IT inom vården blir allt vanligare och med det möjligheterna till kommunikation mellan patient och vårdgivare. Denna uppsats syfte är att undersöka vilken nytta och möjligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och vårdgivare under cancerrådgivning. Som möjliggörande teknik för denna kommunikation används WebRTC. Uppsatsen innefattar intervjuer, utveckling och test av en konceptuell prototyp samt utveckling och användartest av slutgiltig prototyp. Resultaten av testerna och intervjuerna sammanställs sedan för att visa på nyttan och möjligheterna med ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbsidor i rådgivningssituationer. / IT in health care is becoming more common, and with it the possibilities of communication between patient and caregiver. This document aims to examine what benefits and opportunities audio-visual communications, combined with simultaneous viewing of the website Onkonnect, can offer patients and caregivers during cancer consultation. As the enabling technology for this communication WebRTC was used. This document includes interviews, development and testing of a conceptual prototype, development and user testing of the final prototype. The results of the tests and the interviews are then compiled to demonstrate benefits and possibilities of audio-visual communications, combined with simultaneous viewing of web pages in counseling situations.

The aim of diploma thesis is description and application of new product in life insurance area. This product is based on insured body parameters and physical activity monitoring with the assistance of wearables. Based on analysis of the data obtained by the insurance company, it can be setting appropriate and fair price of life insurance. Introduction describes principle of Internet of Things, which idea is reflected in next part described eHealth and telemedicine industries, where will be defined the possibilities of use information and communication technologies in these industries. One from the technologies using in these industries are already mentioned wearables, which can be used into the basic monitoring of individuals health condition. Except of health services is possible use these wearables in insurance industry too, where can monitor physical activity and selected body parameters of individuals and motivate them to exercise and healthy lifestyle in form of insurance discounts. The thesis points to current situation of using these devices at the local as well as global insurance market and possible principle of monitoring and analysis body parameters and lifestyle at Czech insurance market in the form of a new life insurance product.

Medication is an essential part of health care and enables the prevention andtreatment of many conditions. However, medication errors and drug-relatedproblems (DRP) are frequent and cause suffering for patients and substantial costsfor society. eMedication, defined as information technology (IT) in themedication management process, has the potential to increase quality, efficiencyand safety but can also cause new problems and risks.In this thesis, we have studied the employment of IT in different steps of themedication management process with a focus on the user's perspective. Sweden isone of the leading countries when it comes to ePrescribing, i.e. prescriptionstransferred and stored electronically. We found that ePrescribing is well acceptedand appreciated by pharmacists (Study I) and patients (Study II), but that therewas a need for improvement in several aspects. When the pharmacy market inSweden was re-regulated, four new dispensing systems were developed andimplemented. Soon after the implementation, we found weaknesses related toreliability, functionality, and usability, which could affect patient safety (StudyIII). In the last decade, several county councils in Sweden have implementedshared medication lists within the respective region. We found that physiciansperceived that a regionally shared medication list generally was more complete butoften not accurate (Study IV). Electronic expert support (EES) is a decisionsupport system which analyses patients´ electronically-stored prescriptions in orderto detect potential DRP, i.e. drug-drug interactions, therapy duplication, highdose, and inappropriate drugs for geriatric or pediatric patients. We found thatEES detected potential DRP in most patients with multi-dose drug dispensing inSweden (Study V), and that the majority of alerts were regarded as clinicallyrelevant (Study VI).For an improved eMedication, we need a holistic approach that combinestechnology, users, and organization in implementation and evaluation. The thesissuggests a need for improved sharing of information and support for decisionmaking, coordination, and education, as well as clarification of responsibilitiesamong involved actors in order to employ appropriate IT. We suggestcollaborative strategic work and that the relevant authorities establish guidelinesand requirements for IT in the medication management process. / Läkemedel förbättrar och förlänger livet för många och utgör en väsentlig del av dagens hälso- och sjukvård men om läkemedel tas i fel dos eller kombineras felaktigt med varandra kan behandlingen leda till en försämrad livskvalitet, sjukhusinläggningar och dödsfall. En del av dessa problem skulle kunna förebyggas med rätt information till rätt person vid rätt tidpunkt och i rätt form. Informationsteknik i läkemedelsprocessen har potentialen att öka kvalitet, effektivitet och säkerhet genom att göra information tillgänglig och användbar men kan också innebära problem och risker. Det är dock en stor utmaning att i läkemedelsprocessen föra in effektiva och användbara IT-system som stödjer och inte stör personalen inom sjukvård och på apotek, skyddar den känsliga informationen för obehöriga och dessutom fungerar tillsammans med andra system. Dagens IT-stöd i läkemedelsprocessen är otillräckliga. Till exempel saknar läkare, farmaceuter och patienter ofta tillgång på fullständig och korrekt information om en patients aktuella läkemedel; det händer att fel läkemedel blir utskrivet eller expedierat på apotek; och bristande eller långsamma system skapar frustration hos användarna. Dessutom är det flera delar av läkemedelsprocessen som fortfarande är pappersbaserade. Därför är det viktigt att utvärdera IT-system i läkemedelsprocessen. Vi har studerat IT i olika delar av läkemedelsprocessen, före eller efter införandet, framför allt utifrån användarnas perspektiv. Sverige har lång erfarenhet och tillhör de ledande länderna i världen när det gäller eRecept, det vill säga recept som skickas och lagras elektroniskt. I två studier fann vi att eRecept är väl accepterat och uppskattat av farmaceuter (Studie I) och patienter (Studie II), men att det finns behov av förbättringar. När apoteksmarknaden omreglerades 2009 infördes fyra nya receptexpeditionssystem på apoteken. Vi fann att det efter införandet uppstod problem med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet som kan ha inneburit en risk för patientsäkerheten (Studie III). I Sverige har man inom flera sjukvårdsregioner infört gemensamma elektroniska läkemedelslistor. I en av studierna kunde vi visa att detta har inneburit en ökad tillgänglighet av information, men att en gemensam lista inte alltid blir mer korrekt och kan innebära en ökad risk att känslig information nås av obehöriga (Studie IV). I två av studierna undersöktes beslutsstödssystemet elektroniskt expertstöd (EES):s potential som stöd för läkare att upptäcka läkemedelsrelaterade problem till exempel om en patient har två olika läkemedel som inte passar ihop, eller ett läkemedel som kanske är olämpligt för en äldre person. Studierna visade att EES gav signaler för potentiella problem hos de flesta patienter med dosdispenserade läkemedel i Sverige (Studie V), och läkarna ansåg att majoriteten av signalerna är kliniskt relevanta och att några av signalerna kan leda till förändringar i läkemedelsbehandlingen (Studie VI). Sammantaget visar avhandlingen att IT-stöd har blivit en naturlig och nödvändig del i läkemedelsprocessen i Sverige men att flera problem är olösta. Vi fann svagheter med användbarhet, tillförlitlighet och funktionalitet i de använda IT-systemen. Patienterna är inte tillräckligt informerade och delaktiga i sin läkemedelsbehandling. Läkare och farmaceuter saknar fullständig och korrekt information om patienters läkemedel, och de har i dagsläget inte tillräckliga beslutsstöd för att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Eftersom läkemedelsprocessen är komplex med många aspekter som påverkar utfall behöver vi ett helhetstänkande när vi planerar, utvecklar, implementerar och utvärderar IT-lösningar där vi väger in både tekniska, sociala och organisatoriska aspekter. Avhandlingens resultat visar på ett behov av ökad koordination och utbildning samt förtydligande av ansvaret för inblandade aktörer. Vi föreslår gemensamt strategiskt arbete och att inblandade myndigheter tar fram vägledning och krav för IT i läkemedelsprocessen.

This work focuses on the use of expert systems in engineering and medicine with the use of eHealth. The aim is the creation of an expert system that utilizes available systems for measuring physiological parameters of a patient, and helps him with the primary examination before visiting the doctor. Part of this work is a description of the problems of expert systems, descriptions of the eHealth and system testing in a doctor’s office. Work created in collaboration with Honeywell.

This thesis investigates expectations of and experiences with eHealth services that allow users access to their health information. Although eHealth services are endorsed by many politicians and patients, they are met with strong resistance by health care professionals. Lacking this support hinders the uptake of the full potential of the service, especially with relation to patient participation and empowerment. This research investigates the frames of reference that are constructed by stakeholders in relation to eHealth services, such as direct-to-consumer genetic testing and electronic health records. The results are based on empirical data gathered during an experiment with media informatics students in Germany, and from interviews with physicians in Uppsala, Sweden. The eHealth services in question were framed by the participants of the conducted studies as potentially harmful for its users. The negative expectations were based mainly on a generalized view of patients as not sufficiently knowledgable and hence unable to understand the health information provided by the service. The participants in the reported studies (physicians and students in their role as designers) felt a responsibility to prevent any potential harm for the users of the eHealth service. Due to the framing based on assumed negative consequences for a supposedly vulnerable user group, the participants preferred to advocate against access rather than for patient empowerment and participation. Accessing health information was associated as holding little value for the users. This research enhances the understanding of the elements underlying this skepticism and concern. It shows that a specific view of patients and/or prospective users of an eHealth system can result in incongruent technological frames and value attribution. In line with participatory and value-sensitive design approaches as well as the aim to increase technology acceptance, patients and health care professionals should not only be included in the design process but also engage in joint activities in order to enable reframing. / Avhandlingen undersöker förväntningar på och erfarenheter av e-hälsotjänster som ger användare tillgång till sin egen hälsoinformation. Även om e-hälsotjänster har fått stöd av många politiker och patienter har de mötts av starkt motstånd från sjukvårdspersonal. Utan deras stöd blir det svårt att realisera tjänstens fulla potential, särskilt när det gäller patientens delaktighet och egenmakt.Forskningen undersöker de referensramar som konstrueras av intressenter för att förstå e-hälsotjänster, till exempel genetisk testning direkt till konsument och elektroniska patientjournaler. Resultaten baseras dels på empiriska data som samlats in i ett experiment med studenter i Tyskland, dels på intervjuer med läkare i Uppsala.De undersökta e-hälsotjänsterna upplevdes (were framed) av studiernas deltagare som potentiellt skadliga för användarna. De negativa förväntningarna baserades huvudsakligen på en allmän syn på patienter som inte tillräckligt kunniga och därmed oförmögna att förstå tjänstens hälsoinformation. Deltagarna i de rapporterade studierna (läkare och studenter i rollen som formgivare) kände ansvar för att förhindra eventuella skador för e-hälsotjänstens användare. Beroende på de förväntat negativa följderna för de förmodat utsatta patientgrupperna föredrog undersökningens deltagare att ta ställning emot patienternas åtkomst snarare än att ta ställning för deras deltagande och ökade egenmakt. Att ha tillgång till hälsoinformation bedömdes vara av lågt värde för användarna.Forskningen ökar förståelsen av de element som ligger till grund för deltagarnas upplevda skepsis och oro. Den visar att en specifik bild av patienter och/eller framtida användare av ett e-hälsosystemet kan leda till inkongruenta tekniska referensramar och värdebedömningar. I linje med inriktningarna deltagande design och värdebaserade design samt målet att öka teknisk acceptans, bör patienter och hälso- och sjukvårdspersonal inte bara ingå i designprocessen, utan också delta i gemensamma aktiviteter för att möjliggöra omtolkningar av sina tekniska referens- ramar.

Healthcare practices are changing as focus shifts fromtreating acute illnesses to chronic diseases. Theresponsibility of managing the treatment has shifted fromhealthcare providers to the individual in a higher degree. Toachieve good treatment the patients need to be empoweredso that they understand their condition and can makeinformed choices throughout their self-care. A researchthrough design approach was used to investigate how todesign a personalized empowering application for heartfailure patients. Aside from information relating to thecondition, the themes of physical activity, dieting and socialconnectedness were identified as central to address for theempowerment of this group. Patients, partners andhealthcare providers contributed with different perspectivesthroughout the design process. As a result five personas,representing potential users, were developed. Based on thepersonas and knowledge of the domain, user scenarios incurrent- and preferred state were constructed in order toguide the design of the empowering application called ‘TheHeart Companion’. It is a tablet application catering to thedifferent needs of the personas that also addresses the threethemes relevant for empowerment. The purpose of theapplication is to facilitate better understanding, a feeling ofsafety and a more active empowered life for the patient.The application enables personalization of the content byproviding bookmarking and addresses empowerment ofphysical activity by enabling various guided exercisesessions, personalized feedback, the possibility of reflectionand construction of personalized exercise sessions. / Sjukvårdens praxis förändras i takt med att fokus skiftar från behandling av akuta sjukdomar till kroniska sjukdomar. Ansvaret för behandling av kroniska sjukdomar har överförts från vårdgivare till att inbegripa individen till en högre grad. För att uppnå god behandling måste patienterna stärkas så att de förstår sitt tillstånd och kan fatta välgrundade beslut i sin egenvård. ’Research through design’ användes som metod för att undersöka hur en personifierad stärkande applikation för hjärtsviktspatienter kan utformas. Bortsett från information om tillståndet så identifierades fysisk aktivitet, kosthållning och social samhörighet som centrala teman att adressera för att stärka denna grupp. Patienter, partners och vårdgivare bidrog med olika perspektiv under designprocessen. Som ett resultat utav detta utvecklades fem personas för att representera potentiella användare. Baserat på personorna och kunskap om domänen så konstruerades användarscenarion i det nuvarande- samt det föredragna tillståndet för att vägleda designen av den stärkande applikationen som kallas Hjärtkompanjonen. Hjärtkompanjonen är en tablet-applikation som tillmötesgår de olika personornas behov och som även tar upp de tre teman som är relevanta att införliva för att stärka hjärtsviktspatienter. Syftet med applikationen är att åstadkomma bättre förståelse, en känsla av säkerhet och ett mer aktivt stärkt liv för patienten. Applikationen möjliggör personalisering av innehållet genom att tillhandahålla bokmärkning och adresserar hur en patient kan stärkas vid fysisk aktivitet genom att öppna upp för olika guidade träningspass, personlig feedback, möjligheter till reflektion samt konstruktion av personliga träningspass.

eHealth is an emerging area that boosts up with advancement in Information and Communication Technology (ICT). Due to variety of eHealth solutions developed by different IT firms with no proper shared standards, interoperability issue is then raised. Blekinge County healthcare organizations use two different systems MAGNA CURA and SYStem Cross. The two systems work well in their own scope. But these systems often need to communicate and coordinate for exchange of patients’ information which leads to the problem of interoperability. The aim of this research study is to provide fast and reliable peer-to-peer solution for exchange of patient information so as to achieve interoperability among healthcare organizations. This proposed solution is tested as a middleware between MAGNA CURA and SYStem Cross currently used by Blekinge County healthcare organizations. A qualitative approach including in-depth literature review and a semi-structured face-to-face interview has been used for understanding the context of research problem. We have tested our approach through an executable prototype. The prototype is implemented using JXTA platform. We have learned that Blekinge healthcare is decentralized and heterogonous in nature. For such kind of environment, peer-to-peer communication approach is suggested. According to the test result, the suggested syntactic level interoperability between the two mentioned systems has been achieved.

Aufgrund des demographischen Wandels und eines akuten Fachkräftemangels steht das deutsche Gesundheitswesen zukünftig vor großen Herausforderungen, um eine flächendeckende Versorgung sicherzustellen. Insbesondere in ländlichen Regionen besteht die Gefahr, dass Versorgungslücken entstehen. Die Digitalisierung des Gesundheitswesens kann diese Entwicklungsdynamiken abmildern. Während viele Leistungserbringer, z. B. in Spezialkliniken, bereits zahlreiche Prozesse digitalisiert und optimiert haben, sind die meisten Potenziale bislang noch nicht im Versorgungsalltag von Patienten angekommen. Mit Hilfe von telemedizinischen Angeboten können regionale Engpässe ausgeglichen werden und durch digitale Assistenzsysteme können Patienten zum Selbstmanagement einer chronischen Erkrankung befähigt werden. Somit können Therapiemaßnahmen besser und komfortabler in den Alltag integriert werden, wodurch die Patientensicherheit und -compliance gestärkt wird. Folglich werden die Versorgungsqualität und die Arzneimitteltherapiesicherheit erhöht und langfristige Kosten für Folgeerkrankungen und vermeidbare Krankenhauseinweisungen reduziert. Im Rahmen dieser Dissertation wird zunächst anhand einer Stakeholder-orientierten Analyse untersucht, welche Akteure an der Gesundheitsversorgung beteiligt sind (FF1). Für die drei identifizierten Stakeholdergruppen wird im nächsten Schritt herausgearbeitet, welche Technologien auf welche Weise in die Gesundheitsversorgung einbezogen werden können (FF2) und welche soziotechnischen Implikationen sich daraus ergeben (FF3). In diesem Zusammenhang werden Möglichkeiten zur Verbesserung der intersektoralen Kommunikation sowie zur Stärkung des Gesundheitsbewusstseins, der Patientensicherheit und der Patientencompliance aufgezeigt. Neben einer detaillierten Analyse der elektronischen Gesundheitsakte werden unter anderem die Einsatzmöglichkeiten von Wearable Technologies, Conversational Agents, und Big Data Analytics im Gesundheitswesen analysiert und zum Teil prototypisch umgesetzt. Für ausgewählte Stakeholder, wie die Apotheke und regionale Pflegekompetenzzentren, werden technologiebasierte Konzepte für ein zukunftsfähiges Geschäftsmodell vorgestellt. Abschließend werden die Implikationen für die Wissenschaft, Politik und Praxis herausgearbeitet.

The aim of the thesis has been to describe and analyse the issue of eHealth in the context of the information society and to define its role in the Czech Republic and the world. Besides the presentation of the basic characteristics of the concept of eHealth, its position within the WHO and the EU, the work has focused mainly on the situation in the field of eHealth in the Czech Republic in relation to the information society at several levels. This includes specialist companies, national and regional projects, specialist conferences, universities and the role of medical libraries in this area. A SWOT analysis with the support of researches on published documents dealing with this topic and the topic of professional conferences is used to analyse the overall condition. The final summary of this survey provides a brief overview of current trends in the concept of eHealth and the outline of future development in the Czech Republic.

Bakgrund Vården är i en pågående förändringsprocess mot att bli mer digital. Digitaliseringen öppnarupp nya sätt för sjuksköterskor och patienter att samspela på. Digitala vårdtjänster ökar iomfattning och vårdmiljön förändras. Sjuksköterskan bär ett ansvar över att tekniken inteäventyrar patientsäkerheten och att arbetet med personcentrerad omvårdnad bevaras. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdtjänster. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt har baserats på 15 vetenskapliga artiklar medkvalitativ, kvantitativ och mixad design. Datainsamlingen har genomförts i databasernaCINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats utifrånSophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och därefter genomgått en integreradanalys. Resultat Fyra huvudkategorier har identifierats: upplevelser av ökad tillgänglighet, upplevelser avdigitala relationer till vårdpersonal, upplevelser av ökad egenvård samt upplevelser avtekniken. Under dessa framkom åtta underkategorier: tidsaspekter och resekostnader,mindre inverkan i dagliga livet, funktionsnedsättningar, det visuella mötet, känslomässigtstöd, användarvänlighet, sekretess och privatliv, samt tekniska begränsningar. Patienternaupplevde att digitala vårdtjänster var logistiskt praktiska och ekonomiskt fördelaktigajämfört med fysiska besök. Många uppskattade fördelarna med olika informationskanaler,som ökade känslan av en individanpassad kontakt med hälso- och sjukvården och bidrogtill ökad egenvård. De flesta patienter upplevde de digitala vårdtjänsterna som lätta atthantera, med undantag för utsatta grupper i samhället som behöver särskilda insatser för attkunna tillgodogöra sig de digitala vårdtjänsternas innehåll. Slutsats Digitala vårdtjänster kan bidra till att vården blir mer jämlik. Fler patienter kan få tillgångtill samma typ av vård. Mer kunskap och utveckling krävs för att tjänsterna ska kunnanyttjas av fler människor. För att säkerställa att tjänsterna håller en likvärdig kvalitet somden konventionella hälso- och sjukvården, behöver satsningar göras för att vården skabedrivas personcentrerad och för att kvalitetssäkra tekniken. Digital kompetens krävs avsjuksköterskan som måste säkerhetsställa att den digitala vården går i linje medpersoncentrerad omvårdnad. / Background Healthcare services are moving toward digitalization. The digitalization of healthcare hasexpanded the interaction between patients and nurses. Digital healthcare is growing and thehealthcare environment is changing. Person centered care is a core factor in the nurseprofession and has to be preserved throughout the digitalization of healthcare services. Aim The purpose is to examine the patient experience of digital health care. Method This non-systematic literature review examined 15 scientific articles; quantitative,qualitative and mixed method studies were included. The scientific articles are based ondatabase search results from PubMed and CINAHL. After an examining the quality ofincluded articles regarding the Sophiahemmet university assessment basis, an integratedanalysis was implemented. Results Four main categories were identified: experiences of improved accessibility, experiences ofdigital relations to healthcare professionals, experiences of increased self-care,experiences of technology. Within these, eight subcategories emerged: time and travelexpenses, less impact in daily life, disabilities, the eye-to-eye meeting, emotional support,ease of use, secrecy and privacy, and technical limitations. Patients acknowledged practicalimplications and economical benefits compared to physical encounters with healthcareproviders. Many appreciated benefits of different types of digital information, withavailability of personalized contact with healthcare professionals and self care. Mostpatients experienced ease of use when consulting digital healthcare, with the exceptionbeing exposed groups who need specialized effort from healthcare providers to assimilatedigital healthcare. Conclusions Digital healthcare can contribute to increasing equality within the healthcare system. Morepatients can have access to corresponding healthcare. More knowledge and development isneeded for services to be used by a wider audience. Ensuring that the services matchconventional healthcare services regarding quality, investments are needed for thecontinuation of person centered care and quality assurance regarding technology. Digitalcompetence is required of the nurse, who must ensure that digital care is in line withperson-centered nursing.