<p>I dagens företagsvärld är användningen av kända personer i marknadsföring mycket vanlig (Erdogan 1999, s 291). Tidigare studier visar att fördelarna med att använda celebriteter i samband med marknadsförning är många (Till & Shimp 1998). Samtidigt visar andraundersökningar att var femte reklamkampanj där celebriteter nyttjas, inte lever upp till företagets förväntningar (Miciak & Shanklin 1994, s 51-52). Trots detta fortsätter företag att investera stora summor för att få sitt varumärke förknippat med celebriteter (Erdogan 1999, s 291). Vi anser därför att det är av intresse att vidare studera företeelsen med nyttjandet av celebriteter i reklamkampanjer.Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen för hur företag och organisationer går till väga för att välja celebriteter till en reklamkampanj. Hur ser processerna för att välja celebriteter till en reklamkampanj ut? Vilka kriterier är viktigast att den kända personen uppfyller? Vilka risker ser företag och organisationer i samband med att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang? Genom att studera de två företagen Craft och Tvinson samt den ideella  organisationen Hjärt- Lungfonden anser vi oss få tillräcklig information inom forskningsområdet för att kunna svara på uppsatsens syfte. Vi ämnar även genom vår studie ge praktiska riktlinjer som kan vara användbara vid val av celebritet. För att få information om uppsatsens problemområde har vi studerat tidigare studier och teorier inom ämnesområdet. Vi har även utfört telefonintervjuer, med respondenter delaktiga i valprocessen hos de valda företagen och organisationen.Vårt forskningsresultat visar att processen för att välja celebritet till en reklamkampanj skiljer sig beroende på vilket företag eller organisation det handlar om. Förtroende, respekt och familjaritet är de kriterier som våra fallstudieföretag anser vara viktigast att en celebritet uppfyller. De företag och organisationer som vi studerat är till viss del är medvetna om de risker som finns med att använda celebriteter. Utifrån vår studie ser vi dock tecken på att de positiva effekterna som ett lyckat samarbete medför upplevs som större än riskerna för negativa konsekvenser. För att skapa en förstärkt positiv effekt genom att använda celebriteter i marknadsföringssammanhang bör företag och organisationer välja celebritet på ett genomtänkt sätt och ta hänsyn till sin målgrupp och produkt.</p>

<p><em><p>Denna studie syftar till att utifrån ett kundperspektiv undersöka vad det är som skapar styrkor i en relation mellan två typer av pokerspelare och pokerföretag på Internet. För att undersöka detta har en djupgående metod använts. Två traditionella fokusgrupper med amatörer och två onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare på Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten åt beroende på spelartyp. För amatörerna bidrar ett ökat förtroende för pokersajten till en starkare relation genom användarvänlighet och tillgänglighet, men även viss typ av specialbehandling anses som viktigt.För de professionella spelarna är specialbehandling i form av personliga kontaktpersoner något som skapar en stark relation då dessa kan leda till att ett socialt band mellan spelaren och företaget skapas. Det är även viktigt med ett förtroende till pokersajten genom driftsäkerhet och erfarenhet av spelarna så att de alltid kan spela mot spelare som de tror sig kunna vinna pengar av. Slutligen kan vi konstatera att ekonomiska förmåner lätt kan upplevas som något kopplat tillkärntjänsten, och bidrar därför inte till en starkare relation, utan enbart en svagare relation om förmånerna uteblir.</p></em></p>

<p>The current election is causing a debate in the Swedish media. The parties are trying to convince voters by spreading interesting and informative messages through different kind of media. Social media has emerged as a new way of reaching voters. All the current parliamentary parties have implemented this communication channel into their marketing strategy. People have both admired and judged the channel´s applicability in election campaigns. However, social media is here to stay and will play a significant part in the outcome of this year´s parliamentary election. The following study will investigate the Swedish parties’ use of social media in the election campaign 2010. Furthermore, it will focus on whether the parties can strengthen their brand, improve dialogue and trust through social media. Primary data will be collected through personal interviews with the parties’ chief of communication and researchers on the area of political communication. The findings in this study will be fully presented in chapter six.</p>

The first aim of the thesis is to analyse the problems of trust, according to game theory, in the Russian market for private pensions insurance. The second aim is to find suitable strategies to solve the problems. Problems of trust have arisen because, (i) buyers of insurance have had negative experiences when dealing with insurance companies and corruption has decreased trust for all players in the market, (ii) incomplete information makes it difficult to separate honest actors from dishonest, and (iii) dishonest insurance companies do not get punished because of corruption and weaknesses in the law. Mutual risk-sharing is a potential solution as necessary conditions already exist in the Russian society. There are groups who (i) share the same type of risks, (ii) are aware of moral hazards, and (iii) are able to control each other. Mutual risk-sharing gives people in distant areas the possibility to get insurance. Strategies of trust are a possible solution in the long run because of the presence of corruption in the Russian society. The strategies can be implemented by the insurance companies and are thought to lessen the gap of information between them and the insurance buyer. We believe that corruption is the largest threat towards the success of the strategies of trust.

Bakgrund: På senare år har man inom forskningen gått från att se projekt som ett verktyg till att se det som temporära organisationer. Genom detta nya synsätt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsättningar utefter vilka en projektledare har att arbeta från. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall våga följa sin ledare är existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. Då den temporära organisationen ger projektledaren bestämda förutsättningar i dennes arbete borde även detta påverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig själv inom projektgruppen utifrån dennes roll och de förutsättningar som den temporära organisationen innebär. Genomförande: Intervjuer med åtta projektledare. Resultat: Studien har visat att det kan finnas ett "inbyggt förtroende" för projektledaren initialt hos projektmedlemmarna. För att skapa en mer bestående form av förtroende visar studien att en av de viktigaste faktorerna är ett flexibelt ledarskap. En fungerande kommunikation mellan projektledaren och projektmedlemmarna har visat sig vara en förutsättning för att projektledaren skall kunna skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Denna faktor kan även kompensera om projektledaren misslyckas i att skapa integritet för projektgruppen gentemot dennes externa aktörer.

Bakgrund: Ett projekt innebär att en unik gruppkonstellation sätts samman för att under en begränsad tid lösa en specifik uppgift. På grund av den tidspress och osäkerhet som ofta präglar arbetet är det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnå målen och bli klara i tid. Frågan är hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som något som tar lång tid att bygga upp och som kräver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en långsam förtroendeprocess och många av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare. Trots detta ser vi många exempel på projektgrupper som snabbt lyckas få till ett effektivt samarbete, där medlemmarna i ett tidigt skede litar på varandra. Det krävs ökad förståelse för hur förtroende etableras i denna typ av organisation. Syfte: Uppsatsen syftar till att identifiera och belysa faktorer som är viktiga för att förklara hur förtroende snabbt etableras i temporära organisationer. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av Melodifestivalen 2004. Den grundas på personliga intervjuer med ett flertal projektmedlemmar samt deltagande observationer av projektgruppens arbete. Resultat: Förtroendets etablering i en temporär organisation kan förklaras som en kombination av flera samverkande faktorer. Projektets status, tidigare samarbeten samt rykten inom olika projektnätverk bygger tillsammansupp ett initialt förtroende mellan projektmedlemmarna som finns närvarande redan när projektet sätter igång. Om sedan projektmedlemmarna har gemensamma föreställningar kring arbetsmetoder samt tydliga roller och rollförväntningar bidrar detta till att snabbt stärka förtroendet inom gruppen. Utöver detta har projektledaren en viktig roll för att förtroende snabbt ska etableras inom gruppen.

Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vägar att behålla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sätt för att attrahera och behålla kunskapsarbetare. I studien läggs fokus på konsulter då de är kunskapsarbetare som lever på sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne får menar vi att det krävs att kunskapsarbetaren känner tillit till belöningssystemet och dess förmåga att uppmärksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera faktorer som påverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation. Genomförande: Intervjuer har genomförts med sex konsulter och två chefer på två större konsultbolag; tre konsulter och en chef på varje företag. Resultat: Studien visar att de belöningssystem som används i de undersökta företagen generellt är uppskattade av konsulterna i respektive företag och de känner tillit till att de får den belöning de anser sig förtjäna. Konsulterna framhåller specifika faktorer som viktiga för att de ska känna tillit till belöningssystemet. De faktorer som har visat sig vara av betydelse är rättvisa, pålitlighet, öppenhet och kompetens.

No description available.

Denna studie syftar till att utifrån ett kundperspektiv undersöka vad det är som skapar styrkor i en relation mellan två typer av pokerspelare och pokerföretag på Internet. För att undersöka detta har en djupgående metod använts. Två traditionella fokusgrupper med amatörer och två onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare på Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten åt beroende på spelartyp. För amatörerna bidrar ett ökat förtroende för pokersajten till en starkare relation genom användarvänlighet och tillgänglighet, men även viss typ av specialbehandling anses som viktigt.För de professionella spelarna är specialbehandling i form av personliga kontaktpersoner något som skapar en stark relation då dessa kan leda till att ett socialt band mellan spelaren och företaget skapas. Det är även viktigt med ett förtroende till pokersajten genom driftsäkerhet och erfarenhet av spelarna så att de alltid kan spela mot spelare som de tror sig kunna vinna pengar av. Slutligen kan vi konstatera att ekonomiska förmåner lätt kan upplevas som något kopplat tillkärntjänsten, och bidrar därför inte till en starkare relation, utan enbart en svagare relation om förmånerna uteblir.

The current election is causing a debate in the Swedish media. The parties are trying to convince voters by spreading interesting and informative messages through different kind of media. Social media has emerged as a new way of reaching voters. All the current parliamentary parties have implemented this communication channel into their marketing strategy. People have both admired and judged the channel´s applicability in election campaigns. However, social media is here to stay and will play a significant part in the outcome of this year´s parliamentary election. The following study will investigate the Swedish parties’ use of social media in the election campaign 2010. Furthermore, it will focus on whether the parties can strengthen their brand, improve dialogue and trust through social media. Primary data will be collected through personal interviews with the parties’ chief of communication and researchers on the area of political communication. The findings in this study will be fully presented in chapter six.