Samhället befinner sig i en digital tid som är mycket snabbföränderlig vilket ger ökade möjligheter, samtidigt som det förändrar kommunikationsmönster och till viss del ersätter fysisk interaktion (Statens medieråd, 2019). Den digitala medieanvändningen sträcker sig längre ner i åldrarna och ses numera som en del av småbarns dagliga rutiner. I takt med små barns ökade mediebruk har det väckts oro kring hur barns socioemotionella utveckling kan komma att påverkas (Statens medieråd, 2019). Syftet med aktuell studie är att i en svensk kontext undersöka om det föreligger samband mellan 4-6 åriga flickor och pojkars digitala medieanvändning och deras mentaliseringsförmåga och emotionsförståelse. Samt om ordförståelse har ett förklaringsvärde i ToM-förmåga. Därtill syftar studien att undersöka om det förekommer samband mellan vårdnadshavares skärmtid och förskolebarns mentaliseringsförmåga och emotionsförståelse. I studien deltog 35 barn med vårdnadshavare. Barnen testades på Baby- och barnlabbet vid Linköpings universitet i olika uppgifter som mäter mentaliseringsförmåga och emotionsförståelse. Ett mått på vårdnadshavares och barns medieanvändning samlades in med hjälp av en webbaserad enkät. Det förekom resultat från studien som tidigare inte återfunnits i svensk kontext (Rönneke & Walfridsson, 2020). Studien fann ett negativt samband mellan barnens mentaliseringsförmåga och digital medieanvändning. Dessutom återfanns resultat som går i linje med tidigare studier som pekar på att ordförståelse och mentaliseringsförmåga samvarierar (Miller, 2012; Milligan et al., 2007; Perner & Ruffman, 2005). Avslutningsvis förekom inget resultat som visar att barns mentaliseringsförmåga samvarierar med vårdnadshavares skärmtid, till skillnad från vårdnadshavares skärmtid och barnens emotionsförståelse, som samvarierar positivt.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samhället vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar när det gäller digital teknik, dock är det få skolor som lyckats integrera tekniken med lärandet på ett bra sätt. Samtidigt är den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag. Syftet med studien är att får en större förståelse för hur elever anser digital medieanvändning påverkar språkinlärningen i engelska. Ur många teoretiska perspektiv på andraspråksinlärning är kommunikationen central. Forskare som Stephen Krashen betonar vikten av verklig kommunikation och naturligt tillägnande av språkinflöde. Tidigare studier visar att surfa på internet, spela datorspel och använda sociala medier påverkar elevers vokabulär positivt men den skriftliga förmågan negativt. I enkätstudien och intervjuerna framkom det att eleverna ansåg att hörförståelsen och läsförståelsen i engelska gynnades mest av den digitala medieanvändningen. Den muntliga förmågan och skriftliga förmågan gynnades inte i samma utsträckning. Även den bristande kvalitén på det språk eleverna mötte i digitala medier ansåg eleverna påverka inlärningen negativt. I användningen av digitala medier ansåg eleverna att de fick använda språket på riktigt. Språket de mötte i digitala medier hade kopplingar till deras tidigare erfarenheter, intressen och behov och därför ansåg de att språkinlärningen underlättades.

Digital medieanvändning ökar hos både barn och vuxna mer och mer i vår vardag, både i hemmet och utanför. Forskning tyder på att barnets språkliga utveckling påverkas av både den digitala miljön i hemmet men också av hur mycket och på vilket sätt föräldrar läser för och interagerar med barnet, det vill säga kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (KSL i hemmiljön). Denna studie ämnade, via en föräldraenkät, undersöka hur barnens digitala medieanvändning samt kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön samvarierar med barnens språkutveckling. I studien deltog 166 föräldrar med barn i åldrarna 3-5 år (91 pojkar och 75 flickor). Föräldrarna fick svara på en skattningsenkät som undersökte digital medieanvändning (MAQ), kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (STIMQ-2) samt barnets språkliga utveckling (SECDI-III). Studiens resultat visar på flera intressanta samband hos barn i 3-5 årsåldern, bland annat mellan barns språkutveckling och deras medieanvändning. Barnets språk visar på signifikanta skillnader men också barnets användande av digitala media, som ökar signifikant från cirka 1 timme per dag vid 3 års ålder till nära 2 timmar per dag vid 5 års ålder. Genom hierarkiska regressionsanalyser med ålder, kön och föräldrars inkomst som kontrollvariabler kunde en del av den språkliga utvecklingen (5.2-11.6%) förklaras av en negativ påverkan av barnets medieanvändning och en positiv påverkan av föräldrars kognitiva, språkliga och läsfrämjande stimulans i hemmiljön. Resultaten indikerar att det är värdefullt att undersöka detta ämne ytterligare i en population med föräldrar som har en varierad utbildningsbakgrund.