Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder. Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå. Metod. En enkät delades ut till 129 elever vid samhällsvetenskapliga programmet på fyra gymnasieskolor i Umeå. Data från enkäten bearbetades med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 20 genom Mann-Whitney U-test, t-test samt Chi-2-test, med signifikansnivå p≤0,05. Resultat. Genomsnittlig tid för fysisk aktivitet var 90 minuter per dag, männen nådde rekommendationen om 60 minuter per dag oftare än kvinnor (p=0,002) totalt nådde 69 % av eleverna rekommendationen. Av eleverna nådde 21 % rekommendationen om max två timmars skärmtid per dag. Män som nådde rekommendationen för skärmtid var mer fysiskt aktiva än de som inte nådde den (p=0,018). Rekommendationen om måltidsordning nåddes av 24 %. Männen som uppnådde rekommendationen om måltidsordning var mer fysiskt aktiva (p=0,042) och hade en lägre skärmtid (p=0,016). Medan kvinnorna som nådde måltidsordningen hade tendens till att äta mer frukt och grönsaker (p=0,051). Totalt nådde 16 % rekommendationen om frukt och grönsaker, i genomsnitt åt eleverna sammanlagt 2,2 portioner per dag. Kvinnorna tenderade att nå rekommendationen oftare än män (p=0,059). Slutsats. Det behövs insatser för att öka intaget av frukt och grönsaker, förbättra måltidsordning samt sänka skärmtiden då få nådde rekommendationerna. De som inte når rekommendationen för fysisk aktivitet bör uppmärksammas. Insatserna kan även behöva anpassas till kvinnor och män. Det går inte att förvänta sig att insatser inom ett område får positiva effekter på andra områden då få samband gick att se.

Bakgrund: Det finns många faktorer som är viktiga för att bygga upp och bibehålla ett starkt skelett. En belastande fysisk aktivitet, framförallt i ungdomsåren, har ett positivt samband med en ökad styrka i skelettet. Dock kan hög fysisk aktivitet kombinerat med en rad riskfaktorer istället leda till osteoporos och ökad risk för stressfrakturer. Stressfrakturer är vanligt bland idrottare och har sats i samband med riskfaktorer som ett lågt energiintag, många sprungna mil per vecka och ett lågt intag av kalcium och D-vitamin. Syfte: Syftet med studien var att undersöka energi- och näringsintaget hos idrottare som drabbats av stressfraktur samt vilken information de fått om kost vid träning. Metod: Totalt rekryterades sex personer varav fyra valde att fullfölja studien. Uppskattat energi och näringsintag undersöktes med hjälp av kosthistoriska intervjuer vilka sträckte sig en månad bakåt i tiden från intervjutillfället. Även information om en typisk matdag innan skadan samlades in genom en retrospektiv 24-h intervju. Alla intervjuer genomfördes 2-5 år efter skadetillfället. Insamlad data sammanställdes och analyserades i programmet Dietist XP. Resultat: Respondenterna hade ett rapporterat energiintag som låg i linje med det beräknade energibehovet både före och efter skadetillfället. De flesta näringsämnena var enligt det rapporterade intaget över eller precis under de rekommendationer som finns i Nordiska näringsrekommendationer. Det enda näringsämne där flertalet av respondenterna hade ett för lågt intag var D-vitamin. Från föreningarna gavs en mycket knapp information om kost för att optimera träningen och minska risken för skador. Slutsats: I denna studie täcktes beräknat energi- och näringsbehovet relativt väl hos fyra idrottare, både före och efter skadan, med undantag av D-vitamin. Ett lågt D-vitaminintag skulle kunna vara en bidragande orsak till idrottarnas stressfraktur. Kostinformationen från föreningarna till idrottarna var bristfällig. Informationen var otillräcklig för att kunna optimera prestationen och undvika skador orsakade av ett för lågt energi- och/eller näringsintag. Mer information och kunskap behöver spridas på detta område.

No description available.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och karies ökar hos barn och ungdomar vilket delvis beror på ohälsosamma matvanor. Dessa formas redan i skolåldern och en av fyra ungdomar säger att skolan har lärt dem vad de ska äta och dricka för att må bra. Trots detta säljer 34 % av skolorna i Sverige och hälften av skolorna i Västerbotten godis, läsk och andra sötsaker. Syfte: Syftet med studien var att hitta de faktorer som kan leda till en lyckad och hälsofrämjande skolcafeteria baserat på intervjuer av föreståndare för verksamheten. Metod: Fallstudier av fyra cafeteriaverksamheter på högstadieskolor i Västerbotten och två telefonintervjuer med skolcafeterior i Eskilstuna genomfördes. Samtliga bestod av intervjuer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Alla skolor hade ett basutbud av smörgåsar, frukt och varma och kalla drycker. Två skolor hade efter ett kommunbeslut ingen utrymmesmat. På tre skolor förekom utrymmesmat men elevernas konsumtion av denna begränsades genom prissättning och reglering av försäljningstider. Ansvarsfulla vuxna kunde påverka elevernas matvanor genom att föregå med gott exempel. Faktorer som påverkade om eleverna handlade i skolcafeterian var, förutom utbudet, deras möjlighet att påverka utbudet och vad en eventuell vinst skulle användas till samt att de arbetade och deltog i den dagliga driften. Närvaron av engagerade vuxna och en trivsam och ren miljö i och runt cafeterian var också viktigt för att uppmuntra eleverna att gå till cafeterian och handla. Slutsats: Flera faktorer kan leda till en hälsofrämjande och lyckad skolcafeteria. Den viktigaste är ett brett och varierat utbud av hälsosamma produkter. Samtidigt är det viktigt att begränsa utbudet av utrymmesmat och elevernas konsumtion av denna. Utrymmesmaten kan plockas bort helt via ett kommunbeslut eller så kan elevernas konsumtion minskas genom prissättning och reglerade försäljningstider. De vuxna bör föregå med gott exempel som en del i att lära eleverna goda matvanor. Både indirekta och direkta faktorer bidrar till att uppmuntra eleverna att handla i cafeterian. / Salut-satsningen, Västerbottens läns landsting

Bakgrund Probiotika definieras som levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder ger hälsosamma fördelar. Livsmedel med probiotika får bära ett produktspecifikt hälsopåstående, om produkten har visat sig ha en signifikant effekt jämfört med traditionella livsmedel. Få studier är gjorda på människors attityder kring dessa livsmedel.Syfte Syftet med studien var att undersöka varför personer valde att köpa livsmedel med probiotika.Metod En enkätstudie genomfördes där 103 personer, varav 63 kvinnor och 40 män i åldrarna 19-77, som köpte eller hade testat produkter innehållande probiotika svarade på enkäten. Dessa söktes upp på två stormarknader, ICA Maxi och Willys, i Umeå samt på Umeå Universitet. Insamlad data analyserades i SPSS Statistics 17,0 för att göra hypotesprövning med hjälp av Chi2-test och ett p-värde <0,05 ansågs visa en statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna. Resultat Flera anledningar fanns till varför man köpte produkterna, varav den vanligaste var för magfunktionens skull (35 %). Även smak och utseende spelade roll för valet av produkt. Personer med laktoskänslighet angav att de köpte produkterna främst för deras laktosfria egenskaper. Av 99 deltagare var 81 % positivt inställda till priset på produkterna, gentemot 19 % som var mer negativt inställda. Resultaten visade att ProViva var den produkt som köptes mest regelbundet (n=38) och därefter kom Verum (n=35). ProViva var även den produkt informanterna angav att de köpte oftast vid sjukdom (n=16).Slutsats Personer i Umeå köpte probiotiska produkter av olika anledningar, där den största anledningen var för att ha en väl fungerande mage. Även produkternas utseende, smak och deras hälsopåståenden var något som bidrog till konsumtion. I den utsträckning informanterna köpte produkterna ansåg majoriteten att produkterna var prisvärda men hade probiotiska produkter haft ett lägre pris är det inte helt osannolikt att fler personer hade köpt dessa. / Background Probiotics is defined as live microorganisms which when administered in adequate amounts confer a health benefit on the host. Foods with probiotics are allowed to bear a specific health claim if the product has shown to have a significant effect compared to traditional foods. Few studies have been made on attitudes regarding these foods. Objective The aim of this study was to investigate why people chose to buy foods that contain probiotics. Method A questionnaire study was conducted where 103 individuals, 63 women and 40 men between 19 and 77 years of age, who bought or had tested products containing probiotics answered the questionnaire. These were sought at two supermarkets, ICA Maxi and Willys, in Umeå and at Umeå University. Collected data were analyzed in SPSS Statistics 17.0 for doing hypothesis testing with Chi2-test and a p-value <0.05 was considered to show a statistically significant difference between groups. Results Several reasons were given as to why people bought the products. The most common reason was for stomach functions (35%). Taste and appearance also played a role in product selection (24 %). People with lactose sensitivity indicated that they bought the products mainly because of their lactose-free qualities. Of the 99 participants 81 % were in favor of the price of products, while 19 % were more negative towards the price. The results showed that ProViva was the product that was most frequently purchased (n=38) and second place came Verum (n=35). ProViva was also the product the informants indicated that they purchased most often during sickness (n=16). Conclusion People in Umeå bought probiotics for different reasons. The primary reason appeared to be to have a well functioning stomach. The products appearance, taste and “health claims” also contributed to consumption. To the extent the informants purchased the products, the majority considered them to be affordable, but if probiotic products had a lower price, it is likely that more people would have bought them.

No description available.

No description available.

Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt. Vidare skulle det vara intressant att undersöka vilka andra tankar och känslor som kan uppkomma hos dietister.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur dietister upplever och hanterar att arbeta med patienter som ordineras behandling vilken innefattar en livsstilsförändring där kostomläggning ingår som en central del.Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med dietister som arbetade med livsstilspatienter. Som stöd vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Dietistens arbete med denna patientgrupp upplevdes som väldigt komplext. Det var inte bara dietisternas eget arbetssätt och egenskaper som påverkade upplevelsen av att behandla dessa patienter. Även patientens beteende och hinder samt de behandlingstekniker som behärskades av dietisten hade en betydande roll. Dietisterna upplevde också att det fanns vissa begränsningar som kunde påverka deras förmåga att ge bästa behandling. Motivation hos patienten upplevdes vara av stor betydelse för att lyckas med en livsstilsförändring.Slutsats Dietister upplever att arbetet med patienter som ska genomgå en livsstilsförändring inbegriper mer än att förmedla kunskaper om kost. Motivationsfrämjande insatser betraktas som dietistens viktigaste redskap vid behandling av denna patientgrupp. Ökad kunskap om sådana behandlingsstrategier skulle därför kunna gynna både dietister och patienter. / Background Lifestylerelated diseases are the most common causes of death in Sweden, but there are great options for both primary and secondary prevention. To achieve this, changes in diet and lifestyle are both central elements. Here dietitians play an important role as these changes proved to be very difficult for patients to cope with on their own. How do dietitians experience the work with these patients? Although they may feel inadequate they still feel that their work is important. Furthermore it would be interesting to examine other thoughts and feelings that may arise among dietitians.Objective The objective of this study was to examine how dietitians perceive and manage to work with patients who are prescribed treatment that involves lifestyle changes where changes in diet are central parts.Method Four qualitative interviews were conducted with dietitians working with patients undergoing lifestyle change. A semi structured topic guide was used to broadly shape the interviews. All interviews were digitaly recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analysed with qualitative content analysis.Result Dietitians experienced work with patients undergoing lifestyle changes as very complex. Not only the dietitian’s own practice and qualities influenced the experience of treating these patients. Patientbehavior and barriers along with different treatment strategies mastered by the dietitian were also important. Dietitians experienced that there were certain limitations that could affect their ability to provide best treatment. The patients motivation was thought of as very important to achieve lifestyle changes.Conclusion This study suggests that dietitians’ work experience with patients undergoing lifestyle change includes more than just thorough knowledge about food. Promoting motivation is an important tool in treatment of these patients. Increased knowledge about different behavior modification strategies could therefore favour both patients and dietitians.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-07-25T14:51:36Z No. of bitstreams: 1 fabioluizrigueirasimao.pdf: 1658054 bytes, checksum: fab38b3a238cc3fd90e5f9a1dce9c30e (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-07-25T16:35:55Z (GMT) No. of bitstreams: 1 fabioluizrigueirasimao.pdf: 1658054 bytes, checksum: fab38b3a238cc3fd90e5f9a1dce9c30e (MD5) / Made available in DSpace on 2016-07-25T16:35:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 fabioluizrigueirasimao.pdf: 1658054 bytes, checksum: fab38b3a238cc3fd90e5f9a1dce9c30e (MD5) Previous issue date: 2016-04-11 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Neste trabalho, estudamos a criação e a trajetória da Escola Superior de Ciências Domésticas (ESCD) e da construção de um ideal de mulher e de domesticidade difundido por propostas oficiais da Universidade Rural do Estado de Minas Gerais nos anos 1940. O curso foi criado a partir da cooperação internancional com os EUA sob o objetivo de formar economistas domésticas com habilidades para levar as comunidades rurais do Estado de Minas Gerais um conjunto de hábitos e valores que organizassem a vida intra e interfamiliar. Os programas analíticos das disciplinas, jornais, revistas, periódicos estudantis, anais da Semana Feminina, evento que precede a própria criação da ESCD, entre outras fontes compõem a base documental a partir da qual estudamos os discursos e as representações construídas a propósito do curso e da mulher. Cruzamos fontes oficiais com revistas, juízos filosóficos e entrevistas para compreender como as personagens que assimilaram aqueles valores, agora a partir da esfera acadêmica (espaço antes reservado aos homens exclusivamente) conquistaram um espaço a principio inóspito a sua presença e como a própria Escola se transformou no movimento de sua expansão e da consolidação do campo acadêmico que peretrava. Esse paradoxo nos permite compreender melhor a complexa dimensão de projeto e de processo em torno do qual a história do curso de economia doméstica insere-se, percebendo o papel das estudantes, cuja ação construiu identidades e subjetividades muito próprias. / In this work, we study the creation and the trajectory of Superior School of Domestic Science (SSDS) and the construction of an ideal of woman and of domesticity spread by official proposals from Minas Gerais State University in the 1940s. SSDS was created by international cooperation between Brazil and the US in order to instruct women to be home economists with skills to influence and change the life of the families in the state. The course was created with the support of the cooperative program between Brazil and the U.S. The analytical programs of the lessons, student news, periodicals from the Female Month composed the representations about the women that we have studied. We have crossed official sources with magazines, diaries, pictures and interviews to comprehend how those women spread values that kept them in a submission social status, but from an academic sphere, a public space, which was before reserved to men exclusively. This paradox makes us realize the complex dimension of the project and process around which the history of the domestic science course is involved, as well as comprehend the role of the domestic sciences’ students whose action constructed identities and subjectivities.

The aim of this study is to investigate how the semiotic modalities interact (or not) in two ’domestic science- and consumer knowledge’ books. Unfortunately this interaction is often lost when the multimodal perspective is forgotten. The fact that this type of literature often is uninspiring and poorly designed does not make things better. This paper will use a wider text concept as a stepping stone toward an understanding of the interplay between multimodalities and semiotic resources in the books. A theoretical literature study combined with an empirical analysis will lay the foundation to answering my research questions: how do the modalities in two ’domestic science- and consumer knowledge’ books interact and how do these books relate to earlier research on multimodal texts? The result was somewhat surprising as it showed that from a collaboration point of view, the book that was perceived as the least inspiring was as good as the one that was perceived as the more interesting. The conclusion drawn was that design plays a greater role than one might think and that is just as important as as a well functioning interaction between modalities. In textbooks, all parts are important to create meaning.