist product of the destination, and in reaching out to the potential visitors through joint destination marketing. The study also shows that the tourism related networks helps to improve the reception of the tourist at a destination and to secure the quality of the tourist destination and its tourist products.</p> / <p>Turismindustrin är en växande näring, vilket naturligt skapar en följd av ökad konkurrensmellan destinationer. I konkurrens ter sig samarbeten och samverkan mellan turismaktörervara fördelaktigt, för att skapa en attraktiv och dynamisk turistdestination. Samverkan kanäven vara fördelaktig då turismindustrin består av många små företag, med små resurser som ensamma har svårt att driva en hållbar utveckling av destinationen. Genom samverkan i nätverk kan olika aktörers viljor, agendor och mål på en plats samlas och koordineras för attgenomföra gemensamma aktioner. Problemfrågan som driver studien är: Vilken betydelse har turistrelaterade nätverk för enturistdestination? Fokus i studien ligger på Gotland, som är en populär turistdestination med ett stort antal turistrelaterade företag, som i stor utsträckning samverkar genom nätverk. I studien identifieras 21 stycken turistrelaterade nätverk på Gotland varav sju deltar i denna studie. Dessa nätverk är: Bo vid havet, Goda Gotland, Gotlands attraktioner, Hovleden, Marknadsrådet, Kryssningsgruppen och Vandrarhem, Pensionat och Bed & Breakfast påGotland. Studien har ett tolkande, förståelseinriktat perspektiv och baseras på intervjuer, i detta fall semistrukturerade intervjuer som kan liknas vid ett öppet samtal. Intervjuer har genomförts med nätverkens företrädare och frågorna har berört deras syn på samverkan och nätverk generellt, samt det egna nätverkets betydelse för destinationen. I studien redogörs bland annat för begreppen nätverk, turistdestination och turistprodukt, där nätverk definieras som uppbyggt av ett antal relationer mellan olika aktörer som kan bestå av organisationer, grupper eller individer. En turistprodukt kan dels vara en specifik produkt som erbjuds turisten, och dels kan turistprodukten syftas till hela destinationens sammanlagda utbud. I turisters medvetande kan destinationen i sig utgöra en turistprodukt och det ligger därmed i destinationens intresse att marknadsföra destinationen som en sammanhållen turistprodukt. Studien visar att samverkan i nätverk gynnar turisten då information kring destinationens utbud lättare förmedlas och når ut till kunden genom gemensamma aktioner. Dock visar studien en problematik med samverkan då flera nätverk verkar parallellt. Ett stortantal nätverk, som verkar var för sig, kan splittra destinationen och förvirra den potentiella besökaren. Antalet nätverk och de olika bilder de kommunicerar ut, ser vi kan likväl förvirra kunden som generera fler, eftersom olika produkter lockar olika kunder.Det är inte desto mindre samarbetet mellan de involverade i destinationsprodukten som ger destinationen framgång. Studien visar att nätverk har en betydande roll i erbjudandet av det turistiska utbudet på en destination och i skapandet av en sammanhållen turistprodukt. Nätverken verkar gemensamt med destinationsfrämjande aktiviteter, vilka exempelvis förbättrat mottagandet av turisten och kvalitetssäkringen av destinationens utbud. I nätverkskapas win-win situationer mellan turismaktörer där aktörerna kan gå samman i marknadsföring och tillsammans marknadsföra sitt eget företag, såväl som destinationen, för att locka besökare. Nätverken genererar också andra fördelar för en destination. Exempelvis kan vi i studien se att nätverken har en viktig roll i varumärkesbyggandet av destinationen.</p>

Kvalitetsmärkningen Naturens Bästa arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte är bra enbart för turisten utan även för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och måna om vår miljö och den värld vi lever i. Således borde en kvalitetsmärkning som Naturens Bästa kunna vägleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjälper oss att välja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi ställer. Problemet som finns är dock att denna kvalitetsmärkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nuläget. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmärkningen Naturens Bästa inte har någon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer. Vi har använt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i vår undersökning för att få fram varför kvalitetsmärkningen inte syns i marknadsföringen. Intervjuerna genomfördes med respondenter från turistbyrån i Västerås, Västmanlands kommuner och landsting samt turistbyrån i Skinnskatteberg. Den teori uppsatsen bygger på är turism och marknadsföring, destinationsmarknadsföring och kvalitetsmärkning. Utifrån denna teori har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats. Med utgångspunkt i den genomförda analysen framkom det att Naturens Bästa inte har någon framskjuten roll i marknadsföringen av destinationer till stor del på grund av att kunskapen om kvalitetsmärkningen är dålig ute bland turistorganisationerna. Detta beror enligt vår mening på brist av information. Ytterligare en anledning är att det finns en ovilja att använda märkningen i broschyrerna. / The quality label Natures Best is committed to market experiences that are not only good for the tourist, but also for the environment.  Consumers today become more and more aware of their surrounding and the world we live in. Therefore, a quality label like Natures Best should be able to guide us to find arrangements within tourism that helps us choose arrangers that really lives up to the demands we have. The problem recognized, is that this quality label is not visible in the common marketing of destinations today. From this point of view, the purpose with this thesis is to investigate why the quality label Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations.  In our examination of why the quality labeling does not have a prominent role, we have used a qualitative method of collection in the form of personal interviews. The interviews were carried out with respondents from the tourist bureau in Västerås, “Västmanlands kommuner och landsting” and the tourist bureau in Skinnskatteberg. The theory which the thesis is based upon is tourism and marketing, destination marketing and quality labeling. The questions for the interviews and the analysis of the primary data have been formed based on this theory. With a starting point in the conducted analyze, it emerged that Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations because there is a poor knowledge about the quality label among the organizations. According to us, this is due to a lack of information. Another reason is that it exist a reluctance to use the label in the brochures.

Syftet med vår studie är att först ta reda på hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation på en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lämpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenärer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vår uppsats kring tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gått till väga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende. Vi har i denna uppsats valt att använda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats då vårt syfte är att undersöka fenomenet tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda på hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gång då vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. Vår empiri består av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta området. Vi har utgått från en modell som förklarar hur återhämtnings-processen för en destination bör gå till och implementerat denna modell på reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gång sett vara extra vitala är relationen med kunder samt relationen med media för att kunna återhämta sig efter en kris. För fullständig slutsatsdiskussion hänvisar vi till kapitel sju. / The aim of this study is primarily to explore how travel companies have managed certain crisis situation on a destination to be able to adopt appropriate strategies to be used when marketing such desti-nation with the purpose to reclaim their customers. We have cho-sen to focus this paper on the tsunami disaster in 2004 and how different travel companies handled that situation when trying to regain their customers confidence. We have chosen to use a qualitative method with an abductive and a phenomenological approach as our aim with this study is to investigate the phenomena of the tsunami disaster 2004 in Thail-and and in which way travel companies handled this situation. The abductive approach has been fundamental when working with this paper as it made it possible for us to update the papers theory as the empirics has grown. Our empiric approach includes five qual-itative interviews with people who have a lot of experience compe-tence within the area we chosen to investigate. We have built this paper upon a model that explains how the reco-very period at a crisis destination should be handled and used this model on travel agencies. The marketing strategies that we have found fundamental during this period and essential for travel agen-cies to be aware of are those relating to the customers and media in order to recover from a crisis in the best possible way. We would like to refer the reader to chapter seven for our complete version of conclusions.

Syfte: Den här studien undersöker hur företaget Icehotel arbetar med marknadsföring samt vad som lockar turisten att besöka denna turistattraktion. Vi har valt att studera och forska närmare kring människans fem sinnen, vilket består av syn, ljud, lukt, smak och känsel. Metod: I denna studie arbetar vi med kvalitativa metoder. Vi har utfört en deltagande observation på plats för att kunna få en djupgående förståelse för hur de fem sinnena påverkas under vistelsen. En stor del av empirin består av information som vi har fått genom email- och kvalitativa intervjuer. Det är sju informanter som har besvarat våra intervjufrågor. I analyskapitlet framkommer en diskussion om vår observation och våra egna tankar kring studien. Teori: Vi har i denna uppsats använt oss utav fem teoretiska referensramar och en modell. Teorierna är Sinnesmarknadsföring, Destinationsmarknadsföring, Konsumentkultur, Image och Word of mouth. Modellen heter Människans fem sinnen och sinnesupplevelser. Slutsats: I denna studie om Icehotel har vi kommit fram till att en marknadsföringsstrategi med fokus på människans fem sinnen kan gynna ett företag. Vi har dragit slutsatsen att sinnesmarknadsföring är ett okänt begrepp och om fler företagare blir informerade om dess inverkan kommer de förmodligen att tillämpa det. En förbättrad image kan höja gästernas och dagsbesökarnas helhetsupplevelse. / Purpose: This study examines how the company Icehotel works with marketing and what attracts tourists to visit this tourist attraction. We have chosen to study and research closely on the five human senses, which consists sight, sound, smell, taste and touch. Methodology: The chosen method for this study is that of qualitative method. We have conducted a participatory observation on the destination in order to get a deeper understanding of how the five senses are affected. The empirical data consists of information that we have received by email- and qualitative interviews. In the study seven respondents have answered our interview questions. In the analysis section emerges a discussion of our observation and our own thoughts on the study.  Theory: We have used five theoretical frameworks, as well as one theoretical model from this study. Our theories include, Sensory Marketing, Destination Marketing, Consumer Culture, Image and Word of mouth. The model is called, “The sensory experiences” Findings: In this study about the Icehotel, we came to a conclusion that a marketing strategy with a focus on the five senses can be beneficial for businesses. Sensory marketing is currently an unknown concept. If more entrepreneurs are informed about its impact, they will perhaps apply it. By applying the five senses to their marketing strategies, businesses' images can improve. Hence, raise guests and 'day visitors' overall experiences.

The tourism industry is growing and with its growth competition between destinations rises. In competition, cooperation and collaboration between tourism operators seem beneficial when creating an attractive and dynamic tourist destination. The purpose of this study is to describe and discuss the significance and influence of tourist related networks at a tourist destination, and therefore this study aims to examine the question: What significance do the tourist related networks have at a tourist destination? This study focuses on seven networks on Gotland that are tourism related, and the representatives of the networks were interviewed in order to get their view on the network and its significance to the destination. The study shows that networks have an important role in creating a unified tourist product of the destination, and in reaching out to the potential visitors through joint destination marketing. The study also shows that the tourism related networks helps to improve the reception of the tourist at a destination and to secure the quality of the tourist destination and its tourist products. / Turismindustrin är en växande näring, vilket naturligt skapar en följd av ökad konkurrensmellan destinationer. I konkurrens ter sig samarbeten och samverkan mellan turismaktörervara fördelaktigt, för att skapa en attraktiv och dynamisk turistdestination. Samverkan kanäven vara fördelaktig då turismindustrin består av många små företag, med små resurser som ensamma har svårt att driva en hållbar utveckling av destinationen. Genom samverkan i nätverk kan olika aktörers viljor, agendor och mål på en plats samlas och koordineras för attgenomföra gemensamma aktioner. Problemfrågan som driver studien är: Vilken betydelse har turistrelaterade nätverk för enturistdestination? Fokus i studien ligger på Gotland, som är en populär turistdestination med ett stort antal turistrelaterade företag, som i stor utsträckning samverkar genom nätverk. I studien identifieras 21 stycken turistrelaterade nätverk på Gotland varav sju deltar i denna studie. Dessa nätverk är: Bo vid havet, Goda Gotland, Gotlands attraktioner, Hovleden, Marknadsrådet, Kryssningsgruppen och Vandrarhem, Pensionat och Bed &amp; Breakfast påGotland. Studien har ett tolkande, förståelseinriktat perspektiv och baseras på intervjuer, i detta fall semistrukturerade intervjuer som kan liknas vid ett öppet samtal. Intervjuer har genomförts med nätverkens företrädare och frågorna har berört deras syn på samverkan och nätverk generellt, samt det egna nätverkets betydelse för destinationen. I studien redogörs bland annat för begreppen nätverk, turistdestination och turistprodukt, där nätverk definieras som uppbyggt av ett antal relationer mellan olika aktörer som kan bestå av organisationer, grupper eller individer. En turistprodukt kan dels vara en specifik produkt som erbjuds turisten, och dels kan turistprodukten syftas till hela destinationens sammanlagda utbud. I turisters medvetande kan destinationen i sig utgöra en turistprodukt och det ligger därmed i destinationens intresse att marknadsföra destinationen som en sammanhållen turistprodukt. Studien visar att samverkan i nätverk gynnar turisten då information kring destinationens utbud lättare förmedlas och når ut till kunden genom gemensamma aktioner. Dock visar studien en problematik med samverkan då flera nätverk verkar parallellt. Ett stortantal nätverk, som verkar var för sig, kan splittra destinationen och förvirra den potentiella besökaren. Antalet nätverk och de olika bilder de kommunicerar ut, ser vi kan likväl förvirra kunden som generera fler, eftersom olika produkter lockar olika kunder.Det är inte desto mindre samarbetet mellan de involverade i destinationsprodukten som ger destinationen framgång. Studien visar att nätverk har en betydande roll i erbjudandet av det turistiska utbudet på en destination och i skapandet av en sammanhållen turistprodukt. Nätverken verkar gemensamt med destinationsfrämjande aktiviteter, vilka exempelvis förbättrat mottagandet av turisten och kvalitetssäkringen av destinationens utbud. I nätverkskapas win-win situationer mellan turismaktörer där aktörerna kan gå samman i marknadsföring och tillsammans marknadsföra sitt eget företag, såväl som destinationen, för att locka besökare. Nätverken genererar också andra fördelar för en destination. Exempelvis kan vi i studien se att nätverken har en viktig roll i varumärkesbyggandet av destinationen.

No description available.

Syftet med denna uppsats blev utifrån detta att studera vad värmlänningar anser är deras egna platsidentitet, och om det är denna platsidentitet som lyfts i platsmarknadsföringen. Detta syfte lade en grund för några frågeställningar som ämnades att besvaras genom vår process.  Genom att presentera tidigare forskning inom olika tematiska ämnen lades detta en grund för kommande våra resultat och slutliga analys. Våra utvalda teorikapitel behandlar plats och destination, platsidentitet och platskänsla samt plats- och destinationsmarknadsföring och spänningen sinsemellan alla dessa begrepp. Plats är där invånare bor, medan destination är den plats där turism utövas. Platsidentitet innebär den tillhörighet en individ kan koppla till en plats och platskänsla syftar till en emotionell koppling till en plats. Platsmarknadsföring är den form marknadsföring som riktas till potentiella inflyttare och investerare till platsen medan destinationsmarknadsföring är att stärka destinationen för potentiella besökare och turister.  För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ enkät riktat till värmlänningar, och en innehålls- och dokumentanalys genomfördes för att analysera marknadsföringen. Detta blev ett enkelt sätt för oss att samla in respondentsvar och relevant empiri för våra kommande resultat, analyser och slutsatser. Vi baserade vår enkät på tidigare forskning och relevanta begrepp ur teorin för att på detta sätt kunna ge utförliga svar på våra frågeställningar, och på detta sätt kunde olika representationer av Värmland studeras och analyseras genom våra specifika metodval.  I och med detta visar våra slutsatser att det inte fanns några större skillnader mellan vad våra respondenter ansåg är typiskt för deras platsidentitet. Vare sig respondenten var man eller kvinna, ung eller äldre, hade hög eller låg utbildningsgrad eller sett till respondentens sysselsättningsgrad var de majoriteten överens om vad det innebär att vara värmlänning. Dock fanns det en liten skillnad i vad respondenterna anser var “typiskt” värmländskt och vad olika aktörer väljer att visa i deras marknadsföring. Vi kan se en spänning, som en sorts paradox, mellan att en plats ofta uppfattas som att den har en identitet medan vi lever i en tid där det anses vara problematiskt att gruppera människor, utifrån deras ursprung. / The purpose of this thesis was to study what “värmlänningar” consider to be their own place identity, and whether this place identity is highlighted in place marketing. This purpose laid the foundation for the framing of the questions that were intended to be answered through our process.  By presenting previous research in various thematic topics, this laid a foundation for our upcoming results and final analysis. Our selected theory chapters deal with place and destination, place identity and sense of place, as well as place and destination marketing and the tension between all these concepts. Place is where residents live, while destination is the place where tourism is practised. Place identity means the belonging an individual can attach to a place and sense of place refers to an emotional connection to a place. Place marketing is the form of marketing aimed to attract potential new residents and investors to the place while destination marketing is to strengthen the destination for potential visitors and tourists.  A qualitative survey was conducted aimed at “värmlänningar”, and a content and document analysis were conducted to analyse the marketing. This became an easy way for us to collect respondents' answers and relevant empirical data for our future results, analysis, and conclusions. We based our survey on previous research and relevant concepts from the theory in order to be able to provide detailed answers to our questions, and, with this, different representations of Värmland could be studied and analysed through our specific method choice.  Our conclusions show that there were no major differences between what our respondents considered to be typical for their place identity. Whether the respondent was male or female, young or older, had a high or low degree of education or in terms of the respondent's employment rate, the majority agreed on what it means to be a “värmlänning”. However, there was a small difference in what the respondents considered to be “typical” for Värmland and what different actors choose to show in their marketing. We can see a tension, as a kind of paradox, between a place often being perceived as having an identity while we live in a time where it is considered problematic to group people, based on their origin.

Sammanfattning Titel: Kärlek till anime – en tillräcklig reseorsak? En kvalitativ studie om anime-fans motiv till att besöka anime-destinationer Författare: Linda Smedberg Handledare: Jasmina Beharic Examinator: Hans Wessblad Ämne: Turismvetenskap III, examensarbete (kandidat) 15 HP, HT 18 Datum: 14/1–2019   Syfte och forskningsfråga Syftet med denna uppsats är att ge en förståelse till vilka resemotiv anime-fans har för att besöka en anime-destination. Uppsatsen förklarar vilka dessa resemotiv är. Således ställdes forskningsfrågan:   Vad motiverar anime-fans att besöka en destination som använts i en japansk animerad serie?   Metod Uppsatsen utgår utifrån en kvalitativ metod och följer en deduktiv ansats. Vilket betyder att teorier presenteras som sedan mynnar ut i en analys av mitt empiriska material. Vilket är grundat i en kvalitativ, webb-baserad enkätundersökning.   Resultat Studiens resultat visar att anime-fans besöker anime-destinationer av flera olika orsaker. Alla dessa är grundade i en förkärlek till anime-kulturen. Resultaten visar också att anime-landskap samt turisternas identitet kan forma och påverka deras resemotiv. / Abstract The purpose of this thesis is to create an understanding of what motivates anime fans to visit an anime destination. This thesis aims to enlighten the reader to what these motives are by trying to answer the question: What motivates anime fans to visit a destination that has been used in a Japanese animated series?   The method used is a qualitative one and the thesis follows a deductive approach. Which means that theoretical theories were first presented. These were then tested in an analysis of my empirical material. The empirical data was collected from a qualitative web-based survey.     The study’s results show that the primary reasons anime fans visit an anime destination is because they love anime. It also shows that destinations and anime landscapes together with one’s identity can influence tourists travel motivations.

This bachelor thesis in tourism studies focuses on people's use of social media related to travel. The paper aims to provide a wider knowledge of tourist’s propensity to display destinations through social media and how they perceive others that display travelling. This is put in relation to the term of social status in order to find out if there is a possible link. The intention was to provide an insight into the phenomenon to contribute new awareness that destinations can exploit in their marketing. The theoretical background is presented as a current state of knowledge regarding the topic social media and social status. This section also includes theories regarding the complexity of destination marketing, and also involves concepts such as viral marketing and word-of-mouth. The intention with the theoretical background was to support the empirical material in the analysis. The method used consists of qualitative interviews involving eight individuals. Questions were asked about their use of social media related to travel and identity. The results of the analysis were based on this empirical data, set against the theoretical background. The conclusions that could be drawn is that people's willingness to display destinations depends as much on practical circumstances, as by the desire to present a positive self-image through social media. The demonstration of travelling is also controlled by the individual’s perception on what is most sought after on a social status level. Travelling is a social status-enhancing activity that is associated with positive characteristics, such as knowledge about other cultures. The study has also shown that people are influenced by others displaying travelling. What governs the degree of influence in a positive sense is the perception of shared preferences. When these are coherent, a very effective word-of-mouth marketing can occur. This custom made marketing can help solving problems regarding the complexity of destination marketing. / Denna studie i turismsvetenskap handlar om människors användning av sociala medier kopplat till resande. Uppsatsen syftar till att skapa en bredare kunskap kring turisters benägenhet att visa upp destinationer via sociala medier, samt hur de uppfattar andra som visar upp resande. Detta ställs även mot begreppet social status för att ta reda på om det finns ett eventuellt samband. Intentionen var att ge en inblick i fenomenet för att bidra med nya insikter om huruvida destinationer kan utnyttja detta i sin marknadsföring. Studiens teoretiska bakgrund syftade till att visa upp ett kunskapsnuläge gällande ämnet. Här belyses kunskapsteorier kring sociala medier och social status. Avsnittet innefattar även teorier kring destinationsmarknadsföringens särart, samt involverar begrepp som viral marknadsföring och word-of-mouth. Avsikten med denna teoribildning var att utgöra ett stöd åt det empiriska materialet i analysen. Metoden i denna uppsats utgörs av kvalitativa öppna intervjuer som involverade åtta informanter. Frågorna som ställdes handlade om deras användning av sociala medier kopplat till resande och identitetsskapande. Resultatet i analysen bygger på det empiriska material som framtogs med hjälp av intervjuerna, ställt mot den teoretiska bakgrunden. Enligt slutsatserna i denna uppsats styrs människors benägenhet att visa upp resmål dels av praktiska förutsättningar, dels av viljan att visa upp en positiv image via sociala medier. Uppvisandet styrs även av vad individen personligen anser vara mest eftertraktat på social nivå. Resande är enligt resultatet en statushöjande aktivitet då det förknippas med positiva egenskaper, som exempelvis att känna andra kulturer. Studien har även visat att människor påverkas av andras reseuppvisande. Det som styr graden av påverkan i positiv bemärkelse är uppfattningen av gemensamma preferenser. När dessa är samstämmiga uppstår således en mycket effektiv word-of-mouth marknadsföring. Därmed blir denna typ av marknadsföring skräddarsydd på ett sätt som kan lösa problematiken kring destinationers multisåldhet.

Syftet med denna studie är att undersöka vad destinationsmarknadsföringsorganisationerna (DMC) Stockholm Visitor Board och Destination har för syn gällande sociala medier. Samt att titta på hur dessa två arbetar med sociala medier i sin marknadsföring och även vilka fördelar och nackdelar en sådan marknadsföring kan ha. Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt när det gäller metodval. Men ett inslag av kvantitativa aspekter har förekommit då en enkätstudie har utförts. Flertalet kvalitativa intervjuer har ägt rumt med relevanta personer för denna studie. En vardera representant från Stockholm Visitor Board och Destination Sigtuna har intervjuats. Även personer från den akademiska världen har kommit tills tals för att ge sin syn på sociala medier både generellt men även som ett marknadsföringsverktyg. Utifrån intervjuerna så har författarna kommit fram till att både Stockholm Visitor Board och Destination Sigtuna vill och strävar efter att ha en personlig kontakt via sociala medier med sina besökare. Detta är dock något som de inte lyckats med anser författarna. Närmast att lyckas kommer Destination Sigtuna. Då båda är mitt uppe i en ny satsning kring sociala medier så kommer det troligtvis ske stora förändringar när det gäller sociala medier för båda dessa företag. Det författarna menar är att dessa två använder sociala medier likt ett traditionellt sätt att marknadsföra sig, något som det inte är skapat för. Sociala medier ska inbringa till kommunikation mellan människor, både som företag till kund men även från människa till människa. Fördelarna med att marknadsföra sig via sociala medier är att det är ett billigt och enkelt att göra det. Det tar inte mycket av din tid och det kostar inte speciellt mycket. Men det krävs att man marknadsför sig på rätt sätt, annars kan det stjälpa mer än hjälpa. Nackdelarna är då att, som sagt, man gör det på rätt sätt. Att vara närvarande via sociala medier är viktigt, annars kan man inte svara på det som sägs om ens företag. / This study has as purpose to analyze how two destination management companies reflect on social media. The two companies are Stockholm Visitor Board and Destination Sigtuna. The authors also want to analyze how they market themselves via social media and what the advantages and downsides of such marketing strategy may be. By using a qualitative research point with several interviews, the authors wanted to come with an answer to the purpose of this study. The authors came to the conclusion that neither Stockholm Visitor Board nor Destination Sigtuna uses social media as the media is attended to do. They talk about having a personal level of communication, but they do not pursue it. This is something that probably will change do to that both are in a reorganization within the social media aspect. The advantages of marketing via social media are many. It’s a cheap and easy way to market your company. And if you do it right, it will save you a lot of money. The downside is the absent from social media. If your company isn’t on social media and talk to the costumers, it can be quite expensive in the long run.