Miljön för annonsering och reklam har förändrats. Människor har blivit alltmer exponerade till reklam och har därför blivit alltmer skeptiska och trötta på den. Därför har det fått en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhållande, men samtidigt nyskapande för att på så sätt väcka uppmärksamhet och motivera konsumenterna att titta på reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen måste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - både i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vägen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation från konsumentens sida. Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger på praktiska underlag och visar de sammanhangen som rådde i branschen när teorin skapades. Att undersöka om de rådande teorierna om annonsering är aktuella eller inte idag ger en insikt om branschens nyskapande krafter och dess föränderlighet. Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka och analysera tryckta reklamannonser för både hög- och låginvolveringsprodukter över en tidsperiod av 15 år försöka se reklamernas utveckling och förändring. Dessa samband användes som underlag för att fastställa bakomliggande processer och orsaker till förändringen för att senare kunna undersöka om de stämmer överens med de normativa teoretiska modellerna. Denna koppling ger också en inblick i vilken grad de normativa teorierna kan användas och tillämpas i verkligheten. Undersökningen gjordes genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ data som innefattade en kvantitativ och en kvalitativ analys av tidningsreklam, en enkätundersökning, och en intervju. Dessa har kopplats ihop och jämförts med de normativa teorierna och modellerna. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade sig genom reklamannonsernas ökade tendens att gå emot de normativa teorierna och skapa nya normer för annonsering. Denna förändring visade sig såväl i reklam för låginvolveringsprodukter som präglades av försök att skapa metaprodukter istället för att enbart anspela på känslor, som i reklam för höginvolveringsprodukter som i allt högre grad använde sig av perifera signaler, d v s anspelade på känslor och estetik. Enkätundersökningen visade att dagens ”reklamkonsumenter” främst tycker om reklam som innehåller humor eller någon typ av utmaning, och att dessa krav går hand i hand med reklamernas ökade kreativitet och förmåga att underhålla. Intervjun gav en inblick i hur reklamskapare arbetar i praktiken och avslöjade att reklamskapare inte använder sig av modeller och teorier inom marknadskommunikation, utan att de har egna modeller som de har utvecklat genom erfarenhet och praktisk arbete. Det visade sig att de normativa modellerna och teorierna inte har någon större betydelse och användning i praktiken, eftersom kundgruppen och marknaden är ständigt föränderliga variabler som inte kan teoretiseras tillräckligt väl för att kunna vara praktiskt användbara. Slutsatsen av uppsatsen blev att reklambranschen är en innovativ bransch där innovationerna är välsynliga i analysen och jämförelsen av reklam från olika tidsperioder. Det har skett en ökning av nyskapande inom branschen vilket orsakades dels av den alltmer mättade marknaden som kräver mer underhållning och uppfinningsrikedom från reklamskaparna, och dels av reklamskaparnas ökade kännedom om och anpassning till kundgruppens beteende, smak och preferenser.

Liljedal Communication AB is a marketing company with twelve employees in Örebro. In the marketing business is it extra important to work creatively to reach the target market with a message. Creativity is defined as the creation of new ideas where the idea is adequate, useful and feasible. Organisational creativity is created by individuals in the right environment for using their creativity. In this paper we present theories about creative individuals and the situation that affects their creativity. Furthermore theories are presented about different strategies that aim to increase creativity. The importance of the preparation of a problem is highlighted. Two interviews were conducted with the Vice President and Creative Director, moreover did the authors visit an idea meeting at the company. This is the base for the empirical part. The situation and strategies for creativity in the theoretical part and the empirical part is compared. Liljedal has a focus on becoming a creative organisation; this is noticeable both in their work environment and their working strategy. The conclusion is that Liljedals have good possibilities to work creatively. They also have a strategy worked out in detail for their creative work, this strategy is well conformed with the researchers strategies for increased creativity.

No description available.

The aim of this study is to examine adolescents relationships and expectations toward activities in the public library in a Swedish town. Earlier research has shown that it’s a problem in many public libraries that adolescents don't show up or use the library. Since we have met a number of librarians that mention this problem with adolescent’s not showing up for their activities, we wanted to get the adolescents own points of view as well.To study this area we asked students from several colleges to fill out a survey. In this survey we had questions about if they for one know about what kind of activities the public library has to offer, if they’re interested in them and if not, why aren’t they? We also asked them questions about where they got the information about the activities and where they most wanted to receive it.Our study shows that a great number of our target group didn't know about the activities the public library organized. If they knew but weren’t interested, a common reason was because they don’t like to read. Many of them also said that they would like to receive the information about the activities on Facebook or on other social media. What they didn’t seem to be aware about was that the public library in our town actually has a Facebook page. This implies that the library has a marketing problem, since they don’t manage to reach out to this age group.

No description available.

No description available.

De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering. Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens. Dessa tre faktorer är krav för att en repositionering, som i detta fall över segementgränserna, inte urholkar varumärkets värde för företaget. Kärnvärdet förser varumärket med ett existensberättigande och lägger grunden för positioneringen, kundorienteringen säkerställer att erbjudandet till konsumenten är attraktivt och relevant och konsistens innebär upprätthållandet av varumärkets kapital.

No description available.

No description available.

In today's society there is a comprehensive health trend in the food industry. New products associated with exercise and health are frequently introduced to the market. One of these products is the “functional drink”. The functional drink is an energy drink made of good and natural ingredients produced for consumers who are well aware of what they consume. Most functional drinks contain basically the same substances, but observations indicate that some brands are consumed more than others. This lead to the study's questions; "What are the main reasons for choosing a specific brand of functional drinks?" And "What impacts the popularity of a popular brand?" Based on the study, conclusions were drawn that some respondents reasoned more and less when choosing a brand. Some had clear needs and expectations while others only consumed a specific brand because of the social environment. The reason of consumption was often that the products gave energy, enhanced the performance during physical training and was seen as a better alternative than soda. Furthermore, the result of the study shows that the decisive factors in the selection were the following: marketing, brand's reasonable price, good flavors that fit the seasons, ease of access, inspirational influencers, associated with fitness and a positive word of mouth.