Denna undersökning ämnar utreda huruvida euroinförandet år 2002 medfört ökad internhandel i EMU. Undersökningen analyserar handelsstatistik från år 1998- 2008 för de femton länderna som vid euroinförandet var medlemmar i EU. I analysen studeras två grupper av länder; en innehållande EMU- länder och en kontrollgrupp innehållande länder som inte infört euron. För att kontrollera för underliggande faktorer som exempelvis konjunkturella förändringar och preexisterande handelsskillnader genomförs två difference- in- difference analyser. Undersökningen finner inget statistisk signifikant resultat på en ökad internhandel i EMU efter euroinförandet. Enligt resultatet orsakas de internhandelsökningar som kan urskiljas efter euroinförandet främst av konjunkturella förändringar.

In 2006, the German federal government relinquished its power to determine store opening hours to the 16 federal states. Since then, substantial deregulation of shopping hours has occurred in all states except Bavaria and Saarland. Such deregulation could support economic growth, but it has been argued to hurt small businesses. Therefore, this thesis examines different store size categories to find possible effects of deregulation in Germany. Past studies have focused on the employment effects of deregulation, whereas this investigation employs a difference-in-difference approach with OLS regression on the number of stores in each size category. States that have extended store opening hours will be compared to those that have not. Theory predicts large stores to be more able to profit from efficiency gains and higher returns on investment due to extended hours. The results did not support the theoretical framework. Instead, the data indicate no significant effects on the number of stores and suggest that the constraints are not binding. Small businesses do not appear to have been affected by the change. If deregulation can be found to increase consumer spending and welfare, then such a policy change can have positive economic impacts. Further research should be aimed in this direction.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn. Vår empiriska strategi för att mäta diskriminering baseras på en design som kallas difference-in-difference-in-difference där vi jämför den genomsnittliga förändringen i sannolikheten att antingen bli minst godkänd eller erhålla ett högre betyg före och efter anonymiseringen mellan studenter med skandinaviska och utomskandinaviska efternamn. Vi inkluderar jurister som kontrollgrupp i syfte att kontrollera för betygstrender som sker oberoende av anonymiseringen. I genomsnitt sjönk betygsmedelvärdena i samband med anonymiseringen, framförallt blir det svårare att erhålla ett högt betyg. En tänkbar förklaring till resultaten är att relationen mellan examinator och student distanseras ytterligare vid en anonymisering vilket leder till en mer strikt bedömning. Mot förväntan indikerar resultaten att anonymiseringen har en negativ effekt för manliga studenter med utomskandinaviska efternamn omvänd diskriminering utövas mot manliga studenter med utomskandinaviska efternamn vid en icke-anonym bedömning. Detta förklarades till stor del av att män inom kontrollgruppen med utomskandinaviska efternamn förbättrade sina resultat i samma tidsperiod. Vi finner även att kvinnor med skandinaviska namn i genomsnitt minskar sin sannolikhet att bli väl godkända. Den negativa effekten av anonymiseringen är dock inte signifikant skild mellan kvinnor och män. Resultaten antyder att diskriminering är ett kontextbaserat fenomen.

The thesis analyses the influence of reimbursement regulatory fee for hospitalization which was introduced in regional hospitals in 2009 in Czech Republic. The difference in difference analysis was used to research the possible relationship between reimbursement of the fee and length of hospitalization in acute care hospitals and in after-care facilities. In acute care the influence was 0,5-1 % of the length and in after-care facilities between 8-12 %. This relationship may be biased because of introduction of DRG system which may decrease the length of stay and may be differently distributed between treatment and control group.

<p>I uppsatsen undersöks hur Svenska Kommunalarbetarförbundets strejk våren år 2003 påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB). Min hypotes är att denna strejk leder till ett överutnyttjande av förmånen. Uttaget av VAB jämförs mellan de kommuner där dagbarnvårdare och barnskötare gick ut i strejk och de kommuner där detta inte hände. Genom att använda en difference-in-difference metod som kontrollerar för kommunspecifika och tidsspecifika faktorer finner jag att det totala uttaget av VAB signifikant minskar i de strejkdrabbade kommunerna. Under vissa antaganden kan man dock visa på en signifikant ökning i överutnyttjandet av VAB-förmånen.</p>

I uppsatsen undersöks hur Svenska Kommunalarbetarförbundets strejk våren år 2003 påverkade uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB). Min hypotes är att denna strejk leder till ett överutnyttjande av förmånen. Uttaget av VAB jämförs mellan de kommuner där dagbarnvårdare och barnskötare gick ut i strejk och de kommuner där detta inte hände. Genom att använda en difference-in-difference metod som kontrollerar för kommunspecifika och tidsspecifika faktorer finner jag att det totala uttaget av VAB signifikant minskar i de strejkdrabbade kommunerna. Under vissa antaganden kan man dock visa på en signifikant ökning i överutnyttjandet av VAB-förmånen.

För att minska utanförskapet på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen införde regeringen Reinfeld 2007 en arbetsmarknadsreform vid namn jobbskatteavdraget. Reformen innebar en skattereduktion på samtliga förvärvsinkomster vilket ökade de ekonomiska incitamenten att förvärvsarbeta. Ett flertal studier har genomförts för att utvärdera jobbskatteavdraget och denna uppsats syftar till att genom en metastudie analysera reformens effekt på sysselsättningen samt försöka utveckla en metod för utvärdering av reformen. Uppsatsen visar på att jobbskatteavdraget tidigare har utvärderats med sex olika metoder där den vanligaste metoden är prognostisering med hjälp av mikrosimulering. Det har även genomförts utvärderingar på utfallsdata med bland annat metoden difference-in-difference. Resultaten från de tidigare utvärderingarna tyder på att sysselsättningen som en konsekvens av jobbskatteavdraget ökat med omkring 2,9 procent vilket ligger i linje med nationalekonomisk teori samt internationella erfarenheter av liknande reformer. Den metod vi väljer att utveckla är en regressionsmodell som består av de två beroende variablerna arbetskraftsutbud och medelarbetstid och de fem förklaringsvariablerna, konjunktur, inkomst, inflation, demografi, och dummyvariabeln jobbskatteavdraget. Vi väljer att använda oss av två beroende variabler då jobbskatteavdraget enligt teorin bör påverka både den extensiva- och den intensiva marginalen.

Sjukfrånvaro är en omdiskuterad samhällsfråga i Sverige. Sjukfrånvaro är kostsamt för samhället och påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden samt på sikt ekonomisk tillväxt. Det finns en variation av sjukfrånvaro i kommunerna och en skillnad mellan sektorer, kön och åldersgrupper. Särskilt problematiskt är en ökad sjukfrånvaro bland unga personer som är en grupp som förväntas upprätthålla en stabil arbetsmarknad. För att bemöta problemet med sjukfrånvaro krävs såväl övergripande åtgärder som specifika insatser i kommuner som fokuserar på orsaker till arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Mot bakgrund av det aktuella problemet med sjukfrånvaro är syftet med denna studie att undersöka om hälsofrämjande insatser påverkar kommunanställdas sjukfrånvaro i en kommun. För att undersöka faktorer om kommunanställdas sjukfrånvaro under tidsperioden 2010-2017 används data från Sveriges Kommuner och Landsting. Med Södertälje kommun som referenspunkt analyseras fem kommuner utifrån faktorerna total sjukfrånvaro, sjukfrånvaro bland kvinnor och unga personer under 30 år. Studien genomförs med hjälp av en regressionsanalys som utgår ifrån modellen difference-in-difference. Uppsatsens resultat är för tvetydiga för att bedöma vilka effekter hälsofrämjande insatser har för att minska anställdas sjukfrånvaro. Det övergripande resultatet är att Södertälje kommun lyckats minska sin sjukfrånvaro mer än den gemensamma trenden för jämförda kommuner. I de andra kommunerna i Stockholms län har sjukfrånvaron ökat för unga personer under 30 år mellan åren 2015 och 2017, men i Södertälje kommun har sjukfrånvaron minskat. När det gäller påverkan av sjukfrånvaro bland kommunanställda kvinnor indikerar resultatet att minskningen i sjukfrånvaro är minimal. Ett signifikant resultat är att sjukfrånvaron bland kommunanställda unga personer under 30 år har minskat påtagligt.

Föräldraförsäkringen har länge motiverats som ett fantastiskt redskap i kampen för ett jämställt samhälle, då det möjliggör för kvinnor att behålla kopplingen till arbetsmarknaden och samtidigt starta familj. Denna uppsats undersöker hur föräldraförsäkringens generositet påverkar kvinnlig sysselsättning och barnafödande, med utgångspunkt i OECD-ländernas juridiska ramverk. Paneldata från 30 länder under perioden 2005-2018 används. Studien fokuserar på föräldraförsäkringens längd för att se huruvida föräldraförsäkringen kan utformas för lång och istället påverka kvinnors sysselsättning och barnafödande negativt. Resultatet indikerar att sex månader såväl som ett års betald föräldraledighet tillgänglig för mammor gynnar kvinnlig sysselsättning och fertilitetsnivå. Vidare ses 1.5 års föräldraledighet ha negativ inverkan på dessa utfall. För generösa föräldraförsäkringar kan därmed tänkas motverka syftet föräldraförsäkringen motiveras med och således påverka kvinnor negativt. Resultaten indikerar även att fler reserverade pappa-veckor gynnar kvinnlig sysselsättning och fertilitetsnivå, om än svagt. Studien applicerar teorin om statistisk diskriminering, humankapitalteorin, institutionella faktorer och normer på resultatet.

Syftet med denna undersökning är att analysera eventuella löne- och sysselsättningseffekter generade av återinförandet av ROT-avdraget 2008. Återinförandet sågs som en permanent åtgärd med målet att motverka så kallade svartarbeten och öka byggandet i Sverige. Vi vill med denna undersökning utvärdera vilka löne- och sysselsättningseffekter som ROT-avdraget bidragit till. En difference-in-difference metod kommer att användas för att analysera data insamlade från aktiebolag i Sverige, aggregerat till branschnivå. Aggregeringen görs för att våra resultat skall vara direkt jämförbara med tidigare studier, samt för att inte exkludera den effekt som orsakas av att nya företag i dessa branscher kan ha startats på grund av reformen. Difference-in-difference metoden går ut på att en behandlad grupp bestående av de byggbranscher som påverkats av ROT-avdragets införande jämförs med en kontrollgrupp bestående av övriga branscher före och efter reformen. Våra resultat visar att den genomsnittliga lönesumman per anställd inte påverkats av reformen, medan reformen givit en ökning i det genomsnittliga antalet anställda i ROT-branscherna. / The purpose of this paper is to analyze the possible wage and employment effects generated by the reintroduction of the ROT-deduction in 2008. The reintroduction was seen as a permanent measure, and the aim was to counteract undeclared work and to stimulate and increase the building in Sweden. With this paper, we want to evaluate the wage and employment effects that the ROT-deduction contributed to in Swedish construction companies, more specifically limited companies in the ROT industry. A difference-in-difference method will be used to analyze data collected from limited companies in Sweden, aggregated to industry level. Aggregation is made for our results to be directly comparable to previous studies, and to not exclude the effect caused by new companies in the ROT-industry that may have started due to the reform. The difference-in-difference method involves that a treated group consisting of the construction industries affected by the introduction of the ROT-deduction is compared to a control group consisting of other industries before and after the reform. Our results show that the average wage per employee is not affected by the reform, while the reform has increased the average number of employees in the ROT-industry.