Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav på att skolmåltider som serveras i grundskolan ska vara näringsriktiga börja tillämpas. I och med den nya lagen är det viktigare än någonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten på skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssäkring av skolmåltider. Målet är att verktyget, som består av enkäter, ska användas som stöd för att leverera bra skolmåltider utifrån näring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmåltider. Sverige och Finland är de enda länderna i världen med en lagstiftning om näringsriktiga och kostnadsfria skolmåltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagsläget finns det inget system för kvalitetssäkring av skolmåltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mäta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie där 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog. Urvalet var slumpmässigt stratifierat och observationer i skolmatsalar och skolkök, samt frågor till köksansvariga, användes som datainsamlingsmetoder. Denna information jämfördes sedan med skolkökens enkätsvar, vilka utgör en del av verktyget SkolmatSverige.Resultat: De frågor som var valideringsbara hade acceptabel validitet förutom frågorna om: mängden kött i helfabrikat produkter, beräknad tid mellan tillagning och servering av lunchen samt sju av matsedelsanalysens sjutton rätter och tillbehör som beräknades från en fyraveckors matsedel.Slutsats: Studien visar en acceptabel överensstämmelse mellan skolornas svar på verktygets frågor kring skolmåltidernas utbud och livsmedelsval och observationsstudien. De tre frågeområden i verktyget med låg validitet kan förbättras genom en omkonstruktion av frågorna för att förtydliga frågan, förklara frågans syfte samt genom att sänka graden av ansträngning som krävs för att besvara frågan. Vidare begränsas verktygets validitet av att det inte mäter hur skolmåltiden som serveras i mottagningsköken har tillagats. / Background: In July 2011 a new law is to be administered in Sweden that requires served school meals to be nutritionally adequate. The Swedish Medical University Karolinska Institute has developed a web-based instrument, SkolmatSverige, for quality assurance of school meals. The objective of the instrument is that it should be used to assure the quality of school meals based on nutrition, environment, education and service, and to enable monitoring and research on school meals. Sweden and Finland are the only countries in the world with legislation on free and nutritionally adequate school meals for all pupils in elementary schools, but currently there are no systems for quality assurance of school meals.Objective: To validate a web-based instrument for quality assurance of school meals based on choice and supply of foods.Methods: A validation study using observations in school canteens and kitchens, and questions to kitchen staff, as data collection methods. Fifteen elementary schools in Stockholm were selected, by stratified sampling, to participate in the study.Results: The questions in the instrument have acceptable validity except for questions regarding: the amount of meat in ready-made foods, time between cooking and serving of meals and number of servings of certain types of meals calculated from a four-week-menu. Conclusion: The study shows an acceptable agreement between the school’s answers to the instrument’s questions regarding choice and supply of foods and the observation. The questions with low validity can be improved by redesigning these questions in aims of clarifying them and the purpose of them and by making it more effortless to answer the questions. Furthermore, the validity of the instrument is limited by the fact that it does not measure how school meals, served in kitchens that receive food, are cooked.

No description available.

No description available.

Bakgrund Den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetet och situationen där har en ansenlig inverkan på energiintag och energiförbrukning. Bra kosthållning är viktigt för de anställdas hälsa och säkerhet och kan leda till minskad sjukfrånvaro och färre olyckor. Syfte Att utforma kostråd och måltidsförslag gällande maten på arbetet till anställda inom väg- och anläggningsarbete vid Svevia. Råden och förslagen skulle baseras på de anställdas intresse respektive kunskap kring kost, samt anpassas till hur måltiderna och måltidsförhållanden på arbetsplatsen såg ut. Metod En enkätstudie med 200 slumpmässigt utvalda arbetare genomfördes för att få en bild av de anställdas kostkunskaper och måltidsförhållanden på arbetet. Vid utarbetandet av kostråden och kostinformationen samlades fakta in från böcker och Internet. Framtagna måltidförslag näringsberäknades, provlagades och bedömdes utifrån smak, konsistens, utseende, tillagningsförfarande, kvalitet efter frysning och återuppvärmning samt portionsstorlek. Totalt provlagades 15 rätter. Resultat Enkätresultatet vägdes in vid framtagandet av kostråden och måltidsförslagen. Måltidsförslagen samlades i en receptfolder, kostråden sammanställdes på planscher och mer detaljerad kostinformation på ett faktablad. De flesta respondenter bedömde sina kost- och matlagningskunskaper som varken små eller stora. Hemlagad matlåda var det vanligaste lunchalternativet och viktigast vid valet av mat att ta med var matens lämplighet att återuppvärma och dess smak. Sex personer hade inte tillgång till någon köksutrustning på arbetet. Arbetarnas lunchraster var 30 minuter långa. Slutsats Majoriteten av arbetarna hade måttliga kostkunskaper och en vilja att minska i vikt. Det vanligaste lunchalternativet var hemlagad matlåda. Näringsriktiga måltidsförslag, kostråd och kostinformation anpassade för målgruppen togs fram. För att förbättra de anställdas måltidssituation räcker inte kostråd och måltidsförslag, utan Svevia bör även se över lunchrasternas längd och säkerställa att anställda har tillgång till godkända matutrymmen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat? Metod I studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg. Resultat I Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester. I Danderyd och Täby är det upp till varje verksamhet att bestämma själva huruvida skolmaten ska vara ekologisk eller inte. I Täby är skolmaten till stor del utlagd på entreprenad. I Sundbyberg är det politikerna som fattar beslut kring hur stor andel skolmat som ska vara ekologisk. Alla tre kommunerna arbetar för att höja andelen ekologiska livsmedel. När det gäller ekologiska livsmedel är ekonomin en avgörande faktor då det ekologiska ofta är dyrare. Det finns flera olika möjligheter för samtliga kommuner att öka andelen ekologisk skolmat. Danderyd och Täby efterfrågar större engagemang från politikerna. Slutsats Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader i de tre undersökta kommunerna. Det är endast politikerna i Sundbybergs kommun som satt upp mål för hur stor andelen ekologiska livsmedel ska vara, samt ger ekonomiska bidrag för att kunna öka andelen ekologiska livsmedel. Vi kan konstatera att skillnaderna dels ligger på politisk nivå: vilka politiska partier som styr i kommunerna, dels på individnivå: vilket engagemang kostcheferna respektive husmödrarna har.

No description available.

Background This study was part of the Salut programme with the goal to improve the health and well-being of the population of Västerbotten. The target group in this study were the parents-to-be. An adequate fruit and vegetable (FV) intake can contribute to a better health and can be influenced by several factors. This can be used to describe the characteristics for different groups.Aims The aim of this study was to describe the FV intake among parents-to-be in Västerbotten. A further aim was to examine what characterizes parents-to-be who eat different amounts of FV regarding to Body Mass Index (BMI), meal types, snack consumption, physical activity (PA), level of education, habits of life and satisfaction with economic situation.Method A cross-sectional study design was used. The data were collected by using health forms designed by Salut, which were distributed to the parents-to-be (nmothers=4352, nfathers/partners=3965) by midwives. Data was analyzed with SPSS. Chi2 test was used to analyse differences between those with a FV intake below or according the recommendation and Mann-Whitney U-Test was used to compare the mothers- with the fathers-to-be. The significance level was set to 0.05.Results Of the mothers- and fathers/partners-to-be respectively up to 23.5% and 6.9% met the FV recommendations. Based on the BMI, 25.9% of the mothers-to-be and 52.1% of the fathers/partners-to-be was overweight or obese. PA (p<0.001), habits of life (p<0.001) satisfaction with economic situation (pmothers=0.044, pfathers=0.005) and highest level of completed education (pmothers<0.001, pfathers=0.005) were positively associated with the FV intake.Conclusion The FV intake was associated with several characteristics and there were significant differences between the mothers- and fathers-to-be. This information can be used to design and implement an intervention to increase the FV intake to improve the health and well-being of the population of Västerbotten.

Bakgrund Restaurang- och cafébesöken ökar, liksom antalet människor med födoämnesöverkänslighet. Utbudet av glutenfri mat upplevs dåligt av de med celiaki, vilket också innebär svårigheter att äta utanför hemmet. Detta kan medföra en negativ social påverkan av rädsla för att äta mat som kan vara kontaminerad med gluten. Tidigare studier har visat brist av kunskap om födoämnesallergener bland restaurangpersonal. Syfte Syftet med studien var att kartlägga restaurangers och caféers utbud av och kunskap om glutenfri mat, samt att undersöka om intresse fanns för mer information kring glutenfri mat. Metod En anonym enkätstudie genomfördes bland restauranger och caféer inom Umeå tätort, under perioden april till juni 2012. Enkäten bestod av 18 frågor, inklusive ett kunskapstest. Totalt tillfrågades 115 verksamheter varav 102 deltog. Materialet sammanställdes i SPSS 18.0 med signifikansnivån p<0,05. Resultat Glutenfri mat på menyn fanns hos 81 av 102 besökta verksamheter. Av dessa bedömdes 55 ha ett bra utbud, med fyra glutenfria alternativ eller fler. Majoriteten (n=92) kunde också ordna glutenfri mat vid förfrågan. Kunskapstestets resultat gav ett medelvärde på sju rätt av tolv möjliga. God kunskap hade 29 %, medelgod kunskap 36 % och dålig kunskap hade 35 %. Av de respondenter som angett att de kände till glutenintolerans mycket väl, klarade färre än hälften kunskapstestet med goda resultat. Mer information om glutenintolerans önskades av 43 respondenter (n=98). Slutsats Trots att de flesta caféer och restauranger i Umeå erbjuder glutenfri mat, och överlag upplever att efterfrågan är relativt stor, så motsvarar detta inte kunskapsnivån bland respondenterna. Det kan ha förekommit respondenter som övervärderat sin kunskap. Detta skulle kunna innebära en risk att äta mat som sägs vara glutenfri, men som kan vara kontaminerad med gluten. Något de med celiaki bör vara medvetna om. Dessa faktorer pekar mot vikten av att genomföra utbildningsinsatser bland personal inom branschen.

Studiens syfte är att utveckla vårt arbetssätt i musik och hem- och konsumentkunskap samt öka förutsättningarna för elevers förmåga att kombinera teori och praktik. Forskning om lärande i utbildningssammanhang visar stort intresse för begrepp som teori och praktik, vilket vi tar fasta på i föreliggande studie. Studien har en aktionsforskande ansats där vi för in aktioner i både musik- och hem- och konsumentkunskapsundervisning. Aktionerna har genomförts i årskurs åtta och nio. De valda aktionerna gick ut på att synliggöra hur eleverna utifrån valda aktioner arbetade med och kombinerade teori och praktik i våra ämnen. Vi har genom att vi filmat eleverna under deras arbete och sedan analyserat materialet fått fram tre huvudteman: elever visar, elever använder begrepp och elever visar och använder begrepp. Eleverna uttryckte sig i vissa situationer enbart teoretiskt och i andra situationer enbart praktiskt. I resultatet tycker vi oss se att om eleverna använder sig av begrepp de är vana vid i ämnet samt får möjlighet att använda redskap för att förtydliga vad de menar, bidrar det till att lärandet går djupare. Samlärande, vilket aktionerna uppmuntrade, tycks också fungera bättre när eleverna både visar praktiskt och beskriver vad de gör med kända begrepp. Implikationerna för vår fortsatta undervisning är att det behövs ett aktivt arbete både från lärarens och elevens sida för att kunna koppla samman det teoretiska med det praktiska arbetet. Det är även viktigt att eleverna känner till och kan använda ämnesspecifika begrepp. / The aim of this study is to develop our working methods regarding the subjects of Music and Domestic Science, as well as develop the necessary tools to enable pupils to combine both theory and practice. Research relating to learning for educational purposes shows great interest in terminology such as “theory and practice”, which we have focused on in our presented study. The study has an action research approach where we have applied teaching actions in both Music and Domestic Science. The actions have been carried out for school years eight and nine. The chosen actions were to make transparent how pupils work with, and combine theory and practice in our subjects. We have through filming the pupils during their work and subsequent analysis of the material come to three main themes: pupils show, pupils use terminology and pupils show and use terminology. The pupils expressed themselves in some situations purely theoretical and in other situations only practically. Our conclusion is that deeper learning was possible for pupils that expressed themselves in terms that they normally use in the subject and had the possibility to use utensils to explain what they were doing. Cooperative learning, which the actions encouraged, was considered to work well when the pupils showed both practical as well as described what they did with already known terminology. The implications for our continued lessons are that active work is needed both by teachers and pupils in order to combine the theoretical with the practical work, as well as the importance in that pupils know and can use subject-specific terminology.

<p>Domestic science is an interdisciplinary subject. Furthermore domestic science is a combination of theory and practice. The basic competence, a recommendation from ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket), is to enter the secondary school with minimum grade G, (godkänd) in the basic themes: Swedish, English and Mathematic. Today there are many pupils finishing their secondary school without grade in one or more basic themes; Swedish, English and Mathematic. The aim of this essay is to show if domestic science could be used as a complement to the basic themes which are suppose to help the pupils to get grades in the basic themes of Swedish, English and Mathematics. A question in the essay is; is it possible to combine theory and practice? The theoretical frame of this essay is constituted by the pedagogies of activities and work. The sources for research of this essay have been the course plan of ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket). Comparisons have been made between the basic grades; domestic science and basic themes of Swedish, English and Mathematics. The results indicate that there is a possibility to build bridges between the basic themes and domestic science. Through the use of pedagogies of activities and work, letting the experience fortify knowledge and showing the connection between knowledge and action, will present new ways to inspire the curiosity and creativity of the pupils. </p> / <p>Hem- och konsumentkunskap är ett tvärvetenskapligt ämne, här kombineras teori och praktik i ett ämne. Många beröringspunkter bör finnas till andra skolämnen. Grundbehörigheten till gymnasiet är att ha godkänt i kärnämnena; svenska, matematik och engelska. Många ungdomar som slutar nian saknar betyg i ett eller flera kärnämnen. Går det att använda hemkunskapen som ett stödämne till kärnämnena? Syftet med denna uppsats är att se hur hem- och konsumentkunskapen kan användas som stödämne i skolans undervisning för kärnämnena, svenska, matematik och engelska. Den teoretiska ramen utgörs av aktivitets- och arbetspedagogik. Materialet har varit bl a Skolverkets kursplaner. Jämförelser har gjorts mellan uppnåendemålen i svenska, engelska och matematik med utgångspunkt i hem- och konsumentkunskap. Resultatet visar att det finns många utgångspunkter där det går att bygga broar mellan kärnämnena och hem- och konsumentkunskapen. Genom att använda aktivitets-och arbetspedagogik och låta upplevelsen befästa kunskapen och visa sambanden mellan kunskap och handling prövas nya vägar att nå elevernas inneboende nyfikenhet och kreativitet. </p>