No description available.

Betydelsen av sporbundet transportmiddel har en stor betydelse for dagens passasjerere. Jernvegsstasjonen og dens omgivelse er en viktig del av jernvegstrafikken som infrastruktur og opplevelsesmøte. Stasjonsmiljøet har alltid måtte blitt tilpasset etter de krav som de reisende har, og i den senere tid har stasjonsmiljøet kommet inn i en ny utviklingsfase. Denne fasen er at stasjonen får flere funksjoner, og har en veldig stor innvirkning på byens utvikling, dens struktur og transportsystem. Transportsystemet er i dag tilpasset for å fungere som et knutepunkt der alle reisende møtes. Denne møtesplassen er dagens reisesenter. Der jernvegsstasjon suppleres med kollektivtrafikk med buss, gang og sykkelpendling. I denne oppgaven blir det prøvd ulike metoder for å kunne besvare på hvordan et reisesenter kan bli utformet med fokus på dens form og funksjon. Karlskrona kommune har i sin oversiktsplan 2030 henvist til en ønskelig stadsdelsutvikling i området rundt Gullberna. I samband med denne utviklingen tillkommer det et ønske om ett reisesenter der den gamle stasjonen i Gullberna var. Gjennom å analysere kommunens styrdokument, utredninger fra Trafikverket, hvilke krav som stilles for en etablering av et reisesenter, okkulære besiktninger og skissprosesser så er tanken å kunne etablere et reisesenter. Dette reisesenteret skal kunne svare til de krav som reisende etterspør, kommunens visjon og er estetisk tilltalende gjennom å være i enighet med sine omgivelser.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet. Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet.

Lic.-avh. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

No description available.

No description available.

According to AMO, 11% of earth’s surface is under some kind of protection law, regulating human intervention. The City of Ahmedabad advertise itself as yet another city striving to become a “heritage city”, implementing various restrictions on how to mediate and intervene in the old city fabric. Gustav Mahler wrote – “tradition is not the worship of ashes, but the preservation of fire”. From that point of view it is quite paradoxical how much effort we put into preserving objects and land masses, instead of the so called, intangible heritages, such as: rites, crafts, oral traditions, knowledges, performances etc. Michelle Foucault describes history as “…an archive constantly rearranging its hierarchy”. In the air of him and Mahler, I am suggesting a “fora” for intangible heritages, a complement to the ordinary museum. The idea is that the building will host two groups, conducting some kind of intangible heritage, at the time, encouraging them to refine their own craft but also hoping for a cross-fertilized product that could be of relevance today. Each group will be hosted for approximate six months, then the spaces will be rearranged in order to fit the new practices that replace the former.