<p>Rapporten behandlar en undersökning av SET (Secure Electronic Transacion) vilket är ett system för säkra kontokortsbetalningar över Internet. Min undersökning har inkluderat företag och banker som erbjuder sina kunder möjligheten att betala varor med SET. Rapporten tar upp vilka åsikter och erfarenheter parterna har när det gäller SET och dess framtid som betalningssätt.</p><p>I rapporten behandlas Internet och dess uppbyggnad, elektronisk handel och olika sätt att betala varor som beställs via Internet, kryptering och vad som krävs för att ett betalningssystem skall anses säkert samt SET och dess funktioner vid betalning över Internet.</p><p>Jag har genom litteraturstudier, intervjuer och enkäter kommit fram till att SET är en bra teknik, men som ännu inte slagit igenom hos användarna. Bankerna tror på SET som betalningssystem, medan företagen anser att SET troligtvis spelat ut sin rätt.</p>

<p>Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a. berättat om de har implementerat elektronisk handel eller ej, redogjort för hur långt de har kommit med denna handel samt givit insyn i de framtida tankarna kring den elektroniska handeln. Slutsatserna i mitt arbete visar i huvudsak att 6 kommuner av totalt 35 tillfrågade har implementerat elektronisk handel någonstans i organisationen och att knappt 70% av de tillfrågade kommunerna har infört eller arbetar med ett införande av elektronisk handel. Procentsatsen (ca 70%) stämmer väl överens med Toppledarforums undersökning om den elektroniska handelns spridning inom den kommunala sektorn.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad den elektroniska handeln via digital-TV har för förutsättningar att slå sig in på den redan befintliga marknaden där bland annat Internet finns. Elektronisk handel via digital-TV är en tjänst som inte finns idag, men som skall introduceras under hösten 1999.</p><p>Eftersom handel via digital-TV inte finns i dagsläget, har en jämförelse gjorts mellan digital-TV och Internet för att på så sätt få ett mer konkret resultat vad det gäller digital-TV. Den elektroniska handeln via Internet är på frammarsch och om tekniken fungerar bra på Internet, kan erfarenheterna även utnyttjas och användas på digital-TV.</p><p>Rapportens resultat visar att den elektroniska handeln via digital-TV kommer att fungera och även att handel via digital-TV kommer att bli ett komplement till Internet. Rapporten visar också vilka produkter och tjänster som kommer att finnas tillgängligt via digital-TV.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar ämnet elektronisk handel på Internet och fokuserar på uppfattningar kring säkerheten inom detta område.</p><p>Elektronisk handel på Internet är fortfarande en relativt ny företeelse som snabbt sprider ut sig. Trots detta finns det vissa faktorer som hämmar utvecklingen inom området. En av dessa faktorer är att säkerheten i samband med Internethandeln inte uppfattas som tillräckligt hög av potentiella kunder. Detta examensarbete undersöker hur uppfattningarna om säkerheten i samband med Internethandel ser ut i dagsläget.</p><p>För att erhålla svar på min problemställning har jag dels intervjuat ett antal företag och dels ett antal privatpersoner.</p><p>Jag har kommit fram till att företag som idkar Internethandel anser att deras tjänster är tillräckligt säkra i dagsläget. Privatpersonerna däremot, anser att det inte går att lita på säkerheten hos alla företag på Internet. För att lösa detta krävs att allmänheten på något sätt blir medveten om att säkerheten är tillräckligt hög, som den också är enligt företagen själva.</p>

<p>Detta examensarbete har inriktats mot XML och dess användning på Internet. Frågeställningen lyder: "Kan underhållet av presenterad information på WWW förbättras eller förenklas med hjälp av XML för ett e-handelsföretag?" Det som förväntades av detta arbete är att se om XML kan ersätta HTML och underlätta för personalen vid uppdateringar av e-handelsplatsen. Bakgrunden till arbetet är att underhållet av en webbhandelsplats i dagens läge kräver mycket manuellt arbete och kostar mycket pengar. Går det att minska det manuella arbetet kan pengar sparas. Till grund för arbetet ligger en litteraturstudie.</p><p>Kortfattat var resultatet följande:</p><p>·Kraven på serverprestanda kan sänkas m.h.a. XML.</p><p>·Tiden som läggs på uppdateringar av innehåll och utseende av webbplatser kan minskas.</p><p>·Kopplingen mellan befintligt affärssystem och webbhandelplats kan förenklas.</p><p>·Svaret på problemformuleringen är ja. XML ger ovan nämnda förbättringar och detta motiverar till att byta från ett HTML-baserat system till ett XML-baserat.</p>

<p>Detta arbete behandlar elektronisk handel, EDI, i olika utförande. Min tanke med arbetet var att företag som visar intresse för elektronisk handel skulle kunna få en hjälp med jämförelse mellan olika alternativ. De alternativ jag behandlar är web EDI, EDIFACT och EDIFACT med stöd för XML. När jag jämfört systemen har jag tittat på i första hand fyra huvud frågor, kostnad, kompetenskrav hos kunden (för att sköta systemet), implementeringstid och säkerhet som finns i systemet. Sammanlagt har jag undersökt fyra olika system från fyra olika leverantörer. För att bekräfta leverantörernas uppgifter runt systemen har jag även kontaktat kunder som använder respektive system. Som avslutning sammanfattar jag de olika systemen med utgångspunkt från min frågeställning.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet.</p><p>Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:</p><p>· tekniska</p><p>· resursbetingade</p><p>· organisatoriska</p><p>· individrelaterade</p><p>Dessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras. Det största antalet faller under kategorierna organisatoriska och individrelaterade hinder.</p>

<p>När en webbhandelsapplikation ska utvecklas påverkas produktleverantörens kunder, eftersom de måste förändra sina beställningsrutiner. Anställda hos kunden kommer därmed att bli systemanvändare. Syftet med den här rapporten är att undersöka om detta förhållande påverkar systemutvecklingsprocessen. Först genomfördes en litteraturstudie, därefter intervjuades fem personer, vilka samtliga arbetar med att utveckla webbapplikationer åt produktleverantörer.</p><p>För att ett datasystem ska erhålla hög acceptans krävs användarmedverkan och eftersom anställda hos kunden blir systemanvändare vid webbhandel, är det viktigt att de får delta i utvecklingsprocessen. När anställda hos kunden ska ingå i utvecklingsprocessen kommer tidsåtgången att öka, vilket medför att kostnaderna för webbhandelsapplikationen ökar. Tidsåtgången ökar, eftersom det kan vara svårt att identifiera potentiella kunder, samt att fler användare involveras, vilket leder till att fler synpunkter ska behandlas och därmed tar det längre tid än traditionell systemutveckling. Produktleverantören avgör vilka kunder som får delta i systemutvecklingsprocessen. Vanligtvis samlas synpunkter in från anställda hos kund, genom intervjuer, deltagande i konceptmodelleringar eller prototyputvärderingar.</p>

<p>Elektronisk handel har under 1990-talet blivit ett allt vanligare sätt för företag att bedriva försäljning. Allt fler människor handlar via Internet och precis som tidigare har kunderna även frågor till företag gällande exempelvis de produkter företagen erbjuder. Detta examensarbete undersöker hur kunder önskar ta kontakt med företag när de har frågor.</p><p>För att få svar på hur kunder vill komma i kontakt med företag har en enkätundersökning gjorts.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det finns avgörande faktorer för vilket sätt kunder föredrar att ta kontakt med företag. Faktorer som kontaktspråk och varupris har undersökts för olika ålderskategorier och visar på skillnader för dessa olika åldersgrupper. Även gemensamma drag för de olika ålderskategorierna kan urskiljas i materialet.</p>

<p>Denna undersökning utreder om det finns anledningar till att elektronisk handel skulle vara intressant för butiker i glesbygd. Landsbygd likställs i den här rapporten med glesbygd. I denna undersökning har metoderna litteraturstudie och telefonintervju använts. Fördelar med att införa en webbutik för butiker i glesbygd är att det kan ge en utökad kundkrets och ökade intäkter. Samtidigt kan ett webbutiksinförande vara svårt att genomföra. Det kan även vara svårt för butiker i glesbygd att få en webbutik lönsam med tanke på långa varuleveranser och få konsumenter. En webbutik kan heller inte ge den sociala kontakt som är viktig för konsumenter som bor i glesbygd. Denna undersökning visar att ett webbutiksinförande behöver begrundas utifrån varje butiks situation och att en webbutik i första hand är intressant för butiker i glesbygd som erbjuder produkter i en speciell nisch. En webbutik kan även vara en ny marknadsföringskanal för en traditionell matbutik.</p>