Gränsdragningsfrågan mellan aktieägartillskott, näringsbidrag och driftbidrag har före­kommit i domstolar i nästan 60 år. Trots antalet avgöranden är skiljelinjerna mellan dem inte klarlagda. Kommuner tillskjuter medel till sina bolag men tycks famla i blindo kring vilka skatterättsliga effekter detta kan medföra. Mer specifikt om dessa tillskott är skattepliktiga eller inte. I svallvågorna av rådande pandemi för­väntas behovet av ekonomiskt stöd till kommunala bolag att öka. Gränsdragningen kommer av denna orsak att återigen att aktualiseras i domstolar. Ett aktieägartillskott syftar till att öka ett bolags tillgångar utan att öka dess skulder och är inte skattepliktigt. En förutsättning för att ett tillskott ska anses utgöra ett aktieägar­tillskott är att det lämnas av aktieägaren i egenskap av just aktieägare. Ett driftbidrag ges i syfte att täcka underskott eller som ersättning för en prestation och är skattepliktigt. När det sker för att täcka underskott är detta för att kommunen har ett ekonomiskt ansvar för verksamheten. När det sker som ersättning är syftet att kompensera för prestationen. Ett näringsbidrag syftar till att stödja ett bolags verk­samhet och kan vara skattepliktigt beroende dess användning. En förutsättning för att reglerna om näringsbidrag ska vara tillämpliga är i sin tur att bidraget ges av annan anledning än att staten eller kommunen äger bolaget eller har ekonomiskt ansvar för dess verksamhet. När en kommun ger tillskott till ett hel- eller delägt bolag kan detta falla inom tillämpningsområdet för samtliga beteckningar. Gränsdragnings­problematiken kan liknas vid tre överlappande cirklar. På samma sätt så överlappar beteckningarnas tillämpningsområde varandra varvid skiljelinjerna är mycket svåra att avgöra.Gränsdragningen kan komma att ytterligare kompliceras av rådande pandemi. Exempelvis kan tillskott komma att betraktas som aktieägartillskott då det ges på grund av ökade kostnader orsakade av pandemin. Till följd av rådande omständigheter så kan det förväntas att frågan återigen blir högaktuell. I avsaknad av både lagstiftning och ett tydligt prejudikat från HFD så förblir gränsdragningsfrågan dock utan ett definitivt svar.

SammanfattningInom Kristianstad kommun finns det ett problem gällande driften och driftkostnaden för idrottsföreningar med egna idrottsanläggningar. Det driftbidrag som kommunen har möjlighet att ge ut har en låg kostnadstäckning gällande driftkostnaderna. Syftet med undersökningen var att granska problem som idrottsföreningar i Kristianstad kommun har kopplat till driftkostnader och driftbidrag av driften av sina egna idrottsanläggningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågeställningarna i undersökningen var:-Vilka driftkostnader har idrottsföreningarna och är driftkostnaderna hållbara?-Vilka driftsförhållanden finns för idrottsföreningar i Kristianstad kommun? -Vilka möjligheter finns det för hållbar utveckling gällande drift och driftförhållanden?Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, dokumentanalys och en enkätundersökning samlades empiri in från olika idrottsföreningar i Kristianstad. Det genomfördes två semistrukturerade intervjuer, en med en idrottsförening som har en egen idrottsanläggning och en med en idrottsförening som hyr idrottsanläggning från Kristianstad kommun, för att få olika perspektiv på frågan. En enkätundersökning genomfördes med 11 olika idrottsföreningar i Kristianstad och dokument från Kristianstad kommun och från en av idrottsföreningarna i intervjuerna analyserades. Resultatet från intervjuerna, enkätundersökningen och dokumentanalysen analyserades primärt utifrån de teoretiska begreppen hållbar utveckling samt driftsförhållanden.I resultatet framkom det att de största driftkostnaderna för majoriteten utav idrottsföreningarna som deltog i undersökningen var personalkostnader samt kostnader för el/värme. Dessa kostnader hade för de flesta av idrottsföreningarna ökat under de senaste åren samt att deras totala driftkostnader hade ökat. De primära driftförhållanden som påverkar idrottsföreningarna är arbetskraften, de ökande kostnaderna samt det bristande samarbetet med kommunen. Driftbidragen hade för flera idrottsföreningar en låg kostnadstäckning. Mindre initiativ som en maskinpool och arbetspool samt ett ökat samarbete mellan kommun och idrottsföreningar med problem med drift framkom som förutsättningar för att successivt skapa en hållbar utveckling för driftkostnader och drift av idrottsanläggningar. Detta framstod som den mest realistiska inriktningen framför kortsiktiga och mindre realistiska förslag som att bara öka driftbidragen eller förvänta sig förändring. / AbstractWithin the municipality of Kristianstad there is a problem regarding the operation and operating costs of sports associations with their own sports facilities. The operating contribution that the municipality are able to issue has a low-cost coverage for the operating costs. The purpose of the survey was to investigate problems that sports clubs in Kristianstad municipality have linked to operating costs and operating contributions from the operation of their own sports facilities from a sustainability perspective. The questions in the survey were:- What operating costs do sports clubs have and operating costs are sustainable?- What operating conditions exist for sports clubs in Kristianstad municipality?- What opportunities are there for sustainable development regarding operating and operating conditions?With the help of semi-structured interviews, document analysis and a survey, empirical evidence was gathered from various sports clubs in Kristianstad. Two semi-structured interviews were conducted, one with a sports association that has its own sports facility and one with a sports club that rents a sports facility from Kristianstad municipality, with the purpose of getting different perspectives on the issue. A survey was conducted with 11 different sports clubs in Kristianstad and documents from Kristianstad municipality and from one of the sports clubs in the interviews were analyzed. The results of the interviews, questionnaire and document analysis were analyzed primarily from the theoretical concepts of sustainability and operating conditions.The results showed that the largest operating expenses for most of the sports clubs participating in the survey were personnel costs and electricity/heat costs. These costs had increased for most of the sports clubs in recent years and their total operating costs had also increased. The primary operating conditions that is affecting sports clubs are the labor force, the rising expenses and the lack of cooperation with the municipality. The operating grants had a low-cost coverage for several sports clubs. Minor initiatives such as a machine pool and labor pool as well as increased cooperation between the municipality and the sports clubs with operational problems have emerged as a prerequisite for progressively creating sustainable development regarding operating costs and the operation of sports facilities. This proved to be the most realistic approach instead of short term and less realistic proposals, such as just increasing operating surcharges or just expecting things to change.