Friedrich Mildenberger's Theology. The submitted dissertation represents generally first presen- tation of Friedrich Mildenberger's theology with distinctive concentration on his opus magnum three-volume Biblical Dogmatics. Friedrich Mildenberger is the only systematic theologian who was developing "pan-biblical theology" lifelong. Overwhelming majority of his work is con- nected with his working at the theological faculty in Erlangen. Mildenberger strove for the proper use of scripture in church which historical-critical interpreting cannot meet. His Biblical Dogmatics principally combines biblical theology with dogmatic questioning and endeavours to understand scripture applicably. Biblical Dogmatics is conceived of as posing the questions to which the biblical texts are to be discussed as answer For Mildenberger's interpreting of the Bible, it's peculiar to interlacing theology (the constitution of reality in God) and economics - or with James Barr rather oikonomia -, i.e. the restitution of reality by God. The specificity of his questioning and originality (!) determines the abandonment of the traditional encyclopaedic separation/division and theology study. Mildenberger follows the Lutheran Orthodoxy tradi- tion, Enlightenment, the so-called dialectical theology and contemporary theological...

No description available.

Herman Bavinck (1854-1921), perhaps the most remarkable dogmatician and intellectual of the Dutch Reformed (gereformeerde) tradition in the late nineteenth and early twentieth centuries, committed himself to what he called a 'Reformed' and 'catholic' theological task. For the modern dogmatician, this task is neither repristination nor abandonment of one's confessionalist tradition, but, being driven along by the Scriptural witness, to appropriate 'catholic' dogma to the grammars of modern conceptual frameworks. Such a task led Bavinck to a certain eclecticism in style and source for which he earned in twentieth century scholarship the pejorative label of dualism, applied both to his person and his theological content. Regarding his person, this thesis of the two Bavincks follows a biographical narrative of a student and blossoming theologian divided between the orthodox and modern. Regarding his content, interpreters move to and fro between Bavinck the scholastic and Bavinck the post-Kantian, subjectivist dogmatician. This study nuances this picture and participates in James Eglinton's recent call for an overturning of said dualisms applied to Bavinck's person and work by outlining the most significant example of Bavinck toiling to complete his 'catholic' dogmatic task: his appropriation of Friedrich Schleiermacher. In distinction from Bavinck's milieu, he did not demonize Schleiermacher, but, while willing to critique Schleiermacher's material dogmatics, regarded Schleiermacher as 'deeply misunderstood'. The two primary locales of Bavinck's appropriation of Schleiermacher include (i) the question of the epistemic ground of the unity of being and thinking; (ii) the grammar of subjective and objective religion. In both, Bavinck adopts Schleiermacher's concepts of 'feeling', 'absolute dependence', and 'immediate self-consciousness' to complete his own logic. Understanding Bavinck's adoption of Schleiermacher's conceptual framework, particularly that of the introduction from Schleiermacher's Der christliche Glaube, makes visible just how Bavinck determined to work as a modern theologian post-Kant and within the freeing confines of his orthodox, Dutch confessionalist heritage. His appropriation of Schleiermacher is the paradigmatic example of his commitment to be orthodox - yet modern.

The aim of this thesis is to provide an appropriate evaluation of ecclesiological concept in thinking of Robert Jenson through reading, interpretation and assessment of the text of the book: JENSON, W. Robert. Systematic Theology: The Works of God. Vol. 2., sub-chapter "The Church's Founding", pages 167-188. The focus of his concept is based on presenting multi-dimensional structure of the Church in time-place settings as an intrinsic expression for her catholicity. Term "totus Christus" is an expression for the actual relation of the Head and the Body. Subsequently, author elaborates concept of relation of the Church towards the Church's foundational and within- opened-time-of-delayed-parusia inducing and sustaining realities. In the second part, author elaborates a concept of role of the Spirit as the relational vivifying force of the Christ and the Church; possibility of lack of the Spirit; and indivisible clasp of the Christology, the Pneumatology and the Ecclesiology. Author also deals with concept of the Church as the eschatological detour, which is embedded within a broader framework of the split eschatology (in American theology called "the telescopic eschatology"). The second part of this thesis is based on an idea of the church is a polity of God. Thematically, it is grasped under...

Submitted by JOSIANE SANTOS DE OLIVEIRA (josianeso) on 2018-05-09T11:39:22Z No. of bitstreams: 1 Simone Schuck da Silva_.pdf: 2512697 bytes, checksum: 4218730136d9da1b3e534b8cd4c70cea (MD5) / Made available in DSpace on 2018-05-09T11:39:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Simone Schuck da Silva_.pdf: 2512697 bytes, checksum: 4218730136d9da1b3e534b8cd4c70cea (MD5) Previous issue date: 2018-02-28 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / PROEX - Programa de Excelência Acadêmica / O trabalho analisa as demandas de retificação de nome e sexo no registro civil de travestis e transexuais e a sua expressão pela gramática jurídica a partir de uma pesquisa empírica quantitativa e qualitativa nos processos judiciais do projeto “Direito à Identidade: Viva seu nome!”, do G8-Generalizando, grupo de direitos sexuais e de gênero do Serviço de Assessoria Jurídica Universitária da Universidade Federal do Rio Grande do Sul (SAJU/UFRGS). Foram utilizados o método de procedimento de estudo de caso e as técnicas de pesquisa documental, em relação aos processos do grupo, e de pesquisa de campo, com a aplicação de entrevistas semiestruturadas aos agentes envolvidos nas ações. Com base na Teoria Crítica do Direito, observou-se a configuração de uma disputa dogmática sobre a forma regulatória do nome e do sexo civis e, por sua avaliação crítica, concluiu-se pela possibilidade de elaboração de outro modelo de regulação desses institutos jurídicos, uma regulação social e autônoma, capaz de oferecer maior legitimidade à operação do direito e maior autonomia para travestis e transexuais sobre suas identidades. / This thesis analyzes name and sex demands of rectification in the civil registry of travestis and transgenders and its expression on legal grammar, by means of a quantitative and qualitative empirical research of legal cases raised by Direito à identidade: Viva seu nome!, a project from G8-Generalizando – sexual and gender rights group of the Federal University of Rio Grande do Sul (UFRGS) clinic legal program. It uses case study procedure method and techniques of documentary research, in relation to the group processes, and field research, with the application of semi-structured interviews with agents involved in the lawsuits. Based on the Critical Legal Theory, it is observed the configuration of a dogmatic dispute on the regulatory form of civil name and sex. By its critical evaluation, it was concluded that is possible to design another regulatory framwork of these legal institutes, a social and autonomous regulation capable of offering greater legitimacy to the operation of law and also greater autonomy for travestis and transgenders on their own identities.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2017-04-12T15:12:34Z No. of bitstreams: 1 Giselle Marie Krepsky_.pdf: 5794333 bytes, checksum: 4a6794b64678489cc6d8ebfb60159ab3 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-04-12T15:12:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Giselle Marie Krepsky_.pdf: 5794333 bytes, checksum: 4a6794b64678489cc6d8ebfb60159ab3 (MD5) Previous issue date: 2016-12-02 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Esta tese trata dos Sistemas do Direito e da Ciência e observa suas relações intersistêmicas e a produção do conhecimento acadêmico-científico sobre o Direito como possibilidade de irritação na Dogmática Jurídica ante a exigência de decisões jurídicas para as demandas no contexto de complexidade social. A investigação realizada se deu no contexto da diferenciação entre produção acadêmico-científica sobre o Direito, Teoria e Decisão Jurídica. A produção acadêmica pertence ao Sistema da Ciência, a decisão jurídica ao Sistema do Direito e a Teoria do Direito trata-se de acoplamento entre os dois Sistemas. A problemática investigativa partiu da indagação acerca da possibilidade da produção acadêmico-científica sobre o Direito comunicada pelos Programas de Pós-Graduação Stricto Sensu em Direito no Brasil produzir irritações na Dogmática. Considerando o aumento significativo da produção científico-jurídica nas últimas décadas e a constante complexificação das demandas sócio-jurídicas inerentes ao cenário policontextural, a tese apresenta o que o Sistema da Ciência observa (produção acadêmico-científica sobre o Direito) sobre o que o Sistema auto-observa (Dogmática). Elegeu-se a teoria dos sistemas de Niklas Luhmann e suas releituras contemporâneas como suporte teórico. A observação temática das teses dos Programas de Pós-Graduação em Direito avaliados com conceito 6 pela CAPES bem como dos recursos julgados pelo Tribunal de Justiça de Santa Catarina no período entre 2013 e 2015 foi realizada a partir da Análise Textual Discursiva estabelecendo-se assim, as possíveis relações entre produção acadêmico-científica e decisões. Tal observação considerou também os diversos acoplamentos entre as organizações do Sistema da Ciência com outros Sistemas e as diversas orientações legais e administrativas que interferem na produção científica. Concluiu-se que há baixa capacidade de assimilação da produção acadêmica pela Dogmática jurídica e parca capacidade de impacto da produção científica sobre o Direito. Isso ocorre por três motivos que se complementam: a autopoiese dos dois Sistemas observados como fator limitador da interferência intersistêmica; o papel das organizações que estão envolvidas na produção do conhecimento científico jurídico no Brasil bem como na organização da pesquisa e dos Programas de Pós-Graduação Stricto Sensu em Direito; a dissonância temática entre o que se observa cientificamente e o que o Direito auto-observa. / This thesis studies the Systems of Law and Science and observes their intersystemic relationships and the production of academic-scientific knowledge about the Law as a possibility of irritation in Juridical Dogmatics before the requirement of judicial decisions in the context of social complexity. The investigation was conducted in the context of differentiation between scientific-academic production about the Law, Theory and Juridical Decision. The academic production belong to the Science System, judicial decision belong to the Law System, and Theory of Law is the coupling of the two systems. Investigation problem was started from the inquiry about the possibility of academic-scientific production on Law communicated through Strictu-sensu Post-Graduate Law Programs in Brazil produce irritations in Dogmatics. Considering the significant increase in scientific-juridical production about the Law in recent decades and the continuous increase in complexity of social-juridical requirements inherent to the policontextual scenery, the thesis presents what the Science System observes (scientific-academic production on Law) regarding what the System observes (Dogmatics). Niklas Luhmann's Theory of Systems and contemporary re-lectures was elected as theoretic support. The thematic observation of Post-Graduate Law theses evaluated with grade 6 by CAPES, as well as the recourses judged by the Santa Catarina State Justice Court in the period of 2013 to 2015, was based on the Discursive Text Analysis, thus establishing the possible connection between academic-scientific production and the decisions. This analysis also considered the various couplings between the organizations of the Science System with other systems and the different legal and administrative orientations which interfere in the scientific production. The conclusion reached was that there is low capacity for the academic production to be assimilated by juridical Dogmatics, and an even lower capacity of impact of the scientific production on the Law. This happens due to three connected reasons: the autopoiesis of the two Systems observed as a limiting factor for intersystem interference; the role of organizations involved in the production of juridical-scientific knowledge in Brazil, as well in the organization of research and of Stricto Sensu Post-Graduate Law Programs; the thematic dissonance between what can be scientifically observed and what Law self-observes .

<p>Syftet med uppsatsen är att titta närmare på skillnaderna mellan den judiska och den kristna bilden av och resonemangen avseende Messias, så som de kom till uttryck i medeltidens mest berömda disputation i Barcelona år 1263.</p><p>Det är intressant att försöka förstå hur en medeltida judisk lärd såg på Messias och hur en dominikan försökte få honom på andra tankar om Messias. Dessutom har ämnet större aktualitet idag än tidigare, eftersom antalet och storleken av de messianska judiska församlingarna i världen, de flesta naturligtvis i Israel, växer. I de messianska församlingarna behöver det judiska och det kristna inte längre vara åtskiljande utan förenande faktorer.  </p><p>Disputationen i Barcelona var en sista uppflammande påminnelse om den tid som varit, den sista gången som den rika judiska kulturens representant fick någorlunda fritt framträda och uttrycka sig. Enligt Maccoby var Barcelonadisputationen den mest högklassiga, relevanta och bäst återgivna av alla disputationer. Därför bör den också vara bäst ämnad till att nå syftet genom följande frågeställningar:</p><p>1.      Vilken bild av Messias gav Paulus Christianus?</p><p>2.      Vilken bild av Messias gav Moses Nahmanides?</p><p>3.      Väsentliga skillnader mellan Paulus Christianus och Moses Nahmanides uppfattning om Messias</p>

<p>Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.</p><p>Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.</p><p>Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi. Målet med uppsatsen har också varit att på ett lättförståeligt sätt förklara detta fenomen. Min ambition har varit att läsare som inte har så mycket kunskap i ämnet ska kunna tillgodogöra sig detta arbete på ett bra sätt.</p>

<p>Svenska kyrkan befinner sig idag mitt i ett pulserande, modernt samhälle, där kyrkans position inte längre är så självskriven som den förut varit. Samtidigt som kyrkan ska följa med i tiden för att kunna erbjuda en verksamhet som passar dagens moderna sökare, är den också förvaltare av en tradition och ett budskap.</p><p>I denna uppsats har jag närmare undersökt, hur kyrkan idag presenterar det ofta laddade budskapet om synd, nåd, omvändelse och försoning. Forna dagars teologer var eniga om behovet av syndanöd, bekännelse, ånger och omvändelse, för att komma in i Guds förlåtelse. Detta budskap känns främmande för många idag, då flertalet av dåtidens ”synder”, tillhör ett normalt livsmönster.</p><p>I den inomkyrkliga diskussionen kring ämnet, är åsikterna spridda. Enligt en åsikt är dagens moderna människa mindre benägen att uppleva synd och skuld än tidigare generationer, och har därför svårare att komma nära det kristna budskapet och få Guds förlåtelse. Trots detta, fortsätter kyrkan att bemöta människors synd på samma sätt som under Luthers tid, istället för att försöka anpassa sig för att hjälpa dagens sökare att konfrontera sin synd, och få den sonad.</p><p>Andra menar att dagens stressade tillvaro gör att människor redan känner sig hårt ansatta av skuld och dåligt samvete, och att kyrkan ej bör belasta människor ytterligare med det traditionella syndabudskapet. Istället bör kyrkan gå in som en rogivande och läkande faktor i tillvaron.</p><p>De olika åsikterna i frågan faller tillbaka på olika inställningar till syndens ursprung och beskaffenhet, ett område som inleder denna uppsats i form av en historisk bakgrund; syndens historia. Diskussionen kan också speglas mot uppsatsens presentation av Svenska kyrkans ”marknadsföring” av budskapet; Lilla och Stora boken om kristen tro. Här finner vi ett budskap om synd och förlåtelse genom Jesus Kristus, även om behovet av ånger, syndanöd och omvändelse tonats ner jämfört med forna tiders budskap.</p> / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

<p>När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft – den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.</p><p>Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar. Eftersom det finns en viss förkunskap hos oss alla har den hermeneutiska metoden använts. Genom att läsa annan litteratur har stegvis ny kunskap kommit fram och byggts på, för att slutligen få en insikt i ämnet och därifrån kunna dra slutsatsen.</p><p>De bådas samexistens är fullt möjlig. Vetenskapen kan inte förklara allt och fram till den dag då de kan bevisa att Gud, eller den skapande kraften inte finns så finns det plats för båda. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vill en darwinist tro på Gud så är det fullt möjligt. Likaså gäller om en kristen vill acceptera de naturvetenskapliga förklaringarna till människans härstamning. Vetenskapen förklarar det vi har i vår empiriska upplevelsevärld och kristendomen förklarar det bortom - det transcendenta.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.