I takt med att samhället förändras så förändras också synen på ledarskap och dessutformning. Denna studie koncentreras på det delade ledarskapet och hur det fungerar ipraktiken. Den går alltså bortom det traditionella ledarskapet och söker sig vidare mot detmindre uppmärksammade delade ledarskapet. Det är av intresse att se hur man ser påmål, både internt och externt, för att se om man har en enad bild om hur man uppnårmåluppfyllelse.Tidsbristen är ett problem inom skolverksamheten och det har uppmärksammats inomdiverse studier tidigare, dock kvarstår problemet. Rektorerna belastas för mycket medexempelvis administrativa arbetsuppgifter och detta görs blanda annat på bekostnad avdet pedagogiska och skolans utveckling. Vårt syfte är att se hur det hela hänger sammanmellan mål, verksamhet och effektivitet för att i sin tur komma fram till hur man skullekunna förbättra och förenkla rektorernas vardag.Vi har valt att göra en kvalitativ ansats och använda abduktiv metod för att få framprimärdata. Den abduktiva metoden resulterar i att vi pendlar mellan teori och empiri för attanalysera utfallet.Det vi kommit fram till är att det finns ett antal sätt att underlätta för rektorerna ipraktiken, varav ett av dem är att dela kontor. Dessutom så måste rektorerna lära sig attstå emot trycket utifrån för att ta vara på det som driver de framåt. Det som kan ses somavgörande är att man måste ha samma mål. Alla parter måste enas om ett och samma mål.Med andra ord så gäller det att kommunen, ledningen, verksamhetschefen och rektorernaarbetar för en och samma sak och strävar mot samma mål. Detta kan enbart uppnås omrektorerna får vara med och sätta målen för att sedan kunna implementera dem inom helaverksamheten.Man kan lätt hitta för- och nackdelar med allt men det gäller att kunna se möjligheternatill förändring, förbättring och effektivisering. Även små förändringar kan vara avgörandei framtiden.

Det finns en hel del svårigheter för företag när de expanderar, det är svårt att få med alla delar. Företaget som jag jobbar för har just stått inför detta problem, och det som inte har följt utvecklingen i expansionen är synsättet man har haft på styrningen av företaget. Det var kanske något som fungerade när företaget var litet men det har inte utvecklats i takt med att företaget har växt. Idag omsätter företaget 160 miljoner kr. Det som företaget behöver hjälp med är att skapa rutiner och styra upp organisationen så att den skall fungera bättre än vad den gör idag. Det är här som det balanserade styrkortet kommer in.Balanced Scorecard ger befattningshavare ett omfattande ramverk som översätter ett företags vision och strategi till en sammanhängande uppsättning av olika resultatmått. Beskrivningen av styrkortet behandlar grundläggande övertygelser och identifierar målet och kärnprodukter. Ett problem i många företag idag är att många företagsledare har personliga visioner som aldrig översatts till gemensamma visioner att sträva efter i organisationen. Det balanserade styrkortet översätter uppdrag och strategier i mål och åtgärder.Syftet med arbetet är att ta fram ett arbetssätt för det balanserade styrkortet och att sedan implementera detta på företaget. Mitt mål är att anställda och ledning med hjälp av det balanserade styrkortet ska arbeta mer effektivt och kunna se resultat. Målgruppen för mitt arbete är i första hand företaget som jag arbetar för. Detta har lett mig till två problemformuleringar På vilket sätt är det lämpligt att införa styrkortet i organisationen? Kommer införandet av styrkortet leda till en mer effektiv organisation?

Denna uppsats handlar om att färdigställa musikaliska verk, om tidsbegränsningar och om att hitta olika arbetssätt och metoder för ett effektivare låtskapande. Jag har genomfört en litteraturstudie om låtskrivning och effektivitet, en enkätundersökning till professionella låtskrivare och producenter samt skrivit sex låtar varav fyra blev färdiga. Jag kom fram till att jag arbetar mer effektivt när jag delar upp arbetet i 45-minuterspass för att sedan ta ett par minuters rast. Mina produktioner blir lidande av alltför snäva deadlines. Den viktigaste lärdomen är att jag överskattar min egen kompetens och därmed har svår att nöja mig förrän min produktioner låter som mina förebilders verk.

<p>This exam report contains studies about how the weather affects the construction site from a planning and productivity perspective. In 1960’s the contractors started to build during the winter, since then the demands to obtain a good construction has been higher on both the contractor and then promoter.</p><p>In this report you will see how the different actors at the construction site handle the weather problems. By several interviews of the actors at the construction site there have been opinions about the weather situation which has been collected. </p><p>To get a wide perspective of the problem, field studies from four different construction sites been made.</p><p>Weather statistics over Halmstad is a mayor part of this report. Wind, temperature and precipitation will be presented in diagrams and tables divided over all months. The point with these tables and diagrams are ment to be a help during the projecting and timetable planning of the construction project. </p><p>In this report we came up with the following; that weather is a big negative factor on the construction site. The losses related to productivity are mayor, especially during framework. If no consideration is taken to the weather, productivity losses for one year will be significant. From interviews and weather statistics the final result has been that April and May are the most productive months of the year.</p>

<p>I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ”fem arenor” från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej.</p>

<p>This report is about logistic efficiency in companies without own production. The authors have interviewed employees working at two companies, Telias store in Skärholmen and Orion Diagnostica AB. The purpose of the report is to find out which logistic functions the two companies are using to create efficiency.</p><p>Today’s markets are more global. Different parts of a product can be made in different parts of the world. This makes companies more focused on logistic functions. With more competitors on every market, forces organizations to create advantages against the competitors. It’s not enough to reduce the production cost, they have to focus on new areas that are not directly connected to their mane business to have a chance to compete. What logistic functions can make a company without own production more efficient?</p><p>Theories that are used in this report are about logistic functions that can give positive effects to the company, and that are not directly connected to production. One theory deals with complications such as recourse shortage that makes the business dependent to the supplier. That is an organization theory.</p><p>The authors have interviewed the employees at the two companies asking questions about how their perspective of their organization is working compared to the theories. From the answers the authors where able to se differences and resemblances between the two companies and make some conclusions based on the theories.</p><p>The two companies have different customers and sell very different types of products. Telia are a phone operator that sells mobile phones, home telephones and internet connections, along with contracts and services connected two the products. Orion Diagnostica is selling test equipment to diagnose a patient’s condition. They are selling mostly to hospitals and local doctors. Not for private use.</p>

<p>Uppsatsen handlar om ämnet effektivitet i offentlig sektor. Dimensioner för effektivitet i en process undersöktes genom att granska den öpnna upphandlingen av intensivvårdstryckkammaren Nemo till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Tidigare studier inom området har visat att effektivitet är svårt att mäta på grund av den offentliga organisationens komplexa karaktär. Samordning av det extrema händelseförloppet under upphandlingen samt resurshanteringen utmanade ledningen av projektet till en kreativ och krävande process. Upphandlingen styrdes utifrån Lagen om offentlig upphandling vilken påverkade att de utvärderingsmetoder som användes under processen följde efter reglerade standarder. Den slutgiltiga utvärderingen utanför förutbestämda och regelbundna rutiner saknades helt vilket styrker vår slutsats om att det sätt som upphandlingar utvärderas på idag behöver ses över. Den bristfälliga statistiken inom området skulle avsevärt kunna förbättras med hjälp av nya metoder för att undersöka upphandlingens effektivitet i sin helhet. Den här fallstudien innehåller ett flertal olika metoder där urvalet har bestått av de personer som har haft det största och tyngsta ansvaret under upphandlingens process.</p>

<p>Den svenska sjukvården har under det senaste decenniet fått allt svårare att tillgodose medborgarnas behov och står inför nya problem och utmaningar. Den svenska sjukvårdens överlevnad kan i framtiden bero på, i vilken grad den kan identifiera nya sätt att arbeta inom organisationen och gentemot sina kunder. Detta ledde fram till vår frågeställning: Vilka faktorer är avgörande för att den svenska sjukvården skall överleva på en ny konkurrensutsatt marknad?</p><p>Vi valde att undersöka tre materialflöden på Karolinska Institutet för att se i vilken utsträckning de interna systemen uppvisar inre effektivitet och samtidigt värdera i vilken utsträckning de tre materialflödena uppnådde yttre effektivitet. Syftet med denna uppsats var därmed att analysera och utvärdera tre befintliga materialflöden i den offentliga sektorn utifrån patientens krav och önskemål, för att om möjligt försöka undersöka i vilken grad man uppnådde patientnytta.</p><p>Denna undersökning har genomförts genom observationer och enkätundersökningar samt intervjuer. Dessutom gjordes en förstudie för att identifiera den egenskap som patienten efterfrågar mest och därmed värderar högst. Uppsatsens resultat visade, att de tre materialflödena i olika hög utsträckning lyckades att uppnå inre och yttre effektivitet.</p><p>De slutsatser man kan dra är, att de faktorer, som enligt vår undersökning har visat sig vara väsentliga för patientnyttan, är inre effektivitet och yttre effektivitet. Vår undersökning visar, att det endast är i de fall, då både faktorerna finns, som patientnytta uppnås. För att överleva i framtiden, så måste alltså den svenska sjukvården uppnå patientnytta genom hög inre och hög yttre effektivitet.</p>

<p>Att vara emotionell intelligent innebär att kunna hantera och anpassa känslor till en situation så att det blir ändamålsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgång i arbetslivet både för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse är än så länge omtvistat men det finns forskare som hävdar att den emotionella intelligensen har en positiv påverkan på arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan därmed vara något som utmärker effektiva anställda.</p><p>Denna uppsats vill bidra till en djupare förståelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka vilka kompetenser eller förmågor som är utmärkande för är en effektiv anställd samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.</p><p>Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att formell kompetens och erfarenhet betraktas som en plattform för effektiva anställda. Det kan inte kopplas till emotionell intelligens. Fyra kategorier av förmågor har kunnat urskiljas som kan kopplas till begreppet. Dessa är förmåga att samarbeta internt, förmåga att samarbeta externt, förmåga att vara självständig och förmåga att använda sina inre drivkrafter. Det innebär att emotionell intelligens kan vara en faktor som påverkar anställdas effektivitet men kan inte förklara en anställds totala förmåga.</p><p>Resultatet visar även att det troligtvis krävs vissa förutsättningar för att en anställd ska kunna använda sin totala förmåga. De förutsättningar som identifierats är ledningen och ”vi andan” men det finns förmodligen fler.</p>

No description available.