Hur går det till när detaljhandelsföretag utvecklar nya märkesvaror? Allt fler detaljhandelsföretag arbetar med egna märkesvaror. Det är därför intressant att studera hur det går till när produkter som ska marknadsföras under detaljhandelsföretagens egna varumärken utvecklas. Avhandlingen handlar om hur produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer går till. Den grundläggande referensramen utgörs av interaktions- och nätverkssynsättet. Studien utgår från kunskap om produktutvecklingssamarbeten inom tillverkande industri. Till denna kunskap adderas insikter om detaljhandelsföretagens särdrag och ur detta utvecklas ett antal propositioner om hur det "borde" gå till i detta nya sammanhang, det vill säga i detaljhandelsföretag. Dessa propositioner prövas i ett antal fallbeskrivningar av olika produktutvecklingssamarbeten. Dessa fallbeskrivningar bygger på intervjuer med produktutvecklingsansvariga i olika detaljhandelsföretag. I de fall detaljhandelsföretagen samarbetar med sina leverantörer på ett sätt som överensstämmer med tillverkningsföretagens arbetssätt, får propositionerna stöd, annars inte. Somliga propositioner får stöd i samtliga fall, men merparten av propositionerna får stöd i vissa fall – men inte i andra. Några detaljhandelsföretag väljer till exempel att samarbeta med endast ett fåtal leverantörer, ett arbetssätt som tillverkningsföretag antas tillämpa. Både detaljhandelsföretag och tillverkningsföretag gör på detta vis för att hålla transaktionskostnaderna nere, och ett viktigt skäl för detaljhandelsföretagen är att detta ökar möjligheterna att kommunicera komplex information rörande olika krav som produkterna ska uppfylla. Andra detaljhandelsföretag väljer att samarbeta med ett större antal leverantörer för att uppmuntra konkurrens mellan dem. Studien visar också bland annat att detaljhandelsföretag, liksom tillverkningsföretag, kan välja att samarbeta på olika sätt med en leverantör beroende på hur strategiskt viktig produkten eller varumärket i fråga bedöms vara. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Klimatkrisen är ett problem som behöver angripas från flera områden. Ett område med stor negativ miljöpåverkan i Sverige är transportsektorn och i synnerhet har godstransporter en stor påverkan. I takt med att konsumtionen i samhället ökar för varje år så ökar även godstransporterna kopplade till detaljhandeln i samma  takt, vilket leder till ökade utsläpp och negativ miljöpåverkan. Detaljhandeln har även krav på att erbjuda deras konsumenter en sömlös handel där de fritt ska kunna handla och returnera i olika kanaler, vilket leder till ökad komplexitet i deras logistiknätverk. För att minska utsläppen från godstransporterna måste detaljhandelsföretagen använda mer hållbara transporter genom bland annat mer miljövänliga fordon, bränslen och bättre transportplanering.   Eftersom detaljhandelsföretag i stor utsträckning tar hjälp av tredjepartslogistiker med deras allt mer komplicerade logistiklösningar så det upp till båda två parterna att tillsammans utveckla hållbara transporter. En litteraturgenomsökning visade att det fanns behov av mer forskning med fokus på samarbetet mellan detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker. Detta eftersom detaljhandelsföretaget är nära konsumenterna vilket visat sig leda till att deras logistik har stor negativ effekt på miljön. Denna studie har därav för avsikt att besvara följande problemformulering: Hur kan samarbetet mellan svenska detaljhandelsföretag med omnistrategi och deras tredjepartslogistiker utvecklas med fokus på hållbara transporter? Denna studie genomförde fallstudier på detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker för att undersöka och skapa en djupare förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som finns hos de två parterna till att utveckla hållbara transporter tillsammans samt vilka drivkrafter de har för att etablera dem. Studien har en abduktiv ansats där den teoretiska referensramen behandlar teorier och tidigare studier inom hållbara transporter, intressenters påverkan, inköpsprocessens utvärdering och uppföljning samt hur kommunikation och motivation påverkar ett samarbete. Studien genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer med några av Sveriges största detaljhandelsföretag och 3PL-företag.   Respondenternas svar tyder på att den största drivkraften till att utveckla hållbara transporter är samhällets krav på hållbarhet, men även att konkurrenter blir viktigare att ta hänsyn till, i synnerhet för tredjepartslogistiker. Det framkom att det fanns skillnad mellan större och mindre tredjepartslogistiker där detaljhandelsföretagen upplevde mindre aktörer som enklare att samarbeta med. Satsningar på  IT-system är nödvändiga för att skapa bättre möjligheter för utvärdering och uppföljning av hållbara transporter, men även för att möjliggöra ett mer standardiserat sätt att mäta och rapportera CO2-utsläpp. Samarbetet kan förbättras genom fler gemensamma projekt mellan detaljhandelsföretaget och deras tredjepartslogistiker, detta för att förbättra relationen samt öka motivationen hos den part som är mindre motiverad till att utveckla hållbara transporter. De utmaningar som kvarstår är konsumentens ovilja att betala för hållbara transporter samt begränsningar inom teknologi och infrastruktur för fossilfria fordon.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera varför konsumenter följer företag i sociala medier, det vill säga vilka konsumentmotiv som är mest förekommande. Studien kommer också att utröna om det finns skillnader i konsumentmotiv sett till de olika branscherna som ska studeras samt om demografiska variabler hos konsumenterna påverkar vilka konsumentmotiv som förekommer mest frekvent. Metod: Studien har utgått från en deduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ enkätundersökning och data har analyserats kvantitativt genom t-tester och variansanalyser. Resultat: Undersökningsresultatet visar att de mest frekvent förekommande konsumentmotiven till att följa detaljhandelsföretag på sociala medier är för ”att hitta rabattkoder/erbjudanden”, ”att hitta information om företaget och dess produkter”, ”att ta del av nyheter och produktlanseringar” samt “att få inspiration av det företaget publicerar”. Inga signifikanta skillnader kunde hittas gällande motiv varken mellan olika branscher eller mellan demografiska variabler hos konsumenterna. De fyra nämnda motiven här ovan var alltså de genomgående vanligast förekommande bland respondenterna i studien oavsett kön, ålder eller företagens bransch. Förslag till fortsatt forskning: Att genomföra en kvalitativ studie med samma frågeställningar och syfte är ett förslag till vidare forskning då en kvalitativ studie hade kunnat ge mer utvidgad information kring de motiv som konsumenter har till att följa företag samt en mer djupgående förståelse för dessa motiv. Ytterligare förslag till vidare forskning inom området hade kunnat vara att undersöka andra branscher än de som denna studie har fokuserat på. / Aim: The aim of this study is to analyze why consumers follow retail companies on social media i.e. which consumer motives are the most common. Method: The study has conducted a deductive approach and a quantitative method for both data collection and analyzes. Findings: The findings show that the most frequent consumer motives for following retail companies on social media are to "find discount codes / offers", "find information about the company and its products", "find news and information about product launches" and "get inspiration from what companies posts online”. No significant differences in motives could be found between different sectors or demographic variables among consumers. The four mentioned motives above were the most common ones among the respondents regardless of gender, age or company sector. Suggestions for further research: proposals for further research could be to perform a qualitative study with the same purpose and research questions as this one. That could contribute to the gain of deeper information and knowledge in this area and could be a complement to the results from this study.

<p>Bakgrund: Vi anser att en framtida utmaning är att bygga in en flexibilitet i den fysiska distributionen. Detta innebär att ett detaljhandelsföretag skall ha möjlighet att växla mellan att stundtals distribuera en och samma produkt via centrallager och stundtals direkt från producent till varuhus i förädlingskedjan, en flexibel fysisk distribution. </p><p>Syfte: Syftet är att utröna förutsättningar för och konsekvenser av en flexibel fysisk distribution för de olika aktörerna i en förädlingskedja, i vilken detaljhandelsföretaget besitter en påtaglig maktposition. </p><p>Genomförande: Empirisk data har samlats in genom en fallstudie i IKEA:s förädlingskedja. </p><p>Resultat: En integrerad förädlingskedja med ett tydligt supply chain synsätt, i vilken samtliga aktörer samarbetar och har incitament till medverkan, utgör en förutsättning för en flexibel fysisk distribution. Vi vill även framhålla vikten av att de produkter i ett detaljhandelsföretags sortiment som säljer bäst och endast de varuhus med störst kapacitet, bör ingå. Om den fysiska distributionen skall kunna växla i en förädlingskedja måste berörda aktörer vidare erhålla en planeringshorisont. Detta implicerar att skiften avseende fysisk distribution måste ske säsongsvis och då företrädesvis med direktleveranser i högsäsong. Den flexibla fysiska distributionen kommer att få konsekvenser gällande lager och därmed kostnader för aktörerna.</p>

Bakgrund: Vi anser att en framtida utmaning är att bygga in en flexibilitet i den fysiska distributionen. Detta innebär att ett detaljhandelsföretag skall ha möjlighet att växla mellan att stundtals distribuera en och samma produkt via centrallager och stundtals direkt från producent till varuhus i förädlingskedjan, en flexibel fysisk distribution. Syfte: Syftet är att utröna förutsättningar för och konsekvenser av en flexibel fysisk distribution för de olika aktörerna i en förädlingskedja, i vilken detaljhandelsföretaget besitter en påtaglig maktposition. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom en fallstudie i IKEA:s förädlingskedja. Resultat: En integrerad förädlingskedja med ett tydligt supply chain synsätt, i vilken samtliga aktörer samarbetar och har incitament till medverkan, utgör en förutsättning för en flexibel fysisk distribution. Vi vill även framhålla vikten av att de produkter i ett detaljhandelsföretags sortiment som säljer bäst och endast de varuhus med störst kapacitet, bör ingå. Om den fysiska distributionen skall kunna växla i en förädlingskedja måste berörda aktörer vidare erhålla en planeringshorisont. Detta implicerar att skiften avseende fysisk distribution måste ske säsongsvis och då företrädesvis med direktleveranser i högsäsong. Den flexibla fysiska distributionen kommer att få konsekvenser gällande lager och därmed kostnader för aktörerna.

Diskurser kan ses som samhälleliga diskussioner där sociala fenomen definieras. I kontexten hållbarhetsrapportering innebär detta att diskurser formar bilden av hur sociala aktörer uppfattar vad som är ett hållbart företag. Därmed blir det betydelsefullt hur ett globalt företag konstruerar bilden av sig själv som ett hållbart företag. Hållbarhetsfrågorna har hamnat alltmer i fokus. Hållbarhetsrapportering är ett sätt för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till intressenter. Detaljhandelsföretag kännetecknas av att produktionen är främst förlagd till utvecklingsländer och hålls ofta ansvariga för hur deras leverantörer agerar. Syftet med denna studie är att visa vilka diskurser ett globalt detaljhandelsföretag använder i sina hållbarhetsrapporter för att konstruera bilden av sig själv som ett hållbart företag samt hur dessa diskurser förändrats över tid. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsform. Det empiriska materialet består av H&amp;M:s hållbarhetsrapporter för år 2002 och 2018. Diskursanalys är studiens analysmetod. Resultatet av studien visar att H&amp;M:s sätt att framställa sig som ett hållbart företag har förändrats över tid. Ambitionen att leda modebranschen i hållbarhetsarbetet samt att lämna ett positivt bidrag till världens miljö- och socioekonomiska utmaningar kan stå för den tydligaste diskursförändringen. Studiens bidrag är att visa hur H&amp;M framställer sig som ett hållbart företag över tid. Eftersom diskurser i företags hållbarhetsrapporter konstruerar bilden av vad sociala aktörer uppfattar som ett hållbart företag, har det betydelse vilka diskurser detaljhandelsjätten H&amp;M använder. / Discourses are societal discussions where social phenomena are being defined. In the context of sustainability reporting it means that discourses shape the image of what people percieve as a sustainable company. Consequently it is important how a global company constructs the image of a sustainable company. Issues of sustainability get increasingly more attention. Sustainability reporting is a tool for companies to communicate their sustainability performance to their stakeholders. Retail companies with production outsourced to developing countries are often held responsible for the actions of their suppliers. The aim of this study is to show the discourses used by a global retail company in the sustainability reports in order to construct the image of a sustainable company, as well as to show how these discourses change over time. The study has a qualitative approach designed as a case study. The empirical material consists of H&amp;M’s sustainability reports covering 2002 and 2018. The method is discourse analysis. The result of the study shows that H&amp;M’s way to construct the image of a sustainable company has changed over time. The most distinct discourse change is the ambition to lead the fashion industry to sustainability and to give a positive contribution to the environmental and socio-economical challenges the planet faces. The study provides knowledge of how H&amp;M constructs the image of a sustainable company over time. Discourses in sustainability reports shape the image of a sustainable company and thereby influence the way people percieve what a sustainable company is. That is why it is important to analyse the discourses the global retail company H&amp;M uses.

Sociala medier är idag en stor del av människors liv och har blivit en framgångsrik kanal för detaljhandelsföretag. Utvecklingen av sociala medier går ständigt framåt och har blivit en kanal för att sprida och inspirera kunder, skapa diskussioner och dela innehåll mellan deltagare. Detta medför en möjlighet för företag att vara mer tillgängliga för sina kunder, genom användning av dessa plattformar. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag inom den textila detaljhandeln arbetar praktiskt med strategier för sina sociala medier, i relation till mediernas utveckling. Studiens resultatet skall bidra till förståelse för vad företagen vill uppnå med sitt arbete med sociala medier, med hjälp av en utvecklad strategi-modell. På så sätt ska företag kunna tillämpa vår sammanställda sociala-media-strategi. I studien användes en kvalitativ metod där primärdata samlats in både via semistrukturerade intervjuer av sex olika textila detaljhandelsföretag samt via Högskolan i Borås sökmotor Primo och sökprogrammet Google Scholar som sekundärdata. Företagen tillämpar i de flesta fall inga strategier för sociala medier. Eftersom förändringen är så kontinuerlig är det svårt för de undersökta företagen att tillämpa en strategi, därför väljer de istället att införa en generell plan för marknadsföring i stort. Sociala medier är ett verktyg som utvecklas till att bli av större vikt i framtiden, vars syfte är att skapa värde för både kund och företag. När det kommer till att välja vilken social kanal företaget ska använda sig av behöver de först konstatera vilken plattform deras målgrupp befinner sig på. För att nå upptill kundernas förväntningar måste företagen uppdatera och utveckla kompetensen kring sociala medier. Företagen lägger stor vikt vid att bygga relationer med sina kunder för att skapa ett deltagande, på deras sociala medier. Frågor vi ställer oss utefter denna studie är, när inser företag att det är dags att tillämpa en strategi? Hur kommer strategin vara utformad? Vem tar initiativet att införa en strategi? Kommer strategin tillämpas i samband med att de traditionella kanalerna försvinner på grund av generationsbyte, eller kommer de tillämpas tidigare? Vilket vi anser blir en intresseväckande vidare forskning till ämnet. / Social media is a major part of people’s lives today and has become a successful channel for marketing for retail companies to use. The development of social media is constantly evolving and has become a platform for creating discussions and for sharing content between participants. Through the use of these platforms, this implies an opportunity for companies to be more accessible to their customers. The purpose of this thesis is to investigate how textile retail companies work practically with their social media through strategies, in addition to the media development. The aim is to contribute to an understanding about how companies work with their social media, using a developed strategy model. In this way, our study will compile a social media strategy that companies can apply there after. In the thesis a qualitative method has been used where primary data is collected both through semistructured interviews with six textile retail companies and through the University of Borås search program Primo, and Google Scholar as secondary data. The conclusion is that, the interviewed companies do not apply social media strategies for their work. Due to the constant change, it is difficult for companies to apply a strategy and therefore they choose to apply a general plan for marketing instead. The companies place great importance in building relationships with their customers in order to create a participation for the customers, in their social media. Previous research shows that socialmedia is a tool of great importance that creates value for businesses and customers. The company need to identify the platform on which their target audience is located, in order to choose which social media channel the company should use. To achieve customer expectations, companies must update and develop the skills surrounding their social media. The questions we ask after this study are, when do companies realize that it is time to apply a strategy? How will the strategy be designed? Who takes the initiative to implement a strategy? Will the strategy be applied when traditional channels disappear due to generational change, or will they be applied earlier? What we consider becomes an interesting further research to the subject. This paper is written in Swedish.

Som resultat av globalisering och teknologisk utveckling genomför människor flera beslut i sina privata och professionella liv från digitala enheter. Beslutsfattningen varierar från informationsinhämtning, underhållning och framför allt näthandel. Användandet av digitala miljöer för detaljhandeln ökade under Covid-19 pandemin, och en ledande marknad var sport- och livsstilsmodesegmentet. Däremot har digitaliseringsvågens tillgång inneburit ett informationsöverflöd, som ofta överskrider individers bearbetningsförmåga. Utfallet är felaktiga eller närmare bestämt dåliga beslut utifrån snabba och impulsiva beslut utifrån heuristiska och underliggande fördomar. Som svar försöker organisationer implementera knuffar i sina digitala kanaler för att vägleda individer till bättre beslutsfattning. Tidigare forskning gällande knuffar har analyserat traditionell handel, användarupplevelse och design av digitala knuffar, däremot finns det begränsad forskning om detaljhandelsföretag med digitala handelskanaler och plattformar inom det alltmer viktigare segmentet för sport- och livsstilsmode. För detaljhandelsföretag med digitala teknikkanaler kan det vara svårt att identifiera lämpliga knuff-tekniker och ofta står verksamheterna inför en tids- och resurskrävande arbetsprocess, med risk för negativ påverkan av kundupplevelsen och eventuellt förlorade försäljningsintäkter. Denna studie syftar till att öka förståelsen om hur digitala knuffar kan appliceras och används av detaljhandelsföretag med digitala teknikkanaler inom sport- och livsstilsmodesegmentet. Detta uppnås genom att besvara forskningsfrågorna: Hur kan detaljhandelsföretag inom sport- och livsstilsmodesegmentet gynnas av digitala knuffar utifrån interna företagsfördelar? Och vilka knuff-tekniker kan tillämpas av detaljhandelsföretag inom sport- och livsstilsmodesegmentet för sina digitala handelskanaler? För att kunna uppnå forskningsarbetets syfte och svara på forskningsfrågorna applicerades en kvalitativ enfallsstudiedesign hos ett ledande detaljhandelsföretag, inom sport- och livsstilsmodesegmentet, med digitala teknikkanaler. Datainsamling skedde genom semi-strukturerade intervjuer samt analys av publika dokument, rapporter och pressmeddelanden som fallföretaget har publicerat. Studien redogör hur detaljhandelsföretag inom sport- och livsstilsmodesegmentet kan gynnas av digitala knuffar utifrån interna företagsfördelar då knuff-arbetet möjliggör bättre förståelse av detaljhandelsföretagets målsättning och konsumenternas livsstil och behov, effektivare resursanvändning, utveckling av digitala förmågor som möjliggör medarbetarnas arbete, och till en intern arbetskultur som utgår från företagsmålen för att skapa en miljö där samarbete och en lärande organisation står i fokus. Vidare redovisas fallföretaget arbete med knuff-strategierna känsla av brådska och multiplattformsaktivitet, och presenterar exempel på hur applicering av knuff-tekniker såsom förenkla och inrama information, använda och påverka sociala normer, och förändringar av handelsmiljön kan planeras, implementeras och integreras i ett detaljhandelsföretags verksamhetsaktiviteter. / As a result of globalization and technological development, people make many decisions in their private and professional lives from digital devices. The decision making varies from gathering information, entertainment, and online shopping. The degree of use of digital environments within the retail industry increased during the Covid-19 pandemic, where a leading market was the sports and leisure fashion segment. However, the digitalization wave has led to an abundance of information which often surpasses the individual's ability to process, resulting in wrong or simply put bad decision making which is quick and impulsive, and based on heuristic and underlying prejudices. To respond, companies implement nudges to help guide consumers in their digital channels. Previous research regarding nudging has focused on nudging in traditional retail, as well as the user experience and design of digital nudges. Yet there is limited research on retail companies with digital channels within the increasingly important segment of sports and leisure fashion. For many retail companies with digital channels, it is difficult to identify which nudging techniques are appropriate. In many cases, retail companies are faced with work which is consuming both time and resources, and with the risk of negatively impacting the consumer experience and possible loss of revenue. This research aims to increase the understanding of how digital nudges can be applied and used by retail companies with digital channels in the sports and leisure fashion segment. This by answering the research questions: How can retail companies in the sports and lifestyle fashion segment benefit from digital nudging based on internal company benefits? And what nudging techniques can retail companies in the sports and lifestyle fashion segment apply to their digital channels? To achieve the study’s purpose and answer the research questions, a single-case case study design was conducted at a leading retail company within the sports and leisure fashion segment, with digital channels. Data collection materialized through semi-structured interviews and analysis of public documents, reports, press statements released by the case company. The study showcases how retail companies within the sports and leisure fashion segment can benefit from digital nudges and attain internal company benefits as the nudging work enhances understanding of the company's objectives and the consumers' lifestyles and needs, enables resource efficiency, development of digital capabilities which enables the employees, and contribute to improved internal work culture which is based on the company’s objectives, where collaboration and a learning organization are at center stage. Furthermore, the study showcases how the case company works with the nudging strategies sense of urgency and multiplatform activity, and presents examples on how nudging techniques as simplification and framing of information, use of social norms and changes to the retail environment can be planned, implemented and integrated in a retail company’s activities.