According to some logicians and philosophers, future contingent propositions pose a specific problem. Many of those who look into this problem now and those who looked into it (even hundreds) years ago, refer to Aristotle. Nevertheless not in agreement. Our aim is to give an overview of traditional and non-traditional interpretations of the part of Aristotle's work which deals with this issue. On the basis of their comparison we will try to uncover what causes the variety of readings. That will allow us to assess whether the truth of future contingent propositions really is a specific problem and what is its actual nature.

Is there no development without water? Are arid and dry regions destined to face water scarcity? This essay argues that with globalisation and technological advancements in the water sector are making time and place less relevant for hydro securing societies. Instead, relevant for water insecure countries is the asymmetrical access to technologies and management. For instance, landscapes that are preconditioned to be dry are no longer determined to face water scarcity because of desalination industries such as in the case of Saudi Arabia. This paper will address the three following questions: a) What factors can explain water scarcity conditions in which they are not geographically preconditioned? b) In what ways have technological interventions created water security for societies living in geographically pre-conditioned physically water-scarce regions? c) Why is Saudi Arabia, a country who lack access to physical water sources such as rivers, lakes or groundwater not determined to become underdeveloped? The result from this qualitative research suggests that technological advancements does compress time and space and makes some societies living in dry and arid regions able to access fresh water from far distances. The example taken with the virtual water trading and the polar ice towing illustrates that with the capacity to invest in technologies may overcome environmental deterministic factors.

Bibliography: leaves 180-181.

<p>Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni.</p> / <p>This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.</p>

<p>När dagens datorsystem utvecklas ökar i de flesta fall också dess komplexitet under utvecklingens gång. Detta för med sig negativa konsekvenser i form av svårare testning och felsökning av systemen. Denna uppsats har för avsikt att förklara vilka fel som kan uppstå och varför. Även lösningar i form av modifieringar av system kommer att tas upp.</p><p>Beställaren av undersökningen, Saab, ser möjligheter i att på ett enkelt sätt återskapa fel i deras datorsystem på Gripen. Detta skulle kunna minska kostnaderna för felsökning drastiskt. Då mycket tid ägnas åt verifiering av ny programvara för datorsystemet blir detta också en stor kostnad i utvecklingsarbetet. Därför är det också ett önskemål att undersöka huruvida regressionstest av nya programvaror skulle kunna automatiseras. </p><p>Till en början studerades artiklar inom området och marknaden avsöktes efter färdiga verktyg. Efter en sammanställning av teorin bakom problemen så kunde en analys av det befintliga datorsystemet påbörjas, vilka problem som kunde uppstå och ifall det var möjligt att lösa dessa undersöktes med hjälp av systemets dokumentation. Vissa problem uppdagades där en del kunde avhjälpas med ett genomtänkt verktyg. Vissa problem var dock inte möjligt att deterministiskt visa lösbara, vilket leder till att målet om ett fullständigt regressionstest troligen blir svårt att genomföra. Däremot så kommer andra sorters tester för att testa robustheten i systemet att vara genomförbara. Framförallt så kommer det finnas ett underlag för framtida system där man redan från början kan ta hänsyn till problemen.</p><p>De på marknaden förekommande verktyg som har analyserats har alla visat sig ha funktioner som är användbara, men inget av verktygen kan ensamt hantera de önskningar som finns.</p>

<p>The aim of this study is to elucidate the process in which psychology was separated from philosophy and established itself as a distinct academic discipline in Sweden. I argue that the concept of <em>will</em>, as well as the concepts of <em>thinking </em>and <em>emotion</em>, have a lot to tell us about the rise of academic psychology in Sweden. This is done through an analysis of psychology textbooks, encyclopaedia-articles and academic texts on the themes <em>will </em>and <em>psychology</em>, from around 1800 till 1950.</p><p>Prior to the establishment of the first chair of psychology in Uppsala 1948, the discipline was above all a part of the philosophical discipline. For psychology to become a science of its own, it was crucial to obtain a position among the empirical sciences. It thus had to distance itself from philosophy, and in particular from metaphysics. In that respect the concept of will, thinking and emotion posed a problem. On the one hand, these concepts seamed necessary for a science of the psyche but on the other, they were traditionally associated with philosophy and especially with metaphysics.</p><p>From around 1900, the concept of will underwent an empirisation process in which it distanced itself from the metaphysical content of meaning. The idea of thinking, emotion and will as <em>faculties </em>was criticised and replaced by a way of speaking of them in terms of single <em>acts</em>, able to be analysed in a more empirical manner. This change was in accordance with the new demand on empiricism. Within psychology, however, practicians of the trade still spoke in terms of will, thinking and emotion, as well as of classical philosophical problems such as that of the <em>free will</em>, albeit in a more empirical manner.</p><p>A second, more profound change, occurred in the 1940s when the concepts of thinking, emotion and will, as well as the problem of the free will were sorted out from the psychological discourse. In light of their long time as an integral part of the psychological discourse it was a significant change that the human psyche was no longer to be discussed in terms of will, thinking and emotion. The most likely explanation of this change is that the institutional split between psychology and philosophy after 1948 also signified a separation between philosophical and empirical-psychological questions. After 1948 it was possible to pursue scientific studies in psychology without any knowledge of philosophy and hence, without an urge to pose philosophical questions.</p>

Thesis (M.A.)--Kutztown State College. / Source: Masters Abstracts International, Volume: 45-06, page: 2831. Typescript. Abstract precedes thesis as preliminary leaves. Includes bibliographical references (leaves 115-120).

The aim of this study is to elucidate the process in which psychology was separated from philosophy and established itself as a distinct academic discipline in Sweden. I argue that the concept of will, as well as the concepts of thinking and emotion, have a lot to tell us about the rise of academic psychology in Sweden. This is done through an analysis of psychology textbooks, encyclopaedia-articles and academic texts on the themes will and psychology, from around 1800 till 1950. Prior to the establishment of the first chair of psychology in Uppsala 1948, the discipline was above all a part of the philosophical discipline. For psychology to become a science of its own, it was crucial to obtain a position among the empirical sciences. It thus had to distance itself from philosophy, and in particular from metaphysics. In that respect the concept of will, thinking and emotion posed a problem. On the one hand, these concepts seamed necessary for a science of the psyche but on the other, they were traditionally associated with philosophy and especially with metaphysics. From around 1900, the concept of will underwent an empirisation process in which it distanced itself from the metaphysical content of meaning. The idea of thinking, emotion and will as faculties was criticised and replaced by a way of speaking of them in terms of single acts, able to be analysed in a more empirical manner. This change was in accordance with the new demand on empiricism. Within psychology, however, practicians of the trade still spoke in terms of will, thinking and emotion, as well as of classical philosophical problems such as that of the free will, albeit in a more empirical manner. A second, more profound change, occurred in the 1940s when the concepts of thinking, emotion and will, as well as the problem of the free will were sorted out from the psychological discourse. In light of their long time as an integral part of the psychological discourse it was a significant change that the human psyche was no longer to be discussed in terms of will, thinking and emotion. The most likely explanation of this change is that the institutional split between psychology and philosophy after 1948 also signified a separation between philosophical and empirical-psychological questions. After 1948 it was possible to pursue scientific studies in psychology without any knowledge of philosophy and hence, without an urge to pose philosophical questions.

När dagens datorsystem utvecklas ökar i de flesta fall också dess komplexitet under utvecklingens gång. Detta för med sig negativa konsekvenser i form av svårare testning och felsökning av systemen. Denna uppsats har för avsikt att förklara vilka fel som kan uppstå och varför. Även lösningar i form av modifieringar av system kommer att tas upp. Beställaren av undersökningen, Saab, ser möjligheter i att på ett enkelt sätt återskapa fel i deras datorsystem på Gripen. Detta skulle kunna minska kostnaderna för felsökning drastiskt. Då mycket tid ägnas åt verifiering av ny programvara för datorsystemet blir detta också en stor kostnad i utvecklingsarbetet. Därför är det också ett önskemål att undersöka huruvida regressionstest av nya programvaror skulle kunna automatiseras. Till en början studerades artiklar inom området och marknaden avsöktes efter färdiga verktyg. Efter en sammanställning av teorin bakom problemen så kunde en analys av det befintliga datorsystemet påbörjas, vilka problem som kunde uppstå och ifall det var möjligt att lösa dessa undersöktes med hjälp av systemets dokumentation. Vissa problem uppdagades där en del kunde avhjälpas med ett genomtänkt verktyg. Vissa problem var dock inte möjligt att deterministiskt visa lösbara, vilket leder till att målet om ett fullständigt regressionstest troligen blir svårt att genomföra. Däremot så kommer andra sorters tester för att testa robustheten i systemet att vara genomförbara. Framförallt så kommer det finnas ett underlag för framtida system där man redan från början kan ta hänsyn till problemen. De på marknaden förekommande verktyg som har analyserats har alla visat sig ha funktioner som är användbara, men inget av verktygen kan ensamt hantera de önskningar som finns.

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni. / This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.