No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?</p>

Denna studie är en diskursanalys av bloggar. Bloggarna är skrivna av unga tjejer med ett aktivt självskadebeteende. Vi har studerat sex bloggar där vi valt att läsa inläggen från en sex-månadersperiod, och kriteriet var att tjejerna skulle vara aktiva både i sitt bloggande samt i sitt självskadebeteende. Syftet var att se hur bloggförfattarna själva beskriver fenomenet självskadebeteende i sina bloggar på Internet. Frågorna vi arbetade efter är hur bloggarna ser ut? Vilka begrepp är vanligt förekommande? Vilka makttendenser kan ses? Vilka subjekttyper finns i bloggarna? Vi fann att vanliga begrepp i bloggarna är ångest, trötthet och andra negativt laddade ord så som värdelös och misslyckad. Genom dessa begrepp framställs diskursen som en absolut sjukdom av psykisk karaktär.Den makt vi fann i bloggarna kom både från själva ”sjukdomen” men också från omgivningen, då i form av föräldrar/pojkvänner och socialen/ psykvården. De subjekttyper vi upptäckte i bloggarna är äcklig/värdelös, sjuk, självkritisk och irrationell. Vi har sammanfattat dessa subjekttyper till en övergripande, nämligen den ”självhatande tjejen”. Vi kan i dagenssamhälle se denna självhatande tjej på flera ställen, då det idag ställs mycket höga krav på kvinnor. Dessa krav är svåra att nå upp till och kan skapa känslan av misslyckande, den känslan växer sig större, till ett självhat.

Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier används social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinära samhället. Undersökningens genomförande utgår från diskursanalys som metod där materialet främst är hämtat från regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen är i behov av bland annat kompetens och vägledning. Orsaken till ungdomsarbetslöshet antyds till största del vara beroende av individens handlande men viss hänsyn tas även till samhället agerande. I studiens analys framgår att åtgärdsprogrammen både utövar makt och social styrning i relationen till de arbetssökande ungdomarna Studien slutsatsen är därför att de arbetssökande ungdomars möjlighet till sysselsättning i hög utsträckning kan ses vara begränsad i åtgärdsprogrammens inramning.

Syftet är att få en ökad förståelse för hur olika synsätt beträffande genus i Frivården kan förklaras utifrån skapandet av genus, kunskap och makt. Diskursen sätter gränser för vad som är möjligt och inte. Genom att göra en diskursanalys av fyra personutredningar inom Kriminalvården Frivården, har jag fått en ökad förståelse kring hur den rådande genusdiskursen kan fungera återskapande av stereotypa föreställningar kring genus och därmed verka begränsande beträffande våra livsvillkor.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet på sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesätt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger på teorier om diskursanalys, och är utförd med diskursanalys som metod.   Sedan det blev möjligt för andra aktörer än kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan på en marknad som är utsatt för konkurrens, liksom andra marknader. I studiens resultat blev det tydligt att det är vanligt att förskolor med andra styrelsesätt än kommunala, fokuserar mer på marknadsföring än på information på sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus på föräldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer på att ge information om verksamheten.   Det är vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information på förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rådande marknadsanpassningen, där man måste vara tydlig med vad verksamheten innehåller, och gärna särskilja sin verksamhet från andra förskolors. Alla förskolor i Sverige är ålagda att följa läroplanen, Lpfö98/10, men förskolorna är i stort sett fria att själva välja vilka vägar man vill gå för att uppnå målen i styrdokumentet. De undersökta förskolorna representerar ett brett spektra mellan olika inriktningar som förskolor valt för att specificera sin verksamhet på hemsidorna.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the views of the elderly and the caregivers that appear in brochures for the elderly and the discourses that can be found within. The data that the study is based on was collected and analysed using content analysis and Faircloughs (1992) critical discourse analysis. The theoretical frameworks that have been used are social constructionism, critical discourse analysis, assortment and protest, and New Public Management. The results showed two images of older people (I) the elderly as active and autonomous and (II) the elderly as passive and in need of help. The results also showed two pictures of the caregiver (III) the caregiver and NPM, and (IV), the non-profit care provider as a complement. The discussion considers how these images can be interconnected. The knowledge this thesis may provide is an understanding of how seemingly small choices in formulations can help to create a certain image of the elderly and the caregivers, and what consequences this may have in the social practice. This thesis is limited both in its material and extent and should be viewed accordingly.

The overall aim of this thesis is to examine how Easy-to-Read information, used by governmental agencies, facilitates and limits the field of possibilities for the intended recipient, based on the information.This, in anera of e-government.The theoretical framework is based on two Foucauldian concepts governmentality and discourse analysis. Representatives from five Swedish governmental agencies have been interviewed and the results have been analyzed based on the following questions: (1) How do the representatives construct the category Easy-to-Read? (2) How do these representatives construct the recipients of Easy-to-Read? In order to broaden the understanding of Easy-to-Read, an important national level policy document, containing a summary of strategies and goals for e-government has also been analyzed based on the following questions: (3) How is the e-government constructed in the text? (4) How is the citizen constructed and positioned in the text? The collected material is analyzed using a discourse analysis inspired by Foucault.With the results from the interviews and the analyzis of the policy document, Easy-to-Read information has been discussed and examined as a technology to meet the needs of people with reading difficulties, putin an era of e-government.The findings of the study include the following: (1) The e-government is constructed as a service agency and the citizens are positioned as clients. Furthermore, the citizens are expected to participate digitally and be digitally competent. (2)Some of the representatives does not know, with certainty, to whom the texts are directed or if they are used. Also, the agencies themselves does few or no user surveys. (3) Easy-to-Read information as a technology makes parts of the information more available for the recipients. The information is constructed as a complement to the other text, and is not fully complete. Therefore it can be seen as a technology that mostly facilitates the field of possibilities for those who are able to read other texts as well.

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?