Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2006

<p>Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären.</p><p>Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om. Studien har koncentrerats till Försäkringskassan som hade det största antalet förfrågningar. Frågelådan ställs i relation till analysen av Försäkringskassans e-posthantering.</p><p>Avsikten med denna uppsats är att ge en beskrivning av e-postförfrågningar som medborgarna ställer till myndigheten. Syftet är att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet. I uppsatsen beskrivs vilka problem frågorna innebär för organisationens medarbetare när de svarar på frågorna. Det skildras även om alla förfrågningar behöver ha ett personligt svar. De svårigheter man ställs inför med tanke på standardisering och automatisering av svaren redogörs också för. Utfallet av denna studie är att det ofta är svårt att lämna ett enkelt svar direkt till medborgaren. Frågorna innehåller ofta personliga uppgifter som måste tas hänsyn till och många gånger behövs kompletterande uppgifter från medborgaren för att lämna ett korrekt svar. I dagsläget har telefonkundtjänsts medarbetare olika sätt att lösa avsaknad av information i e-postmeddelanden. De kan ta ärendet per telefon, svara med villkor eller i e-postsvaret be om kompletterande uppgifter. De olika sätten att svara på dessa meddelanden innebär både för- och nackdelar. För att hantera bristande information i inkommande e-postmeddelanden skulle man i ett första steg kunna inrikta sig på att inhämta nödvändig information från medborgaren för att göra den manuella svarshanteringen effektivare.</p>

<p>Viral marketing is a form of marketing that is based on individuals sharing of a message within their social network. When viral marketing works, it’s cheap and efficient and there are several examples of successful viral marketing campaigns that has given products or companies great success.</p><p>Viral marketing is relatively unexplored as a phenomenon, and there are several different suggested paths to choose to form a successful campaign. One suggestion is that viral marketers base their campaigns on different feelings to make the individual share the campaign, or feeling, with its social network. This is one of the things that we are looking at in this report. With a quantitative study based on the replies of over 800 students, we try to determine which feeling is more efficient in viral marketing campaigns. We also try to determine how viral campaigns are received and handled as well as students view on viral marketing as a phenomenon.</p><p>This report shows that receivers of viral marketing campaigns have a pattern in the way they act as a result of it. Receivers who view one viral marketing campaign as spam, block the messages sender or delete the message are likely to view all campaigns as spam, no matter which type of viral marketing campaign they receive. This pattern does not exist for those who choose to forward viral messages, nor does the strength of the feeling matter. However, we are able to distinguish that campaigns based on sadness, anger, fear and disgust are forwarded more than campaigns based on other feelings. These types of campaigns are often forwarded by women. Campaigns based on sick humor or surprise are more commonly forwarded by men. However, women are more likely to forward viral messages.</p> / <p>Virusmarknadsföring är en typ av marknadsföring som går ut på att individer inom sociala nätverk skickar ett budskap vidare till varandra. När marknadsföringsformen fungerar är den mycket billig och effektiv. Det finns ett flertal exempel på framgångsrika virusmarknadsföringskampanjer som lyckats och gett produkter eller företag stor framgång.</p><p>Virusmarknadsföringen som fenomen är relativt outforskad och det finns olika förslag på vägar att gå för att forma en framgångsrik kampanj. Bland annat kan virusmarknadsförare spela på individers känslor för att få dem att skicka ett budskap vidare inom sitt sociala nätverk. I denna uppsats tittar vi närmare på just detta, och tar reda på vilka känslor som bäst lämpar sig för en virusmarknadsföringskampanj. Genom en kvantitativ undersökning där cirka 800 studenter från Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Gävle deltagit tar vi också reda på hur synen på virusmarknadsföring ser ut, samt vilken reaktion det får när det mottas.</p><p>Detta examensarbete visar att de som tar emot virusmarknadsföring har ett mönster i sitt agerande. De som ser en virusmarknadsföringskampanj som spam eller till och med blockerar avsändaren, gör detsamma för oberoende av vilken typ av kampanj de mottar. Samma sak gäller de som väljer att radera meddelandet. Mönstret i agerandet gäller dock inte för de som skickar budskap vidare. Hur stark känsla som väcks av kampanjen spelar heller ingen roll. Dock tycker vi oss se att virusmarknadsföringskampanjer baserade på sorg, ilska, rädsla och äckel fungerar bättre än andra kampanjer. Dessa skickas oftast vidare av kvinnor. Män skickar inte virusmarknadsföringskampanjer vidare lika ofta som kvinnor. När de gör det så väljer de dock att skicka vidare sjuk humor eller budskap baserade på förvåning.</p>

No description available.

Viral marketing is a form of marketing that is based on individuals sharing of a message within their social network. When viral marketing works, it’s cheap and efficient and there are several examples of successful viral marketing campaigns that has given products or companies great success. Viral marketing is relatively unexplored as a phenomenon, and there are several different suggested paths to choose to form a successful campaign. One suggestion is that viral marketers base their campaigns on different feelings to make the individual share the campaign, or feeling, with its social network. This is one of the things that we are looking at in this report. With a quantitative study based on the replies of over 800 students, we try to determine which feeling is more efficient in viral marketing campaigns. We also try to determine how viral campaigns are received and handled as well as students view on viral marketing as a phenomenon. This report shows that receivers of viral marketing campaigns have a pattern in the way they act as a result of it. Receivers who view one viral marketing campaign as spam, block the messages sender or delete the message are likely to view all campaigns as spam, no matter which type of viral marketing campaign they receive. This pattern does not exist for those who choose to forward viral messages, nor does the strength of the feeling matter. However, we are able to distinguish that campaigns based on sadness, anger, fear and disgust are forwarded more than campaigns based on other feelings. These types of campaigns are often forwarded by women. Campaigns based on sick humor or surprise are more commonly forwarded by men. However, women are more likely to forward viral messages. / Virusmarknadsföring är en typ av marknadsföring som går ut på att individer inom sociala nätverk skickar ett budskap vidare till varandra. När marknadsföringsformen fungerar är den mycket billig och effektiv. Det finns ett flertal exempel på framgångsrika virusmarknadsföringskampanjer som lyckats och gett produkter eller företag stor framgång. Virusmarknadsföringen som fenomen är relativt outforskad och det finns olika förslag på vägar att gå för att forma en framgångsrik kampanj. Bland annat kan virusmarknadsförare spela på individers känslor för att få dem att skicka ett budskap vidare inom sitt sociala nätverk. I denna uppsats tittar vi närmare på just detta, och tar reda på vilka känslor som bäst lämpar sig för en virusmarknadsföringskampanj. Genom en kvantitativ undersökning där cirka 800 studenter från Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Gävle deltagit tar vi också reda på hur synen på virusmarknadsföring ser ut, samt vilken reaktion det får när det mottas. Detta examensarbete visar att de som tar emot virusmarknadsföring har ett mönster i sitt agerande. De som ser en virusmarknadsföringskampanj som spam eller till och med blockerar avsändaren, gör detsamma för oberoende av vilken typ av kampanj de mottar. Samma sak gäller de som väljer att radera meddelandet. Mönstret i agerandet gäller dock inte för de som skickar budskap vidare. Hur stark känsla som väcks av kampanjen spelar heller ingen roll. Dock tycker vi oss se att virusmarknadsföringskampanjer baserade på sorg, ilska, rädsla och äckel fungerar bättre än andra kampanjer. Dessa skickas oftast vidare av kvinnor. Män skickar inte virusmarknadsföringskampanjer vidare lika ofta som kvinnor. När de gör det så väljer de dock att skicka vidare sjuk humor eller budskap baserade på förvåning.

No description available.

E-post har blivit en vanlig teknik för kommunikation och information inom arbetslivet såväl som privatlivet. Den här uppsatsen handlar om e-post och syftar till att undersöka hur det påverkar individer inom arbetslivet. Uppsatsen syftar också till att undersöka vad det är som kan utlösa e-poststress och vad som kan göras för att förebygga det. För att kunna undersöka detta har en enkätundersökning gjorts inom olika organisationer. Resultatet från enkäten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning och teorier. Uppsatsens resultat visar att 21,1 % av respondenterna i vår undersökning känner att e-post är en bidragande faktor till stress. I analysdelen har vi tagit fram en tabell som visar att de som inte har tillräckligt med tid spenderar 2 timmar och 11 minuter per dag medan de som har tillräckligt med tid spenderar 1 timme och 47 minuter. Analysdelen presenterar också vad det är som kan utlösa e-poststress samt hur det kan förebyggas utifrån vår undersökning. I slutet av uppsatsen dras slutsatser utifrån vårt resultat och vår analys samt en diskussion över hur studien har gått. / E-mail has become a useful and almost indispensible communication tool for people at workplaces and in their private life. This thesis intends to examine how e-mail affects individuals work. It also refers to examine what kind of factors that can contribute to e-mail stress and how you can help prevent it. We have made a questionnaire study to help us investigate this in different organizations. We have then analyzed the data from the survey and compared it to previous studies and theories. We show in this thesis result that 21.1 % of the respondents find e-mail to be a contributing factor for stress. We present in this chapter a table where you can see that the ones who does not have enough time for email spend 2 hours and 11 minutes with email while the ones who do have enough time only spend 1 hour and 47 minutes. We also present what the cause might be and how it can be avoided with data from our survey. In the end of the thesis we draw a conclusion from our result and analysis as well as a discussion of how the study went.

Snabb, teknisk utveckling har förändrat kommunikationen på arbetsplatsen. Den virtuella kontexten har bidragit med digitala kommunikationssätt, där e-posten är den populäraste. Fördelarna är stora. E-posten sparar tid och är kostnadseffektiv. Enligt tidig forskning har organisationers prestationer i stor utsträckning berott på kommunikationen och relationen mellan chefer och medarbetare. Med utgångspunkt från att det finns begränsad forskning kring medarbetares upplevelser av chefens e-postkommunikation har den här studiens syfte varit att utifrån medarbetarens perspektiv belysa hur den virtuella kontexten påverkar den nedåtriktade kommunikationen på arbetsplatsen. Fokus låg på vilka effekter e-posten har på sättet att kommunicera, relationen, förtroendet och arbetsprestationen. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design, eftersom syftet var att undersöka beskrivande data genom individers upplevelser och skapa en förståelse. Urvalet utgick från kriteriet att deltagarna arbetade i en virtuell kontext, där de använde e-postkommunikation med sin chef som ett naturligt kommunikationsverktyg. Utifrån en frågeguide utfördes sex semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys resulterade i fyra teman; kognitiva förmågor, samspelet mellan medarbetare och chef, vilka känslor som beskrivs, gränsdragningarna i tid, rum och arbete. E-posten visade sig vara komplex. Den var snabb och samtidigt en tidstjuv. Den bidrog med känslan av tillhörighet och delaktighet, men också osäkerhet och missförstånd. Vi behöver e-postkompetens i våra organisationer för att minimera de negativa effekterna. / Quick, technological development changed communication in the workplace. The virtual context contributed by digital means of communication, where e-mail is the most popular. The benefits are great. E-mail save time and is cost effective. According to early research organizations' performance was largely due to communication and relationships between managers and employees. In regard to the limited research on employees´ experience of the manager´s e-mail communication, this study´s purpose was based on the employee's perspective, highlighting how the virtual context influences the downward communication in the workplace. The study focused on the effects and affects e-mail has on communication, relationships, confidence and work performance. The study resulted in a qualitative design, which aim was to examine the descriptive data by individual experiences and create additional understanding. The selection was based on the criterion that the participants would work in a virtual context, where they would use e-mail communication with their manager as a tool. Based on a questionnaire guide, six semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis resulted in four themes: cognitive abilities, interaction between employees and management, which affected as described, borderlines of time, space and labor. E-mail proved to be a complex concept. It was fast, while simultaneously a time thief. It contributed to a sense of belonging and participation, but also uncertainty and misunderstanding. We need e-mail skills in our organizations to minimize negative effects and affects.

With great growth of the use of internet ,the communication based on computer-mediated system or so called electronic word-of-mouth becomes more important. In these ways to exchange information, forward mail is unique and powerful especially. In this research, we would like to know what factors make people to decide to forward a e-mail or not, and what kind of roles these factors play in the process to make decision. Three factors were discussed in this research, including¡Gmessage framing, source credibility and product involvement, and the theory of reasoned action was applied to explain the behavior of forwarding e-mail. Through ANOVA and regression analysis to analyze 472 effective samples, the findings are outlined below¡G 1. E-mail users hold better attitude to forward negative message, and have more intention to forward it. 2. E-mail users hold better attitude to forward the message which has high source credibility, and have more intention to forward it. 3. The effect of subjective norm on intention to forward the email is greater than the effect of attitude.

Past few decades witnessed the birth and explosive growth of the internet and the communications &ndash / most notably the electronic mail- through it. Studies indicate that although security measures are deployed, their usage is very limited and problematic. This work proposes a system to address some of the shortcomings of present mail security systems, such as underutilization, complicated key management and unwanted immunization against filtering-scanning. A two-layer message encryption scheme with domain level keys is introduced and a performance analysis is presented. An analysis of the improvement on the key management is also presented. Results show that, e-mails can be secured without significant performance impact, and visible ease of key management, by using the system proposed in this thesis.