Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt. Detta i syfte att skydda känsliga importkonkurrerande sektorer, korrigera marknadsmisslyckande och för att på bästa sätt dra fördel av de möjligheter som skapas av ett frihandelsområde – något man, i Mexikos fall, hittills inte lyckats med fullt ut.

Detta är en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt på Sveriges export. För att mäta effekten använder jag mig av en empirisk modell, den så kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det är svårt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis på att Sveriges statsbesök har en positiv effekt på exporten. När man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken på att de kan ha en negativ effekt. Jag har även jämfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lägre effekt än Storbritannien, oavsett vilken modell som används.

Syftet med denna uppsats är att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga länder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) är en möjlighet eller ett hinder för fattiga länders utveckling. Frågeställningarna är: 1.Hur kan internationell handel påverka fattigdom och utveckling? 2.Hur kan EPA påverka de fattiga länder som avtalen berör? Det finns många olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export är bättre för ett land än import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhället är uppbyggt med handel och konkurrens. Teorin om komparativa fördelar förklarar hur länders olika resurser kan leda till handel som gynnar alla inblandade länder. Den strategiska handelsteorin utvecklar teorin om komparativa fördelar genom att ta med andra viktiga variabler i teorin. Den visar på att handelsfördelar kommer ur en komplex verklighet där även politiska beslut inverkar. Teorin om internationell konkurrenskraft visar också på hur konkurrenskraft kommer från många olika variabler. Fördelar med handel är till exempel stordriftsfördelar, ökad konkurrens, spridning av kunskap och teknik, samt sänkta priser. Frihandel kritiseras bland annat för att man anser att fattiga och rika länder inte konkurrerar på samma villkor eftersom fattiga länder har sämre förutsättningar i utgångsläget. EPA-avtalen är tänkta att bli bättre och mer flexibla avtal, anpassade till AVS-ländernas (länder i Afrika, Västindien, och Stilla Havet) speciella förutsättningar. De ska tackla alla handelshinder, från tullar till regler. Målen är mer handel, mer investeringar och bättre konkurrenskraft för AVS-länderna. Kritik har dock riktats mot att AVS-länderna kommer att förlora en viktig inkomst om tullarna sänks, och mot EU:s vilja att ta med de så kallade Singaporefrågorna (investeringar, konkurrens och offentlig upphandling) i avtalen, eftersom de tros minska AVS-ländernas politiska handlingsutrymme. Mycket kritik riktas också mot EU:s subventioner, främst till jordbruket, som gör att konkurrensen blir väldigt orättvis om handeln släpps fri. Lokala producenter i AVS-länderna riskerar att slås ut om de tvingas konkurrera med billig import från EU. Internationell handel påverkar fattigdom och utveckling på många sätt, detta syns inte minst på de olika förväntningarna på hur EPA kommer att påverka AVS-länderna. EPA öppnar upp för många nya möjligheter genom regional integration och skapandet av större marknader. Men med ökad öppenhet kommer också ökad sårbarhet och det är viktigt att de svagaste får tillgång till skydd vid en handelsliberalisering. Producenter i AVS-länderna kan tjäna på billigare importerade inputs, men de kan också slås ut av ökad konkurrens från billig import. EPA-avtalen måste vara väldigt genomtänkta och anpassade efter lokala förhållanden för att kunna minska fattigdomen. Men även EU menar att omställningen för AVS-länderna kan bli svår ur ett socialt och ekonomisk perspektiv.

Av Sveriges 290 kommuner så är det idag cirka 40 stycken som använder sig utav e-affärer fullt ut. Bland de övriga kommunerna är somliga på gång, andra avvaktar medan andra inte har det på agendan alls. Resultat har visat att en implementering av e-affärer inte sker friktionsfritt då organisationerna stöter på bromskrafter.   Denna uppsats har för avsikt att övervinna bromskrafter vid en implementering av e-affärer för organisationer. De forskningsfrågor som uppsatsen utgår från är: ·         Undersöka och identifiera bromskrafter som kan uppkomma vid en implementering av e-affärer ·         Hur kan bromskrafter omvandlas till drivkrafter?   De bromskrafter som kan uppstå vid implementering enligt tidigare undersökningar är: kostnader, attityder och förankring hos användare, vision och kompetens samt ledningens stöd, engagemang och kompetens.   Resultatredovisningen styrkte att användarnas attityder var en av de främsta broms­krafter organisationerna möttes av samt att ledningens stöd, engagemang och kompetens spelade en stor roll för att minimera användarnas motstånd. Kostnader visade sig inte vara någon större bromskraft eftersom organisationerna ser implementeringen som nödvändig för att uppnå önskade effekter som kommer att betala av sig i framtiden. Vision och kompetens visade sig vara en bromskraft när ledningen misslyckades förmedla och förankra hur implementeringen följde affärsvisionen till användarna.   Resultatet av undersökningen visar att den största bromskraften framkom först vid intervjuerna där samtliga respondenter samstämmigt uttryckte att brister i tekniken och systemen hade varit den största bromskraften att övervinna och även den dyraste.   För att övervinna en bromskraft och omvandla den till en drivkraft, är det till syvende och sist på ledningen graden av implementeringens framgång hänger. Ledningen måste avsätta tillräckliga resurser i form av tid och pengar, samt avlasta eldsjälar vid projektet. Ett förankringsarbete följt av utbildning till användarna måste utföras för att lättare omvandla negativa attityder till positiva.

Titel: Betalningssättens påverkan på e-handelskonsumenters köpbeslut – en enkätundersökning Bakgrund: Trygghet och betalningssäkerhet är två frågor som ständigt är aktuella inom e-handeln och möjligheten att välja mellan olika betalningssätt är en av de faktorer som kan påverka e-handelskonsumentens köpbeslut. I den här uppsatsen undersöker vi vilken inverkan den möjligheten har på olika aspekter av köpbeslutet. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om möjligheten att välja mellan olika betalningssätt påverkar e-handelskonsumentens, i form av högskolestudenters, köpbeslut och om så är fallet vilka betalningssätt e-handlare bör erbjuda för att köpbeslutet inte ska påverkas negativt. Metod: Med utgångspunkt i tidigare studier har vi sammanställt en enkät med frågor kring konsumenters syn på olika betalningssätt i samband med e-handel. Enkäten skickades ut till programstudenter på högskolan i Gävle. Urvalet utgjordes av ett icke-slumpmässigt urval. Av 1008 tillfrågade svarade 227 st vilket ger en svarsfrekvens på 22,5%. Resultaten av enkäten har sammanställts och presenteras i diagram och med dessa som utgångspunkt har vi studerat svarsfrekvenser och försökt att finna samband som kan ge en indikation om vilka betalningssätt som är mest önskvärda bland e-handelskonsumenter. Analys och slutsats: Möjligheten att välja mellan olika betalningssätt påverkar e-handelskonsumentens köpbeslut på flera sätt. Rätt använt är det en faktor som kan reducera den upplevda risken, öka det upplevda förtroendet och öka de upplevda fördelarna. Att erbjuda flera betalningssätt är ett sätt att bygga förtroende. Alltför komplicerade betalningssystem kan dock leda till att kunder väljer att avstå köp. Som e-handlare bör man därför försöka att tillgodose båda sidorna, de som prioriterar säkerhet och de som prioriterar bekvämlighet. Förslag till fortsatt forskning: Vi presenterar en utökad modell över köpprocessen. Med utgångspunkt i den hade man kunnat undersöka andra aspekters påverkan på köpbeslutet. Ytterligare ett förslag är att upprepa enkätundersökningen med en annan metod för att försöka öka svarsfrekvensen. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen undersöker sambandet mellan möjligheten att välja mellan olika betalningssätt och e-handelskonsumentens köpbeslut och introducerar en utökad modell över e-handelskonsumentens köpprocess. Nyckelord: betalningssätt, upplevd risk, e-handel, köpprocessen, online-betalning och internetstrategi.

SAMMANFATTNING Titel: Relationsbyggande i e-handel – kundrelationer utan det personliga mötet Författare: Maria Hellquist Handledare: Leif Rytting Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp. Turismekonomprogrammet, Linnéuniversitetet, HT 2012. Syfte Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för kundrelationer inom e-handeln genom att analysera och utreda:  På vilka sätt förtroende och lojalitet kan främjas i relationsbyggande inom e-handeln  Varumärkets betydelse för relationsskapande i e-handeln.  Det virtuella servicelandskapets roll i relationsbyggande, med avseende på både hemsidan och social media. I anslutning till detta har följande forskningsfråga formulerats  Vad är karaktäristiskt för relationsbyggande och lojalitetsskapande i nätbaserade företag inom konsumentvaruhandeln? Metod Jag har i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning då jag vill få en djupare förståelse av fenomenet snarare än en bred bild. Undersökning kom att anta en abduktiv karaktär eftersom jag har utgått från det empiriska materialet men samtidigt haft den teoretiska basen i åtanke. Det empiriska materialet är insamlat genom sex stycken personliga intervjuer med sju respondenter från två kommunikationsbyråer, två e-handelsföretag, branschorganisationen Svensk Distanshandel samt en doktorand i företagsekonomi. Slutsatser Genom den teoretiska och empiriska analysen har vissa mönster kunnat urskiljas. Det framkommer att för att kunder ska vilja inleda en interaktion med ett e-handelsföretag måste de känna förtroende för det. Här spelar hemsidans utformning och design en viktig roll, men framför allt är det arbetet efter köp som är det viktiga. En fungerande leverans är centralt för nätbutikerna och påverkar kundernas förtroende för företaget. Om något ändå går fel är en god problemhantering av största vikt, där det gäller att lyssna på kunden och lösa problemen individuellt för varje kund. Problemen måste lösas snabbt och smidigt och returnering av varor bör inte vara krångligare för nätbutiker än fysiska butiker. Ett starkt varumärke gör också att kunden känner igen nätbutiken och är mer benägen att handla hos dem. Till sist visade också analysen att social media är ett viktigt verktyg för att kommunicera med kunderna och upprätthålla relationer med dem.

<p>Distribution: Kungl. Skytteanska Samfundet, Länsmuseet, Umeå</p> / digitalisering@umu

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar. Klassificeras istället andelarna som lagertillgångar kan bestämmelserna om näringsbetingade andelar inte tillämpas och avyttringen beskattas istället som rörelseintäkt.   Förfarandet ansågs länge okontroversiellt och föranledde heller ingen inkomstbeskattning. I två underinstansdomar under 2011 bedömdes dock andelarna vid ett sådant förfarande utgöra lagertillgångar vilket innebar att vinsterna beskattades. Detta skapade stor osäkerhet inom fastighetsbranschen avseende rättsläget vid sådana förfaranden. När målen senare prövats i högre instans har dock avyttringarna återigen ansetts vara skattefria. Till följd av knapphändiga motiveringar i målen kvarstår dock frågeställningar om vilka kriterier som är avgörande för om förfarandet leder till beskattning eller ej. Under 2012 avgjordes dessutom ett mål där paketering av en fastighet i ett handelsbolag med i huvudsak cypriotisk ägare ansågs utgöra skattflykt med tillämpning av skatteflyktslagen. Vad detta har för effekter på paketering av fastigheter i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar framgår dock inte.   Syftet med denna uppsats är att utreda hur klassificeringen av andelarna vid fastighetspaketering bör bedömas utifrån gällande lagstiftning och praxis. Gränsdragningen mellan kapital- och lagertillgång avgör nämligen de inkomstskattekonsekvenser som följer av förfarandet. Uppsatsen utreder dessutom skattflyktslagens eventuella tillämpbarhet på paketering av fastigheter i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar med utgångspunkt i Cypernmålet.   För att tillgodose detta syfte har en granskning genomförts av relevanta rättskällor bestående av framförallt lagstiftning, propositioner, rättsfall, statens offentliga utredningar samt skatterättslig doktrin. Med utgångspunkt i framförallt tre rättsfall har dessa rättskällor sedan analyserats. Resultatet av denna analys har utmynnat i de slutsatser som förhoppningsvis bidrar till tydligare indikationer för hur förfarandet bör bedömmas utifrån gällande lagstiftning. Slutsatsen är dock att om ambitionen är att begränsa eller förhindra denna typ av förfaranden bör detta göras genom ny lagstiftning som utormats efter de för förfarandet specifika förhållandena.

Vobbla Racing is a racing team who has an online sales department that is in need of an upgrade to be more efficient and easier to use. Before this study their present homepage was anything but structured. The products were sorted in an illogical order which made it difficult for the customer to find a wanted product. The customer had to summarize the products, transport sums and other costs. The order had to be e-mailed or phoned in to Vobbla Racing Produkter. As new products arrived to the assortment a structured control of the warehouse was difficult to achieve. By creating a web shop and an online inventory system it will be more efficient and easier to use both for employee and costumer. An administrator shall by an administrator site handle the product-, order-, and menu information. The customer shall easily navigate through the product pages and add wanted products to the shopping cart. The customer shall also be able to register as a member of Vobbla Racing Produkter to easier place an order and to get information such as previous orders. We made an analysis of Vobbla Racing\2019s present sales procedure and their wanted situation which showed areas in their activities that were in need of efficiency. A survey was made for us to get a brief overview of how a web shop is build. It helped us to get an understanding in our planning of the web structure. The web shop is build with ASP that works against a database to get and store information. The products in the shopping cart are stored in a cookie so that the database and web shop doesn't get overloaded. The shopping cart is always available for the customer to give an overview of his products. Vobbla Racing Produkter is happy with the result. We created the critical parts for the shopping and inventory, but not everything we had hoped for.

No description available.