Bakgrund Livsmedel med låg energitäthet är förknippat med bättre hälsa och lägre risk att drabbas av fetma. Studier visar att livsmedel med låg energitäthet inte bara är dyrare per kilokalori utan också har ökat mer i pris än energitäta livsmedel. Därför var det intressant att undersöka om priset och prisutvecklingen på livsmedel i Sverige skiljer sig åt beroende på energitäthet. Syfte Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan energitäthet och prisutveckling för livsmedel under åren 1991-2010. Vidare var syftet att undersöka ifall priset för livsmedel skiljer sig åt beroende på energitäthet. Metod Utifrån en kostfrekvensenkät från Västerbottens hälsoundersökning och statistiska centralbyråns prisdatalistor valdes 122 livsmedel ut. Energitäthet räknades ut och livsmedlen räknades om till pris per ätlig del och pris per kilokalori. Prisförändringar och energikostnader för livsmedel indelade i sextiler utifrån energitäthet och procentuell prisförändring analyserades med hjälp av statistiska tester. Resultat De livsmedel som hade ökat mest i pris mellan 1991 och 2005/2010 samt 2005 och 2010 hade ingen signifikant lägre energitäthet än de livsmedel som ökat minst. Skillnaden mellan livsmedel med låg energitäthet och energitäta livsmedel gällande pris per 1000 kilokalorier var betydande. För den gruppen med lägst energiinnehåll var det genomsnittliga priset 91,3 kr och för energitätaste gruppen var genomsnittspriset på 14,5 kr (p<0,001). Slutsats Det fanns inget samband mellan energitäthet och prisförändringar mellan åren 1991, 2005 och 2010. Livsmedel med låg energitäthet var dyrare per kilokalori. Detta kan vara en orsak till att personer med begränsad ekonomi väljer att köpa billigare energitäta livsmedel. Att införa en skatt på ohälsosamma livsmedel skulle vara ett alternativ för att få personer att äta mer hälsosamt.

Bakgrund Mat är en viktig del av vårt sociala liv. Har man en födoämnesöverkänslighet försvåras matglädjen tillsammans med andra. Födoämnesöverkänslighet delas in i två grupper, födoämnesallergi och födoämnesintolerans. Födoämnesallergi är en immunologisk reaktion i kroppen, medan födoämnesintolerans är en icke immunologisk reaktion. När man lagar och serverar mat till personer med födoämnesöverkänslighet är det viktigt att veta vad man gör, det är därför kunskap inom födoämnesöverkänslighet behövs. Kommuner i Sverige har sedan en tid uppmärksammat att det finns brister i kunskap inom specialkost. Syfte Syftet med studien var att undersöka hantering av specialkost i kommunala mottagningskök, samt att undersöka upplevd kunskap och utbildning kring födoämnesöverkänslighet bland personalen. Metod En enkätundersökning genomfördes för att kartlägga hantering av specialkost i mottagningskök. En enkät utarbetades med öppna och slutna frågor som distribuerades bland mottagningskök i fem kommuner. Datan sammanställdes och analyserades i SPSS 18.0. Resultat Fem av de 57 deltagarna hade inte någon form av utbildning anpassad till deras arbetsuppgifter. Resultatet visade att ett antal deltagare hade förkunskaper i form av utbildning anpassad till deras arbetsuppgifter men uppgav sig ha låg kunskapsnivå inom hantering av specialkost. Slutsats Nyckeln till att servera säker mat är utbildning som är anpassad till personalens arbetsuppgifter. Denna studie har påvisat brister i kunskapsnivån och rutiner på arbetsplatsen inom specialkost bland personalen. Behovet för mer utbildning finns bland personal i mottagningskök. / Background Food is an important part of our social life. If you have food hypersensitivity the joy of sharing food with others becomes more complicated. Food hypersensitivity is divided into two groups, food allergy and food intolerance. Food allergy is an immunological reaction in the body, while food intolerance is a non-immunological reaction. When you cook and serve meals to people with food hypersensitivity, it is important to know what to do, that is why knowledge of food hypersensitivity is needed. Municipalities in Sweden have for some time recognized the lack of knowledge of special diets. Purpose The purpose of this study was to investigate the handling of special diets in the municipal receiving kitchens, and also to examine the perceived knowledge and education on food hypersensitivity among staff. Design A questionnaire survey was conducted to make a study of the management of special diets in receiving kitchens. A questionnaire was developed with open and closed questions which were distributed among receiving kitchens in five municipalities. The data were compiled and analyzed in SPSS 18.0. Results Five of the 57 participants had no form of education adapted to their tasks. The results showed that a number of participants had previous knowledge in the form of education adapted to their tasks, but indicated a low level of knowledge in dealing with special diets. Conclusion The key to serving safe food is training that is tailored to staff work. This study has revealed deficiencies in knowledge and practices in the workplace in the dietary among staff. The need for more education is great among staff in receiving kitchens.

No description available.

Bakgrund: Denna uppsats skrevs på uppdrag av Vasa stads miljöavdelning. Livsmedelsinspektörer som arbetar i Vasa upplever att café- och restaurangägare har bristfälliga egenkontrollprogram samt svårt att förstå protokoll som följer inspektioner. Dessutom har en negativ inställning till tillsynsavgifter uppmärksammats. I Finland kommer ett system som heter Oivahymy att införas våren 2013. Systemet innebär att livsmedelstillsynens resultat ska offentliggöras, både på internet och via märkning vid ingången till restaurangen. Detta vill livsmedelsinspektörerna studera åsikter kring. Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning och kunskap Vasa stads café- och restaurangägare har till livsmedelstillsynen samt Oivahymy systemet. Ett annat syfte är att undersöka skillnader mellan stora och små alternativt äldre och yngre caféer och restauranger. Metod: En enkätundersökning genomfördes. Det delades ut 108 enkäter, varav 48 enkäter besvarades. Data bearbetades och analyserades i SPSS version 21.0 samt Excel. Chi-två test och Fishers exakta test användes för att analysera om det fanns skillnader mellan grupper. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Överlag var café- och restaurangägarna positivt inställda till livsmedelstillsynen. De ansåg även att de hade ett bra egenkontrollprogram. Verksamhetsägarna överlag önskade att de skulle få mer information av livsmedelsinspektörerna angående förändringar inom tillsynen. Det framkom även att majoriteten av respondenterna inte visste vad Oivahymy systemet var och av de som visste, var de flesta positivt inställda till systemet. Inga skillnader mellan stora och små alternativt äldre och yngre caféer och restauranger fanns. Slutsats: Slutsatserna bör granskas kritiskt på grund av lågt antal respondenter. Undersökningen visade att verksamhetsägare var positivt inställda till livsmedelsinspektioner. Verksamhetsägarna visste inte mycket om Oivahymy systemet. Innan Oivahymy systemet kommer igång skulle det vara bra med mer utgående information om systemet.

<p>The purpose of this study is to examine possible teaching effects in the subject home economics at a school. The study has included one question, which aims to identify if there are any differences in the knowledge between boys and girls in the subject.</p><p>The theoretical survey is discussing the subject diet and health in school and is emphasising on the different parts that are included in the subject home economics. Further, a historical point of view is given on the development of the subject, and also on Swedish research concerning health and diet.</p><p>A questionnaire with fixed and open answering options has been constructed and handed out to two different groups of students. One of the groups are students in year 7, who have not yet had education in the subject, the other group are students in year 8 who have had education in the subject. The results show that the effects of education are different between groups that have been educated in the subject and groups that haven’t had any education. The results show further that girls in general have more knowledge in the subject than boys. The results are being discussed and illustrated from different perspectives.</p><p>Keyword: Diet, Health, Teaching Effects, Home Economics</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to examine possible teaching effects in the subject home economics at a school. The study has included one question, which aims to identify if there are any differences in the knowledge between boys and girls in the subject. The theoretical survey is discussing the subject diet and health in school and is emphasising on the different parts that are included in the subject home economics. Further, a historical point of view is given on the development of the subject, and also on Swedish research concerning health and diet. A questionnaire with fixed and open answering options has been constructed and handed out to two different groups of students. One of the groups are students in year 7, who have not yet had education in the subject, the other group are students in year 8 who have had education in the subject. The results show that the effects of education are different between groups that have been educated in the subject and groups that haven’t had any education. The results show further that girls in general have more knowledge in the subject than boys. The results are being discussed and illustrated from different perspectives. Keyword: Diet, Health, Teaching Effects, Home Economics