Bakgrund: Förändringsarbete är något de flesta företag behöver arbeta med för att kunna anpassa sig till en föränderlig omvärld och fortsatt vara konkurrenskraftiga på marknaden. Den ständiga utvecklingen i samhället har även medfört att företag behöver vidta informationsteknologiska förändringar vilket i sin tur även inbegriper ett arbete med digitalisering. Den svenska vården, både såväl offentlig som privat, står inför en pågående förändring av digitalisering där bland annat digitala vårdmöten är något som prioriteras och implementeras i verksamheterna. Syfte: Studiens syfte är att i en jämförelse undersöka hur svensk offentlig respektive privat verksamhet arbetar vid digital verksamhetsförändring i form av implementering av digitala vårdmöten. Detta både i form av vad för skäl de har till sin förändring samt hur de går tillväga vid implementeringen av digitala vårdmöten. Genomförande: En komparativ studie har utförts gällande en privat samt en offentlig organisation tillhörande den svenska hälso- och sjukvården. Studien följer en kvalitativ forskningsstrategi tillsammans med en abduktiv forskningsdesign. Litteratur samt vetenskapliga artiklar är den data som ligger till grund för studiens teoretiska referensram. Studiens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt viss data även inhämtats från dokument utgivna av studiens deltagande organisationer. Slutsatser: Vad som driver organisationerna till implementering av digitala vårdmöten förklaras av en anpassning till omvärldens utveckling och konkurrerande aktörer. Olikheter i drivande faktorer kan uppstå mellan den offentliga och privata sektorn i form av ekonomiska aspekter då den privata verksamheten är vinstdrivande till skillnad från den offentliga verksamheten. Tillvägagångssättet att implementera förändringen i organisationerna är likartat och ett stort fokus riktas mot vårdgivares egna kompetens i bedömning av de digitala vårdmötenas möjligheter. Det finns därmed mer som förenar än skiljer den offentliga respektive den privata organisationen åt i deras arbete med implementering av digitala vårdmöten. / Background: The process of adaptation is something most companies need to work on to be able to adjust to a changing environment and continue to be competitive in the market. The constant development of society has also meant that companies need to change the way they utilize information technology, which in turn also includes working with digitalisation. Swedish healthcare, both public and private, is facing an ongoing change in digitalisation where digital healthcare meetings are among the priorities that are beeing implemented in the operations. Purpose: The purpose of this study is to, through a comparison, examine how companies in Swedish public and private sectors work on altering their digital business operations by implementing digital healthcare meetings. This both in terms of what reasons they have for their change as well as how they are going to approach implementing digital healthcare meetings. Method: A comparative study has been performed regarding a private and a public organization belonging to the Swedish healthcare system. The study follows a qualitative research strategy together with an abductive research design. Literature as well as scientific articles form the basis of the study's theoretical frame of reference. The empirical material of the study has been collected through interviews, and some data has also been collected from documents published by the organizations participating in this study. Conclusions: What drives organizations to implement digital healthcare meetings is explained by having to adapt to the development of the outside world and competing companies. Differences in driving factors between the public and private sectors can occur in the shape of economic aspects as the private organizations are profit-driven, unlike the public organizations. The approach to implementing change in these organizations is similar, and a major focus is directed at the healthcare providers' own competence in assessing the possibilities of digital healthcare meetings. Thus, there is more that unites than separates the public and private organizations when it comes to implementing digital healthcare meetings.

The increasing global deficit of healthcare resources makes efficiency improvements in the healthcare industry a complete necessity to assure safe and available healthcare for everyone. Digitalization is expected to play a fundamental role in this transition and digital primary healthcare providers have in recent years developed into a substantial part of the Swedishprimary care sector. Several of those have built solutions for automated triage, where the role of a triage officer in traditional primary care is replaced by an automated process, in which an triage algorithm directly refers the patient to the appropriate level of care. Despite the rise of digital healthcare providers and automated primary care triage systems in particular, research on the implications of automating the triage process in primary healthcare is scarce. This study aims to assess the potential of using MCDM models for automated triage in digital primary care, by conducting a single case study at one of the leading digital healthcare providers. The study is separated into two phases. In phase one, interviews are conducted to qualitatively determine what set of factors to include in an automated MCDM triage model.In phase two, the resulting model is simulated to evaluate the performance compared to the traditional triage model in which all patient journeys start with an initial nurse meeting. The study shows that an automated MCDM triage model can improve cost efficiency in terms of clinician salary costs and productivity in terms of fewer consultations per patient, compared to the traditional triage model. However, the traditional triage model is shown to be more efficient in terms of only utilizing doctor resources for patients in absolute need of doctor care. / Det ökande underskottet av sjukvårdsresurser gör effektivitetsförbättringar i sjukvårdsbranschen nödvändigt för att säkerställa säker och tillgänglig sjukvård för alla. Digitalisering förväntas fylla en fundamental roll i denna transformation och digitala vårdgivare i primärvården har under de senaste åren växt till en betydande del av den svenska primärvårdssektorn. Flertalet av dessa har byggt lösningar för automatiserat triage, där triagefunktionärens roll ersätts av en automatiserad process där en triagealgoritm direkt hänvisar patienten till den lämpliga vårdnivån. Trots tillväxten av digitala vårdgivare i primärvården och deras automatiserade triagesystem i primärvården är forskning kring effekterna av att automatisera triageprocessen i primärvården begränsad. Denna studie strävar efter att utvärdera potentialen i att använda MCDM-modeller för automatiserat triage i den digitala primärvården genom en casestudie på en av de ledande digitala vårdgivarna i primärvården. Studien är uppdelad i två delar. I del ett genomförs intervjuer för att kvalitativt fastställa vilka faktorer som bör inkluderas i en automatiserad MCDM-modell för triage. I del två simuleras den resulterande MCDM-modellen för att utvärdera dess resultat jämfört med den traditionella triagemodellen i vilken alla patienter har ett inledande möte med en sjuksköterska. Studien visar att en automatiserad MCDM-modell för triage kan förbättra kostnadseffektiviteten i termer av lönekostnader och produktivitet i termer av färre konsultationer per patient, jämfört med den traditionella triagemodellen. Däremot visar den traditionella triagemodellen högre effektivitet i termer av att enbart utnyttja läkarresurser för patienter i absolut behov av läkarvård.

Chronic diseases account for about 80\% of the total health care costs in Sweden, where the current health care system is designed according to the characteristics of acute diseases. Chronic care management is characterized by a long-term perspective and inclusion of multiple health care practitioners during the care process. New and more advanced digital health care solutions have emerged due to technology progress followed by increased use of consumer electronics. It creates opportunities to customize and advance health care services. Existing digital health care offerings include functions designed for acute symptoms, and single digital consultation sessions and treatments plans extending over a shorter period of time. There is a significant shortcoming of existing digital health care services for chronic patients, and research is lacking on how to construct such a service. The research was conducted with the digital health care provider Doktor24. The data for the study was both quantitatively and qualitatively collected through collection of existing statistical data and a patient survey, and interviews with patients and medical care personnel. Identified requirements indicate that asthma patients are not satisfied with the current physical asthma care process, where the process today is time-consuming and not particularly adjusted to benefit asthmatics. Patient preferences were summarized in three major aspects; accessibility and time efficiency, a dynamic customized treatment plan and independent self care. Determined functions were digital visits, digital spirometry, notifications and education and information. Together the functions form the basis for a digital chronic care solution for asthma patients. The thesis contributes to research by presenting a unique exploration on the existing opportunities with a patient-centric digital health care service for asthma patients. / Kroniska sjukdomar motsvarar idag ungefär 80% av totala sjukvårdskostnaderna i Sverige, där det nuvarande sjukvårdssystemet är utformat utifrån akuta sjukdomar. Kronisk vårdhantering karakteriseras av ett långsiktigt perspektiv, samt av flertalet involverade vårdaktörer. Nya och mer avancerade digitala sjukvårdslösningar har uppstått som ett resultat av teknologiska framsteg samt ett ökat användande av digitala hjälpmedel. Det skapar möjligheter att skräddarsy och utveckla sjukvårdstjänster. Existerande digitala erbjudanden inkluderar funktioner och lösningar för akuta symtom och sjukdomar, och enstaka digitala konsultationer samt behandlingsplaner som sträcker sig över en kortare tidsperiod. Det finns idag en tydlig brist i utbudet av digitala sjukvårdstjänster för kroniskt sjuka. Studien utfördes i samarbete med den digitala sjukvårdsaktören Doktor24. Datainsamlingen inkluderade både kvantitativ och kvalitativ data, bestående av existerande statistik och en patientundersökning, samt utförda intervjuer med patienter och vårdpersonal. Identifierade krav indikerar att astmapatienter inte är nöjda med den existerande fysiska sjukvårdsprocessen, då processen idag är tidskrävande och inte speciellt anpassad för astmatiker. Patientpreferenserna sammanfattades i tre aspekter; tillgänglighet och tidseffektivitet, en dynamiskt anpassad behandlingsplan samt utbildning och information. Tillsammans utgör funktionerna grunden för en digital kronisk sjukvårdstjänst för astmatiker. Studien bidrar till forskning genom att presentera en unik undersökning av existerande möjligheter med en patient-centrerad digital sjukvårdstjänst för astmatiker.