<p>I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ”Konsumentens beslutsprocess” (Kotler et al., 2002, s.215).</p><p>Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre. Fyra stycken kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet är sammanställt under rubriken empiri. Resultatet av intervjuerna analyserades och vi har kommit fram till följande slutsatser:</p><p>1. I modellens första steg ”Behovsuppkomst” ser vi att de främsta faktorerna som påverkar kommer från de närstående och då speciellt familjen. Motivation är även det en starkt bidragande faktor. </p><p>2. I modellens andra steg ”Informationssökning” fann vi att samtliga intervjuobjekt påverkats av de två faktorerna inlärning och grupper.</p><p>3. I modellens tredje steg ”Utvärdering av alternativ” finner vi koppling till den personliga faktorn ekonomisk situation.</p><p>4. I modellens fjärde steg ”Köpbeslut” drivs samtliga intervjuobjekten av samma motivationsfaktorer som tidigare. Grupper spelar även det en roll över inflytandet på köpbeslutsprocessen för de personer vi har intervjuat.</p><p>5. I modellens femte steg ”Efterköpsbeteende” finns en stor spridning av faktorer som påverkar. Efter köpet uppstår en lite speciell situation, det kan vara värt att nämna hur personlighet och självbild kan spela in på hur nöjd konsumenten är efter sitt köp. Vissa personer behöver uppskattning i större utsträckning än andra.</p>

<p>Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. </p><p>Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:</p><p>- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? </p><p>Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning. </p><p>Studien bygger på ett deduktivt förhållningssätt och en semistrukturerad intervjuguide har används med en kvalitativ ansats. Detta för att först få en djupare förståelse i både tidigare forskning i ämnet samt i de båda företagens interna marknadsföringsarbete.</p><p>Vi har i diskussionen utvärderat de båda företagens för- och nackdelar gällande arbetet med den interna marknadsföringen. Diskussionen har sedan lett fram till de slutsatser vi kunnat dra av studiens resultat med utgångspunkt i vår frågeställning.</p><p>Vi har kommit fram till att kommunikation inom ett företag är en avgörande del för resultatet av den interna marknadsföringen. En väl fungerande kommunikation, tillsammans med andra faktorer, skapar ett företag som utstrålar enhetlighet och trygghet, något som även skapar trygghet för befintliga och potentiella kunder.</p>

<p><strong><p>Titel</p><p>bloggens trovärdighet som kommunikationskanal</p>Så kan man också göra men det är inte rätt – <em>Om<strong><p>Författare</p>Ulrika Lång & Emelie Överdahl<strong><p>Handledare</p><p>Pia Arborelius<strong> </strong></p><p>Nivå</p>Kandidatuppsats, marknadsföring (15 hp), VT 2010<strong><p>Nyckelord</p><p>kommunikationskanal, blogg.</p>Bloggar som kommunikationskanal, marknadsföring,<strong><p>Problemformulering</p><p>konsumenten? Under vilka förutsättningar är bloggen en trovärdig</p><p>kommunikationskanal?</p>Kan företag strategiskt använda sig av bloggar för att nå<strong><p>Syfte</p><p>trovärdig kommunikationskanal respektive inte blir det, ur ett</p><p>företagsperspektiv.</p>Syftet är att förklara under vilka förutsättningar bloggen blir en<strong><p>Metod</p><p>bloggare samt fyra läsare av bloggar har intervjuats inom ämnet,</p><p>under vilka förutsättningar bloggen är en trovärdig</p><p>kommunikationskanal.</p>Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Tre<strong><p>Teoretiskt perspektiv</p><p>som ligger till grund för uppsatsen. Teorin inleds med en</p><p>grundläggande beskrivning av kommunikation samt Internet som</p><p>kommunikationskanal, för att sedan smalna av mot ämnet blogg</p><p>och bloggen som kommunikationskanal.</p>I den teoretiska referensramen presenteras de teorier och modeller<strong><p>Empiriskt perspektiv</p><p>djupintervjuer med bloggare samt läsare av bloggar.</p>I det empiriska kapitlet presenterar vi insamlad fakta från<strong><p>Slutsats</p><p>Studien visar att företag kan använda bloggen för att strategiskt nå</p><p>konsumenten. Utifrån studien kan konstateras att bloggen blir en</p><p>trovärdig kommunikationskanal under vissa specifika</p><p>förutsättningar. Det framkommer av studien att företag bör vara</p><p>selektiva i sitt val av blogg som kommunikationskanal.</p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></em></strong></p>

<p>Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhälle. För många företag har detta inneburit att verksamheten fått en alltmer internationell karaktär. Internationaliseringen kräver nya kontakter och företagen ställs inför nya utmaningar då de möter människor med olika kulturell bakgrund.</p><p>Med denna bakgrund väcktes intresset för vårt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktär vid utländska affärsförbindelser. </p><p>En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, där respondenten på respektive företag har en framträdande roll vid internationella samarbeten. </p><p>Det visade sig att kulturella olikheter är något som respondenterna genom upplevelser, både bra och dåliga, lärt sig att identifiera efter hand. Erfarenheter vid hantering av likartade problem har lett fram till normer på respektive företag som ligger till grund för hantering av framtida problem. Detta är en ständigt pågående process som utvecklas för att övervinna de hinder som uppstår, och på så vis kunna möta handelspartners på de utländska marknaderna på ett så fördelaktigt sätt som möjligt.</p>

<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte: </p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod: </p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori: </p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och</p><p>insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri: </p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>

<p>Centrala begrepp: </p><p>Virusmarknadsföring, etik och moral, virala agenter, image, identitet och kundvärde.</p><p>Problemformulering: </p><p>Vilken effekt har olika viruskampanjer på konsumentens uppfattning om företaget?</p><p>Syfte:</p><p>- Att utifrån befintlig teori på området beskriva vad som kännetecknar</p><p>virusmarknadsföring.</p><p>- Att utifrån fyra utvalda virusfilmer förklara hur denna form av</p><p>virusmarknadsföring uppfattas utifrån konsumentens synvinkel.</p><p>- Att finna eventuellt samband mellan en virusfilms utförande och</p><p>konsumentens uppfattning om företaget.</p><p>Metod:</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats, där en kvalitativ undersökning utförts i form av fem fokusgruppsintervjuer, där grupperna ordnats utefter kön och ålder.</p><p>Teori:</p><p>Den teoretiska referensramen bygger på de teorier som finns inom området virusmarknadsföring, samt inom etik och moral. Dessa teorier är främst gjorda för olika företag med ingen eller mycket liten inblick i hur konsumenten själva uppfattar virusmarknadsföringen. Inte heller</p><p>nämner teorierna virusmarknadsföringens etiska och moraliska betänkligheter. De teorier vi funnit på området har gett oss kunskap och insikt i ämnet samt legat till grund för en jämförelse i hur konsumenten</p><p>uppfattar denna form av marknadsföring.</p><p>Empiri:</p><p>Empirin grundas på de fem genomförda fokusgruppsintervjuerna, samt fyra utvalda företags virusfilmer.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en virusfilm antingen skapar en positiv eller negativ reaktion hos konsumenten. Då reaktionen är positiv beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som rolig, i vårt fall rör</p><p>det sig om en anspelning på sex. Då reaktionen däremot är negativ beror detta främst på att mottagaren uppfattat virusfilmen som oetisk, i vårt fall rör det sig om en anspelning på pedofili, djurplågeri och politisk inkorrekthet. Oavsett konsumentens tidigare uppfattning av</p><p>företaget, samt oavsett reaktion och uppfattning av virusfilmen, förändras inte konsumentens uppfattning av företag.</p>

<p>En färsk undersökning visar att en av tre köper ny mobil vartannat år, var femte har tre tv-apparater och fler än var fjärde svensk äger en spelkonsol. Konkurrensen i hemelektronikbranschen hårdnar med den tyska kedjan Media Markts intåg i Sverige. De etablerade kedjorna får det allt tuffare och risken för utslagning ökar. Konsumenterna blir vinnarna som gagnas av lägre priser och ett större utbud. Många företag går i den fälla som innebär att de konkurrerar med låga priser, vilket ibland kan vara effektivt, men som många gånger bara betyder att man ger bort de vinster som krävs för att skapa och upprätthålla bestående fördelar gentemot konkurrenterna. Pris är aldrig en bestående fördel. I samma stund som en konkurrent kan erbjuda lägre priser förlorar man kunden.</p><p>Syftet med denna uppsats är att klarlägga vad som styr kunder till köp av elektronikprodukter på tre olika ONOFF butiker, belägna inom tre olika geografiska miljöer i Stockholm.</p><p>För att kunna besvara syftet har det utförts enkätundersökningar vid tre olika geografiska områden i stockholm. Totalt har har 300 enkäter besvarats. Den teori som tillämpats i studien utgår i huvudsak från Philip Kotlers Principles of marketing om konsumentens köpbeteende.</p><p>Vårt resultat pekar på att det föreligger viss skillnad vad gäller faktorer som styr kunder till köp vid olika butiker inom ONOFF. Kunderna på ONOFF i Kungens Kurva anser att bra service är den viktigaste faktorn vid köp av elektronik pryl, därefter kommer kvalité och sedan kompetent personal när det rör faktorer som styr kund till köp i Kungens Kurva. Även på ONOFF Hötorget anser de att service är den viktigast faktorn dock kommer varumärke därefter och sedan pris. Respondenterna från ONOFF Barkarby rangordnade faktorerna enligt följande: pris, kvalité, service och varumärke. För respondenterna i alla tre butikerna är priset och ett bra erbjudande den viktigaste orsaken till besök eller köp i ONOFF – butikerna. De kunder som besökte ONOFF Hötorget var betydligt yngre än de som besökte förortsbutikerna. Vi tolkar resultatet här att de yngre vill få ett rätt varumärke till ett förmånligt pris. Det föreligger en skillnad mellan ONOFF Hötorget–kunders och ONOFF- kranskommunernas kunders uppfattning om företagets varumärke, kvalité service – Hötorgskunderna värderade ONOFF lägre i samtliga aspekter.</p>

<p>Museums are commonly viewed as uninteresting and boring environments where old and dusty objects are on display, an opinion that museums are struggling to change. Today’s increasing competition from other cultural and leisure facilities put further pressure on museums to renew themselves. This indicates that museums today face great challenges in their work and a professional approach regarding marketing is necessary.</p><p>So how do museums market their exhibitions and activities? What differences are there between the museums ways of working with marketing? In this essay the writers take a closer look at four museums in Stockholm, Sweden.</p><p>The aim is to examine how the chosen museums work with marketing and compare the findings with each other. The results show that the museums implement recommended marketing strategies to a certain extent. Taken together, in order to develop exhibitions that meet the customers’ needs and wishes, museums need to study and involve their customers to a greater extent than is done today.</p>

<p>Den här uppsatsen är ett inlägg i debatten om huruvida Systembolaget skulle klara av den konkurrens som skulle uppstå om monopolet avregleras. Syftet är att undersöka om det finns en grund för konstaterandet att priskonkurrens är den enda möjliga strategin för Systembolaget i konkurrensen mot andra aktörer.</p><p>Det som är avgörande för valet av strategi; priskonkurrens och teorier från det äldre transaktionsmarknadsföringsparadigmet eller mervärdeskapande och teorier ur det nyare relationsmarknadsföringsparadigmet, är huruvida kunderna är låg- eller höginvolverade.</p><p>Vi undersökte om kunderna i Stockholms län var höginvolverade eller inte genom en kvantitativ intervjuundersökning med konsumenter. Detta resultat försökte vi sedan överföra till andra län genom en kvalitativ intervjustudie med butikschefer.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att ungefär 77 % av konsumenterna är höginvolverade i sin köpbeslutsprocess. Den siffran bekräftades som rimlig genom intervjuer med 13 butikschefer runtom i Sverige.</p><p>Med ett så högt antal höginvolverade kunder ifrågasätter vi den debatt som förs idag. En stor del av svenska folket vill ha kvar Systembolaget och det är ett starkt företag som kan konkurrera med ett brett sortiment som håller hög kvalitet samt personalens kunskaper och service.</p>

<p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Wingdings; panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} @font-face {font-family:SimSun; panose-1:2 1 6 0 3 1 1 1 1 1; mso-font-alt:宋体; mso-font-charset:134; mso-generic-font-family:auto; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1 135135232 16 0 262144 0;} @font-face {font-family:"\@SimSun"; panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:134; mso-generic-font-family:auto; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1 135135232 16 0 262144 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:SimSun; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:ZH-CN;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:72.0pt 90.0pt 72.0pt 90.0pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:250967155; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-1263890032 69009419 69009423 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l0:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:Wingdings;} @list l0:level2 {mso-level-tab-stop:72.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} --> <!--[if gte mso 10]><mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --><!--[endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <o:shapedefaults v:ext="edit" spidmax="1026" /> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <o:shapelayout v:ext="edit"> <o:idmap v:ext="edit" data="1" /> </o:shapelayout></xml><![endif]--></p><p>Tusentals budskap tävlar om konsumenters uppmärksamhet varje dag och det blir allt svårare för företag att kommunicera sina budskap till potentiella kunder. Användandet av kundrecensioner för teknik- och mediaprodukter har bevisats påverka försäljningen av dessa produkter positivt. Denna uppsats syftar till att ta reda på om kundrecensioner är ett bra marknadsföringsverktyg för resor, som är mer komplexa produkter än de som nämnts ovan. Frågan är om kundrecensioner kan hjälpa researrangörer att särskilja sig från konkurrenter samt hur recensionerna bäst utformas för att öka deras försäljning av resor.</p><p> </p><p>Det finns 187 svenska researrangörer som erbjuder paketresor till utländska destinationer. Denna studie inleds med en kartläggning av 37 av dessa researrangörer; de som har kundrecensioner på sina hemsidor. Detta gjordes för att få en översikt över fenomenets förekomst och utformning. Hemsidorna granskades utifrån kriterier som antal recensioner, navigering, omfattning samt om de var utformade som reseberättelser, forum eller endast bestod av omdömen om företaget självt. Sedan genomfördes intervjuer med 27 av dessa researrangörer för att få reda på deras syften med och hantering av kundrecensioner.</p><p> </p><p>Vi har även undersökt presumtiva resenärers respons på kundrecensionerna med hjälp av en enkätundersökning. Detta gjordes för att kunna jämföra researrangörernas resonemang kring kundrecensioner samt teorier och tidigare forskning med hur presumtiva kunder uppfattar dem. Respondenterna fick bedöma tre researrangörers hemsidor utifrån olika perspektiv samt rangordna dem i den ordning de helst handlar en resa av dem, baserat på kundrecensionerna.</p><p> </p><p>Några slutsatser i studien var:</p><p> </p><!--[if !supportLists]--><p> </p><!--[endif]--> <ul><li>20 procent (37 av 187) av researrangörerna har kundrecensioner i någon form på sina hemsidor.</li><li>Hälften av arrangörerna har utformat sina hemsidor på ett sätt som gör det är svårt att hitta kundrecensionerna</li><li>16 procent av researrangörerna publicerar även kritiska/negativa recensioner</li><li>Respondenterna uppfattar inte recensioner som är uteslutande positiva som trovärdiga</li><li>Respondenterna föredrar att recensionerna presenteras i form av reseberättelser i anslutning till paketresorna, men uppskattar även fria forum och bloggar.</li></ul><!--[if !supportLists]--><!--[endif]--><!--[if !supportLists]--><!--[endif]--><!--[if !supportLists]--><!--[if !supportLists]--><!--[endif]--> / <p>Thousands of messages compete for consumer’s attention every day. Its getting more and more difficult for companies and organisations to communicate their messages to potential customers. The use of customer reviews for technical and media products has been proven to increase sales for companies that sell this kind of products. This essay aims to find out if customer reviews are a good way to market services that are more complex as well. Vacation packages offered by tour operators are much more complex products than computers and mp3 players. Can customer reviews help tour operators to stand out from competitors and how can they best design them to increase sales and build their trademark? <!--[endif]--></p><p>We study customer reviews from three perspectives using three different methods. We map the phenomenon’s existence through observation of tour operator’s home pages. Criteria we look for are; how many of the 187 tour operators in Sweden have customer reviews, what form do they have, are negative reviews published and other criterions with relevance. Then we interviewed some of the tour operators that have customer reviews to find out their purpose with customer reviews and how they handle them. We also conduct a customer survey to find out the presumptive travellers response to customer reviews. Some conclusions from the study are:</p><p> </p><!--[if !supportLists]--> <!--[endif]--> <ul><li>20 per cent (37 of 187) of the tour operators have customer reviews of some sort on their home pages.</li><li>50 per cent of the tour operators have designed their home pages in a way that makes it difficult to find the reviews.</li><li>The respondents appreciate customer reviews, testimonials from former customer, and often find them inspiring.</li><li>The respondent doesn’t find reviews that are exclusively positive trustworthy.</li><li>The respondents prefer the reviews to come in the form of accounts of journeys stories, presented in direct connection to the vacation package.</li></ul><!--[if !supportLists]--><!--[endif]--><!--[if !supportLists]--><!--[endif]--><!--[if !supportLists]--><!--[endif]--><p> </p>