<p>Svensk skivindustri har från år 2000 till 2006 förlorat cirka 50 procent av sin totala omsättning i försäljning av fonogram. Flertalet förklaringar till denna nedgång finns att tillgå men ingen har hitintills lagt fram något konkret förslag på hur man ska kunna vända denna negativa utveckling. Denna kandidatuppsats har som forskningsfråga valt att undersöka vad för slags alternativa förslag till förändring det finns som svenska skivbolag skulle kunna ta till sig och på så sätt vända den negativa utvecklingen som skett de senaste sex åren.</p><p>För att ge läsaren en så bra helhetsbild av problemet som möjligt har vi valt att se den svenska skivbranschen som ett gemensamt företag. Genom analysverktyg så som SWOT samt BCG Matrisen analyseras exempelvis skivbranschens styrkor, svagheter möjligheter och hot.</p><p>Bland styrkorna finner vi bland andra starka lobbyorganisationer så som IFPI samt Antipiratbyrån. Förutom rådande svensk lagstiftning arbetar dessa lobbyorganisationer med att skydda den svenska upphovsrättslagen samt att arbeta mot den globala piratkopieringen, som även drabbar skivbranschen i Sverige.</p><p>Bland svagheterna hos den svenska skivbranschen finner vi till exempel kopieringsskydd som orsakat mer skada än nytta för skivbolagen samt en återkommande trend bland brott mot upphovsrättslagen. En trend där personer som begår brott mot upphovsrättslagen sällan straffas vilket kan ha skapat en positiv attityd gentemot olaglig nedladdning bland dagens ungdomar.</p><p>Möjligheterna finns dock att tillgå men en underlig paradox visar sig allt tydligare. Skivbranschen har i kategorin möjligheter en världsomspännande marknad som finns tillgänglig via Internet där man via digitalförsäljning av musik kan nå potentiella kunder världen över. Samtidigt är det just denna tekniska revolution som har bidragit till skivbranschens största hot nämligen nedladdningen. Nedladdningen ledd av den svenska intresseorganisationen Piratbyrån advocerar att musik bör göras gratis samt arbetar för att göra nedladdning ännu mer spritt och användarvänligt.</p><p>Det är i detta klimat svenska skivbolag arbetar i och branschen är av allt att döma i kris. Därför ägnas denna kandidatuppsats till att söka alternativa förslag till lösningar och strategier för hur svenska skivbolag bör agera för att överleva.</p><p>Slopandet av kopieringsskyddet, avvecklandet av cd-singlar som fysisk produkt, skapandet av en attitydförändring hos dagens ungdomar gentemot nedladdning samt en starkare fokus på den digitala försäljningen av musik är några av de förslag till lösningar som presenteras.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats behandlar det samarbete som sedan 2003 finns mellan Linköpings Hockey</p><p>Club (LHC) och Linköpings Fotboll Club (LFC), som innebär en kombination av herr- och</p><p>damidrott. Samarbetet är unikt och de båda föreningarna har ett gemensamt varumärke och till</p><p>stor del samma management.</p><p>Syftet med denna uppsats är att få förståelse för det gemensamma varumärket i samband med</p><p>sponsring och identifiera de värden som kan finnas i samarbetet LHC/LFC. Detta utifrån</p><p>några av de nuvarande större sponsorernas perspektiv, samt även hur andra nationella</p><p>storsponsorer som generellt verkar inom idrottssponsring uppfattar det.</p><p>Resultatet av studien är ämnat att vara av intresse för LHC/LFC och målet är att kunna ge</p><p>dem ny kunskap i området och för att visa hur sponsorer uppfattar samarbetet. Detta görs</p><p>genom att intervjua nio intressanta företag som alla verkar i sponsringsbranschen. Av de nio</p><p>företagen är fem nuvarande sponsorer och fyra är nationella storföretag som verkar generellt</p><p>inom sponsring men som inte samarbetar med LHC/LFC i dagsläget. Syftet med att</p><p>undersöka stora nationella företag är för att se hur de uppfattar ett samarbete likt det som</p><p>LHC/LFC har, och om de ser några värden i den kombinationen.</p><p>Utgångspunkten för studien ligger i de teorier som valts som behandlar sponsring,</p><p>varumärken och värden. Utifrån teorierna utformades relevanta frågor till de intervjuer som</p><p>genomfördes som datainsamlingsmetod med de nio företagen, och svaren från dem utgör till</p><p>största delen empirin i studien. Övrig empiri består av tryckt material från LHC/LFC samt</p><p>Internet i form av deras hemsidor och företagshemsidor.</p><p>De nuvarande sponsorerna och de nationella företagen skildes åt i analysen, och empirin</p><p>analyserades utifrån de valda teorierna. De övergripande slutsatserna som kan dras av studien</p><p>är att det största värdet i samarbetet mellan LHC och LFC ligger i kombinationen av herr- och</p><p>damidrott. Sponsorerna använder eller kan använda detta på olika sätt, beroende på vad deras</p><p>motiv med sponsringen är.</p> / <p>Abstract</p><p>This thesis is about the cooperation between Linköpings Hockey Club (LHC) and Linköpings</p><p>Fotboll Club (LFC), which is a combination between male and female sports, ice-hockey and</p><p>soccer. It is a unique cooperation with mutual management and a mutual brand. The purpose</p><p>of this thesis is to gain a deeper understanding in the mutual brand and identify the values that</p><p>can occur in the cooperation between LHC and LFC in sponsorship. This will be examined in</p><p>two different perspectives, the present sponsors and some larger companies in the sponsorship</p><p>field. The purpose of examine the larger companies that not are in cooperation with LHC/LFC</p><p>at the moment, is to find out their thoughts about a combination like the one that LHC/LFC</p><p>have got. The empirical data has been collected through interviews with nine different</p><p>companies. The questions for the interviews are based upon relevant theories about</p><p>sponsorship, brands and values. The study shows that the most companies understand and can</p><p>observe that there are strong values, especially in the combination of male and female sports.</p><p>There is a big difference between how companies use these values in their sponsorship, often</p><p>it depends on the companies’ motives.</p>

<p>Bakgrund och Problem: Att spara i fonder som investerar etiskt har varit något av en trend de senaste åren. Sedan mitten av 1990-talet har antalet etiska fonder tiodubblas. Men alla fonder är inte så etiska som de utger sig för att vara. Begreppet etisk fond är inte uppenbart. Bedömningen av vad som kan klassificeras som etiskt måste därmed göras av den enskilde från fall till fall. Reklam för fonder görs i dag i alla medier och vänder sig till grupper av människor som inte tidigare har ägt aktier eller sparat i fonder. Nya fonder och marknadsplatser har uppkommit och många människor väljer att fondera en del av pensionen i och med förändringen av premiepensionssystemet. Det kan dock diskuteras om begreppet ”etisk” med hänvisning till dess relativa betydelse bör användas i marknadsföring. Det är därmed särskilt viktigt att fondbolagen lämnar tydlig information om vilken placeringsinriktning som deras olika etiska fonder har och utvecklar strategier för hur denna skall efterlevas.</p><p>Syfte: Uppsatsen avser att undersöka placeringsinriktningen för etiska fonder och att utreda vad begreppet etisk fond innebär. Uppsatsen avser även att granska fondreklam för etiska fonder i syfte att kontrollera om reglerna för marknadsföring efterlevs.</p><p>Metod: Uppsatsen är uppbyggd utav valda befintliga teorier, rättskällor, föreskrifter och tidigare studier på området. Med hjälp av dessa kunskaper och nytillkommen primärdata i form av intervjuer ska det bli möjligt att dra nya slutsatser. Uppsatsens två frågeställningar ” vad innebär en etisk fond?” och ”är marknadsföringen av etiska fonder förenlig med gällande lagar och föreskrifter?” har formats under arbetets gång. Från intervjuerna hämtas information om etik och hjälper främst till att besvara den först frågeställningen och till en mycket liten del frågeställningen som berör marknadsföringen. Den andra frågeställningen gällande marknadsföringen kommer att besvaras genom att författaren kontrollerar marknadsföringskampanjer i form av annonser av etiska fonder. Dessa granskas med hjälp av referensramen samt till en mindre del av empirin från intervjuerna.</p><p>Slutsatser: Det mesta talar för att det finns vissa grundläggande krav för en etisk fond och det skulle vara de internationella normerna, uteslutande kriterier och aktiv påverkan. Men vad en etisk fond innebär beror på innebörden i begreppet etik vilket det inte finns en unik definition av. Den rimligaste tolkningen blir således att en etisk fond är endast etisk om tillhörande definition tillgodoser investerarens krav på en etisk fond. Etiska fonder marknadsförs inte via annonsering enligt uppsatsens undersökning. Endast nio annonser påträffades. Den slutsatsen som kan göras är att marknadsföringen av etiska fonder inte håller sig inom ramen för de lagar och föreskrifter som reglerar marknadsföringen av etiska fonder.</p> / <p>Background and problem: Lately one can observe that the investment in ethical funds has become as a sort of a trend. Compared to the middle of the 1990s today the number of ethical funds has increased by ten times, although that the ethical funds are not as ethical as they pretend to be. The conception “ethical funds” is not as apparent as one would like, which is why it has to be determined by the individual in each case. Advertisement on funds can today be seen in all kind of media and it turns to many individuals that have not previously invested in shares nor in funds. Many new funds and market forums have arisen and many individuals are choosing part of their retirement fund to make investments in funds due to the changing in the system of the Swedish pension insurance (premipensionssystemet). However, one could raise the question whether the concept “ethical”, regarding its subjective sense, should be used in advertisement. That is why it is outmost crucial that management companies provide clear and unambiguous information about the criteria of the funds that makes the ethical.</p><p>Purpose: This essay intend to study the direction of the place invest of the ethical funds and furthermore the significance of an ethical fund. In addition to the above mentioned, this essay will examine the advertisement of the ethical funds in order to perceive if the rules and regulations of marketing have been appropriately applied, according to Swedish law.</p><p>Method: The essay consists of chosen general theories, legal rules and regulations, case law and prior studies in this domain. In complement of interviews it shall be plausible to draw new conclusions. The two questions, in the purpose above, have been produced during the work with this essay. The information from the interviews will be used to answer the first framing of the question. The latter question, which deals with marketing and Swedish regulation, will be answered by the study of the advertisement campaigns on the ethical funds.</p><p>Conclusions: One could come to the conclusion that there are fundamental criteria of an ethical fund, and these criteria are the international values, exclusive criteria and dynamic influence. However the meaning of an ethical fund is rather depending on the implication of the phrase ethics, which there is not a distinguished definition on. Accordingly the reasonable conclusion would be that an ethical fund is only ethical if it is satisfactory to the values of ethics of each investor. Regarding the advertisement only nine ads were found. Surprisingly the advertisement on ethical funds does not reach the standards of the Swedish marketing law and regulations.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Idag används många olika tekniker för att fånga uppmärksamheten hos vår tids upptagna människor. Det är inte längre tillräckligt för en annons att innehålla fina bilder och en bra slogan, det vill säga att enbart förlita sig på traditionella marknadsföringstekniker. Företag som vill försäkra sin överlevnad måste idag använda sig av nya och alternativa medier på ett innovativt sätt. Något som också har blivit allt vanligare är att använda sig av marknadsföring med hjälp av word-of-mouth (WOM) – en sorts marknadsföring som förlitar sig på att konsumenter delar med sig av sina erfarenheter och åsikter om en viss produkt, tjänst eller varumärke till sina medkonsumenter.</p><p>Syfte:</p><p>Genom en explorativ undersökning samt parallell användning av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder vill vi genomföra en fallstudie på en utav Sveriges största aktörer inom destinationsbranschen – Apollo. Syftet är att undersöka om företaget medvetet arbetar med WOM samt vilken roll WOM har för resenärer, det vill säga - Är WOM viktigt för resenärerna och därmed även för Apollo?</p><p>Slutsatser:</p><p>Vår tolkning av Apollo är att företaget arbetar med WOM marketing men inte alls i lika stor grad som med viral marketing. Vidare tolkar vi den satsningen som görs på WOM marketing som småskalig då företagets sätt att arbeta med WOM är något enformigt och sporadiskt. Vår tolkning av enkätundersökningen är att resenärer generar både positiv och negativ WOM gällande researrangörer samt att dessa WOM aktiviteter är viktiga för resenärerna då man värnar om andras åsikter, råd och tips.</p><p>Härmed drar vi slutsatsen om att WOM är viktigt för resenärerna och att det i slutändan även är viktigt för Apollo.</p><p>Nyckelord:</p><p>WOM, WOM marketing, rese-/destinationsbranschen, Apollo</p>

<p>Introduction: This thesis concerns the loyalty variables within the publishing industry. The author has chosen to investigate the following publishing companies: Albert Bonniers, Norstedts, Ordupplaget and Leopard Publishing by using a Network perspective as well as a Transactional and Relationship marketing perspective.</p><p>Aim/purpose: The purpose of this essay is to analyse important variables to create author loyalty.</p><p>Methodology: Data was collected through a total of 18 interviews that were conducted face to face or via telephone with authors and their respective publisher. A gap analysis was then conducted in order to see if any discrepancies existed between what authors valued and what their publisher’s thought they valued.</p><p>Results: The research shows that gaps were bigger and more frequent in big traditional publishing companies. As a result, author’s loyalty level was also lower. Authors with Albert Bonnier demonstrated a low level of loyalty, there is a high level of dissatisfaction and most authors would change to another company if offered a higher compensation. Norstedts authors also show a significant level of dissatisfaction, however, they would only consider changing companies if the new publisher also offered “traditional” publishing company values, such as good reading, credibility, and a stable company.</p><p>Authors with small publishing companies demonstrated a high level of loyalty; this could be due to the non-existing gaps between publishers and their authors. There is a high level of agreement on goals and authors’ satisfaction level is very high. Authors would not consider changing publisher and companies unless their existing company showed a low level of interest in their new script.</p><p>Conclusions: The author of this thesis concludes that all authors seem to value involvement and interest from their publisher more than money. The crucial part seems to be that publishers show a genuine interest in their authors’ scripts and dedicate time to authors and their personal development. Publishers in small companies seem to live up to their author’s expectations, publishers in traditional publishing companies are most of the time aware of their author’s expectations, they do, however, not cater for them. Small companies enjoyed a more favourable position, where gaps were small or non-existent and authors demonstrated a high level of loyalty.</p>

<p>Det finns olika sätt för företag att kommunicera med sin omvärld. Årsredovisningarna, som länge främst har varit till för att på ett överskådligt sätt visa aktiebolagens finansiella resultat det föregående året, är ett av dem. Dessa har tidigare främst riktat sig till aktieägare och andra finansiella intressenter, men de senaste åren har de även börjat rikta sig mot andra intressentgrupper, som exempelvis kunder. Detta har medfört att kraven på hur årsredovisningarna skall se ut och vad de skall innehålla har ökat. Årsredovisningarna är därför nu mer som en påkostad broschyr och har blivit en del av marknadsföringen av företaget.</p><p>Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera hur den frivilliga information, som stora svenska börsbolag förmedlar till intressenter via innehållet i årsredovisningar, har förändrats sedan tiden för löntagarfonddebatten, det vill säga i mitten av 1980-talet. För att se om denna utveckling är specifik för enskilda företag eller allmän för stora företag i helhet har en jämförelse av utvecklingen mellan de olika företagen också gjorts. För att kunna uppfylla detta syfte valde vi att göra en analys av fem stora svenska börsbolags årsredovisningar för åren 1985, 1995 och 2006. Denna analys kompletterades sedan med intervjuer med två kunniga personer som länge arbetat med årsredovisningar på två av de undersökta företagen. Det slutsatser vi drog av denna undersökning var följande:</p><p>Årsredovisningarnas innehåll, framsida och bilder speglar tillsammans ett förändrat perspektiv från produktorienterat till kundorienterat för alla företag. Dessa speglar också de samhällsfrågor som är aktuella under de år de skrevs. Den utveckling vi har kunnat se när det gäller samhällsfrågor är en övergång från utbildning och olika personalfrågor till allt mer information miljöfrågor och de anställdas rättigheter. De skillnader som finns mellan företagen när det gäller dessa samhällfrågor beror i stort på vad företagen producerar för varor och tjänster. Antal bilder i årsredovisningarna har ökat för de flesta företagen och motiven för dessa har också de förändrats och även årsredovisningarnas omfång har ökat. Andelen bilder per sida och andelen frivillig information har dock inte förändrats nämnvärt. Årsredovisningarna har dessutom blivit bättre strukturerade och mer pedagogiska och kan används mer för att kommunicera med hela marknaden och inte enbart med vissa intressentgrupper.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för begreppet sponsringen genom att identifiera och analysera bakomliggande motiv till sponsring, faktorer som avgör val av sponsorobjekt samt om och hur sponsringen utvärderas. Studien genomfördes ur ett företagsperspektiv. Vår insamlade primärdata bygger på intervjuer med sponsoransvariga på Folksam, Svenska Spel och Scania.</p><p>Metoden som tillämpades i uppsatsen bygger på Strauss & Corbins tankegångar kring grundad teori. Genom en interaktiv process av datainsamling och analys fick vi fram kategorier, relationer och olika mönster som vi förde ett resonemang kring.</p><p>Resultat vi kan fastställa är att motiv och mål inte är exkluderande utan flera kan uppnås med en och samma sponsorsatsning. Varav sponsring kan beskrivas som ett verktyg med pluralistiska möjligheter. Det främsta och tillika viktigaste motivet till att företagen väljer att sponsra är möjligheten detta ger att associera sig med ett visst objekt och på så sätt ta del av positiva värden vilket kan stärka deras eget varumärke.</p><p>Det främsta kriteriet som företagen grundar valet av sponsorobjekt på är att det ska vara starkt kopplat till deras kärnverksamhet. Möjligheten att nå målgruppen är även en tydlig faktor som påverkar företagens val av sponsorobjekt.</p><p>Det framgår i denna studie att fallföretagen inte förbiser utvärdering av deras sponsorverksamhet utan ser detta som en självklar och viktig process. Men det påvisas samtidigt svårigheter med att kunna urskilja vilka effekter som direkt kan härledas till varje sponsorsatsning.</p>

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod.</p><p>Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor. Resan har tagit sammanlagt åtta år. För sex år sedan togs de första stegen mot vad företaget är idag, då öppnade Weekday sin första butik på Olofsgatan i närheten av Hötorget i centrala Stockholm.</p><p>Uppsatsen vill inte ta reda på varför H&M, i rena fakta, köpte in sig i företaget. Uppsatsen vill istället se på hur och varför Weekday vuxit så snabbt som de har gjort.</p><p>Genom att se till varumärkeslitteraturen vill vi ge en bild av vad som är de brukliga och dominerande förklaringar till varför vissa varumärken blir starka och om och hur man som företag kan arbeta med sina varumärken. Uppsatsen har tre block i denna strävan. Uppsatsen består av litteraturläsning, intervjuer med personal och ledning på Weekday samt av en medieanalys av hur företaget framställs i media.</p>