The aim of this thesis is to test whether incorporating principles of responsible investment will have an impact on financial performance when investing in emerging markets. A developed market is included to bring up potential structural differences between emerging and developed markets. Principles of responsible investment suggested by the UN concerns environmental, social, and governance (ESG) issues. The financial performance of highly rated ESG portfolios was evaluated by using the capital asset pricing model (CAPM) and the Fama French 3-factor model. Alpha has been used as the performance measurement. Results reveal that incorporating principles of responsible investment by using a best-in-class approach generates statistically significant and positive alphas in emerging markets, while the developed market of the U.S generates an insignificant alpha.

Dans un contexte de crise économique et financière, de crise sociale via le dumping social renforcé par la mondialisation, et de crise environnementale engendrée par la raréfaction des ressources naturelles et la pollution de l’environnement, l’essor du développement durable et de la Responsabilité Sociale d’Entreprise (RSE) ainsi que de l’analyse extra-financière devraient participer à un processus de création d’innovations au sens de Schumpeter avec l’émergence de technologiques environnementales (Green Tech), et de nouveaux modèles économiques sociaux (Base of the Pyramid et Social Business,) et environnementaux (Économie circulaire, Cradle-to-cradle et Économie de fonctionnalité), sources de compétitivité selon Michael Porter. Ce processus de création d’innovation génère, selon la théorie Schumpetérienne, une destruction des situations préétablies. Au-delà du débat sur la performance des fonds ISR, les Investissements Socialement Responsables jouent un rôle variable dans le développement d’un nouveau cycle économique, selon que la gestion des fonds ISR relève d’une démarche active ou passive. Le renforcement de l’analyse environnementale, sociale et de gouvernance (ESG) participe au développement et à l’enrichissement de l’information extra-financière, ainsi qu’à la valorisation d’un choix social, environnemental et de gouvernance d’entreprise par les investisseurs. / In a context of economic, financial, social crisis through social dumping reinforced by globalization and environmental crisis by the scarcity of natural resources and pollution of the environment, the boom of sustainable development, corporate social responsibility (CSR) and extra-financial analysis should be involved in a process of creating innovations according to Schumpeter theory with the emergence of environmental technology (green tech), and new social models (Buddhist economy, base of the pyramid and social business) and environmental models (circular Economy, cradle-to-cradle and functional economy), source of competitiveness according to Michael Porter. This process of creating innovations generates a destruction of established situations according to the Schumpeterian theory. Beyond the debate on the performance of SRI funds, socially responsible investments have a varying role in the development of this new economic wave according to the management of SRI funds is active or passive. Therefore, the strengthening of the ESG analyses helps the development and enrichment of extra-financial information, as well as the promotion of a social choice, environmental and corporate governance by investors.

Sustainability of businesses, if not more, is equally important as profitability. As a means of measuring sustainability, the ESG score has solidified its acceptance among firms as well as other stakeholders all over the world. In the world of business, the only permanent thing is evaluation. Like sustainability, the paradigm has also been shifted from tangible to intangible assets like goodwill, patents, trademark, etc. In recent years, ESG as a sustainability performance evaluation system has drawn the attention of many academics and students as a topic of research. There have been many studies highlighting the relationship of firms’ sustainability performance with their economic outcomes and risks. However, no study has been conducted on the impact of ESG scores on goodwill. Our study evaluates the relationship between ESG scores and firms’ goodwill.Sweden is chosen as the research area which is the highest-ranked country in terms of sustainability in the years 2017 and 2018. There is a high probability of getting a dependable result where ESG is given proper importance. Rifinitiv datastream is used as the source of data for this study. We have considered the listed companies of OMX Stockholm 30 (except 4 banks) as a sample from the year 2010 to 2019. We have considered shareholder theory, stakeholder theory, legitimacy theory, goodwill, and merger and acquisition to analyze and interpret the underlying significance of our study. The result of our study shows that there is a significant negative impact of ESG score on gross goodwill/ total asset. Similar results have been found between the individual E, S, and G scores and gross goodwill/ total assets.

Bakgrund: Under de senaste åren har intressent för hållbarhet ökat bland företag men för investerare är intresset för hållbarhet tudelad. Flera källor visar att investerare har ett ökat intresse för hållbarhet medan andra visar det motsatta och inte rekommenderar att flytta gynnsamma investeringar från företag med negativa miljöpåverkan.Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur mycket investmentbolagen tar hänsyn till hållbarhet vid investering och hur investmentbolag bidrar till att deras företag ska arbeta mer hållbart.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod med tre semistrukturerade intervjuer över telefon.Slutsats: Studiens resultat visar att samtliga investmentbolag anser att hållbarhet har en avgörande roll om de vill investera i företag eller inte. Anledningen är för att hållbarhet är en förutsättning för att företag ska överleva på långsikt och samtliga investmentbolag vill hitta företag som kan generera ett långsiktigt värde. Alla tre investmentbolag skrivit under riktlinjer och ramverk som ska hjälpa bolagen att verksamma mot en hållbar miljö och arbetsklimat samt påverka bolagen till ansvarsfull investering. Om något företag som investmentbolagen äger bryter mot de uppsatta riktlinjerna kan investmentbolagen välja att avsluta sitt ägande av företaget. / Background: In recent years, the interest in sustainability has increased among companies, but for investors, the interest in sustainability is divided. Several sources show that investors have an increased interest in sustainability, while others show the opposite and do not recommend moving favorable investments from companies with negative environmental impacts.Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how much investment companies take sustainability into account when investing and how investment companies contribute to increasing sustainable work in their companies.Method: The essay uses a qualitative research method with three semi-structured interviews over the telephone.Conclusion: The results of the study show that all investment companies believe that sustainability plays a decisive role whether they want to invest in companies or not. The reason is that sustainability is a prerequisite for companies to survive in the long term and all investment companies want to find companies that can generate long-term value. All three investment companies have signed guidelines and frameworks that will help the companies to operate towards a sustainable environment and work climate and influence the companies to responsible investment. If any company owned by the investment companies violates the established guidelines, the investment companies may choose to terminate their ownership of the company.

SAMMANFATTNING Titel: Värdesätts företags rapporterade hållbarhetsinformation mer eller mindre av investerare, efter att den blivit lagstadgad?  Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Eva-Maria Johansson och Ann-Louise Larsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2021 – januari  Syfte: Företags hållbarhetsredovisning och nyttan med den för investerare, har under många år varit ett aktuellt ämne inom företagsekonomisk forskning. Flertalet tidigare studier har undersökt hur företags hållbarhetsredovisning påverkar hur ett företag värderas av investerare på kapitalmarknaden. Få studier har dock gjorts på den svenska börsmarknaden, och framförallt studier som fokuserar på samtliga delar inom hållbarhetsredovisningen. Denna studie ser därför ett stort intresse i att undersöka om 2016 års lagstadgade hållbarhetsrapportering har påverkat värderelevansen för hållbarhetsprestanda för företagens marknadsvärden på den svenska börsmarknaden.  Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Sekundär data inhämtades från Thomson Reuters databas för de 61 företag på Stockholmsbörsen med ESG-betyg för åren 2014-2019. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.  Resultat & slutsats: Resultaten visar att det finns värderelevans för hållbarhetsprestanda och att den är positivt relaterad till företagens marknadsvärden. Däremot har inga resultat kunnat påvisa att lagändringen givit effekt på hur företagens hållbarhetsrapporter värderas på aktiemarknaden.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är relevant för både forskningen och företagen med resultat om huruvida lagstadgat hållbarhetsarbete ger ekonomiska fördelar ur ett värderings- och kapitalmarknadsperspektiv. Den är även den första i sitt slag att undersöka om den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen 2016 har värdemässig relevans för marknadsvärdet för företag på den svenska börsmarknaden.   Förslag till fortsatt forskning: Eventuella skillnader i värderelevans för ESG-betygets olika dimensioner och underkategorier skulle kunna undersökas genom en uppdelning av betygets olika delar för att utröna en eventuell utjämnande effekt. Ytterligare studier skulle också kunna göras med en annan proxy för hållbarhetsprestanda som inkluderar de företag som fallit utanför denna studies urval med anledning av förekomst av ESG-betyg.  Nyckelord: Hållbarhet, hållbarhetsprestanda, ESG, ESG-betyg, värderelevans, lagstadgad hållbarhetsrapportering, hållbarhetsrapport. / ABSTRACT Title: Is a company's reported sustainability information valued higher or lower by investors, after it has become statutory?  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Eva-Maria Johansson and Ann-Louise Larsson  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2021 – January  Aim: Corporate sustainability reporting and the benefits of it for investors, has for many years been a current topic in business economics research. Several previous studies have examined how companies' sustainability reporting affects how a company is valued by investors in the capital market. However, few studies have been conducted regarding the Swedish stock market, especially studies that focus on the total spectrum of sustainability reporting. This study therefore sees great interest in examining whether the 2016 statutory sustainability reporting has affected the value relevance of sustainability performance for companies' market values in the Swedish stock market.  Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Secondary data were obtained from Thomson Reuters' database for the 61 companies on the Stockholm Stock Exchange with ESG ratings for the years 2014-2019. Data analyzes were performed through several regression analyzes in the statistical program SPSS.  Result & Conclusions: The results show that there is value relevance for sustainability performance and that it is positively related to companies' market values. On the other hand, no results have been able to show that the law change has had an impact on how companies' sustainability reports are valued in the stock market. Contribution of the thesis: This study is relevant for both research and companies with results on whether statutory sustainability work provides economic benefits from a valuation and capital market perspective. It is also the first of its kind to examine whether the statutory sustainability reporting in 2016 has value relevance for the market value of companies on the Swedish stock market.  Suggestions for future research: Possible differences in value relevance for the different dimensions and subcategories of the ESG grade could be investigated by dividing the different parts of the grade in order to ascertain a possible leveling effect. Additional studies could also be performed with another sustainability performance proxy that includes those companies that fell out of the scope of this study due to the presence of ESG ratings.  Key words: Sustainability, sustainability performance, ESG, ESG rating, value relevance, statutory sustainability reporting, sustainability report.

Syfte: Hållbarhet är ett ämne som vuxit och företags ageranden granskas i allt större utsträckning. För företag som går emot omvärldens krav och förväntningar höjs kritiska röster, ofta i media, vilket kan påverka företaget i fråga. Tidigare forskning har funnit tvetydiga resultat gällande effekten av kontroverser där såväl positiva, negativa eller inga effekter alls kunnat urskiljas. Det finns indikationer på att ESG-betygets olika dimensioner (E, S och G) har olika effekter varpå en separation av dessa är befogad. Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser har någon effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa. Forskningsfrågorna som studien ställer är huruvida företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av en sådan effekt.    Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen med en hypotetiskdeduktiv ansats.  Studien har en kvantitativ metod med en longitudinell forskningsdesign där sekundärdata för 487 publika bolag för åren 2015–2020 använts. Data hämtades från Refinitiv Eikons databas och analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS.      Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett negativ samband mellan sociala kontroverser och studiens mått på finansiell prestation samt att denna effekt modereras av det sociala ESG-betyget. Studien finner således att sociala kontroverser påverkar företags finansiella prestation negativt men att denna negativa effekt mildras genom ett högre socialt ESG-betyg.    Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att föra forskningen på området framåt avseende den sociala dimensionen av ESG-betyg med hänsyn till sociala kontroverser.   Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att rikta sig till de övriga delarna av ESG-betyget samt de övriga kategorierna av kontroverser, alternativt ett annat tidsperspektiv. / Aim: Sustainability is a topic that has grown and companies’ actions are being examined to an increasing extent. For companies that go against the demands and expectations of its stakeholders, critical voices are raised, often in the media, which can affect the company in question. Previous research has found ambiguous results regarding the effect of controversies where both positive, negative or no effects could be discerned. There are indicators that the different dimensions of the ESG-score (E, S and G) have different effects, after which a separation of these is justified. The purpose of the study is to investigate whether social controversies have any effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score has any moderating role in the interaction between them. The research questions posed by the study are whether corporate controversies have a negative effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score moderates the consequences of such an effect.    Method: The study is based on a positivist quantitative method with a hypotheticaldeductive research approach. The study adopts a longitudinal research design where secondary data for 487 public companies for the years 2015–2020 were used. The secondary data were collected from the Refinitiv Eikon’s database and analyzed in the IBM SPSS statistics program.   Result & Conclusions: The results of the study show a negative correlation between social controversies and the study's measures of financial performance and that this effect is moderated by the social ESG-score. The study finds that social controversies affect companies' financial performance negatively, but that this negative effect is mitigated by a higher social ESG-score.   Contribution of the thesis: The study helps to advance research in the field regarding the social dimension of the ESG-score and social controversies.   Suggestions for future research: As a proposal for further research, a different time perspective or other parts of the ESG-score as well as the other categories of controversies could be examined.

Sustainability has become one of the key issues facing today’s organisations. Poor risk management, excessive compensation and greed have opened the behaviour of organisations to the eyes of the world and have called in corporate disclosures to date. While an increase of disclosure in non-financial reports has been noted, there is little evidence to suggest that the investment community is using this information to make informed investment decisions. The goal of this research was to draw attention to the importance of alignment of non-financial information between organisations and the investment community, in order to ultimately encourage responsible investment. This was done by way of a three-phase endeavor that delivered: • A best-practice framework for the communication of non-financial performance by organisations • An assessment of six South African organisations and their communication of non-financial information, specifically with their investment community • An assessment of six investment firms’ perceptions and expectations of non-financial performance communication in South Africa The study highlighted the importance of engaging the investor community in order to understand their expectation of non-financial performance information, thus rendering non-financial reports useful to the investment community and progressing the responsible investment movement in South Africa. Copyright / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2010. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Cette thèse tente d’éclairer les liens éventuels entre l'engagement en faveur du développement durable des entreprises et des pays et les performances. Elle s’articule autour de deux parties.La première partie traite de l’aspect micro-économique en se centrant sur le lien entre la responsabilité sociale des entreprises (RSE), transposé du développement durable au monde des entreprises, et la performance de l’entreprise. Les déterminants des décisions en matière de RSE jouent un rôle central pour mieux comprendre le lien RSE/performances. En particulier, le chapitre 1 montre que la taille de l’entreprise détermine le niveau de prise en compte des enjeux sociaux et environnementaux, en soulignant notamment que les PMEs, moins concernées par la RSE que les grands groupes, investissent davantage dans les enjeux liés à leurs parties prenantes. Le chapitre 2 explore comment la gouvernance d’entreprise, et en particulier la structure de propriété, affectent l’engagement RSE des entreprises. Il montre que le développement des démarches de RSE est négativement relié à la présence d’actionnaires majoritaires. Après avoir mis en exergue la taille de l'entreprise et la structure de propriété comme des facteurs clés des décisions RSE et des déterminants potentiellement importants de la relation RSE-performance, le chapitre 3 prend un exemple de pratiques de RSE: « la bonne ambiance au travail » et examine son impact sur le niveau d’effort des salariés. Les résultats concluent à une corrélation négative entre la bonne ambiance au travail et l'effort productif et à l'absence de lien avec l'effort cognitif. Ces résultats fournissent une meilleure compréhension des processus et des mécanismes sous-jacents qui pourraient intervenir entre la RSE et la performance de l'entreprise.La seconde partie, macro-économique, porte sur la relation entre l’engagement environnemental, social et de gouvernance (ESG) des gouvernements et la performance économique. Plus précisément, l’analyse pose un double questionnement. Le premier concerne le lien entre les performances extra-financières et le risque souverain. La réflexion se situe dans une logique financière et la notion de développement durable et/ou engagement ESG est ramenée à une information extra-financière, que les investisseurs institutionnels utilisent pour évaluer les risques souverains. En particulier, le chapitre 4 mesure l’impact de cette notation extra-financière sur le rendement des fonds obligataires. Il montre que les facteurs macro-économiques ne sont pas les seuls déterminants du prix d’une obligation souveraine. Les marchés financiers intègrent également les performances extra-financières des Etats, en ce sens que de bonnes notations extra-financière diminuent le coût de la dette souveraine. Le chapitre 5 construit un indice composite, sensible au niveau de l’engagement ESG des Etats et montre que l’effet des facteurs ESG sur le rendement des obligations souveraines varie selon les maturités, les dimensions, les régions et les périodes sélectionnées. Le second questionnement porte sur l’effet des pratiques ESG sur la croissance économique. Le chapitre 6 étudie les liens de causalité, à court et à long terme, entre les performances ESG des Etats et la croissance économique. Les résultats montrent que ces deux dernières sont co-intégrées. Ils suggèrent que si les performances ESG affectent positivement le taux de croissance du PIB à court terme, son impact, en revanche est non positif sur le long terme. / This thesis attempts to clarify the possible links between sustainable development commitment of firms and governments and performance. It revolves around two parties.The first part, dealing with the microeconomic aspects, focuses on the link between Corporate Social Responsibility (CSR), sustainable development transposed to the world of business, and firm performance. The determinants of CSR decisions are central to better understand the CSR-performance link. In particular, chapter 1 shows that firm size determines the level of integration of social and environmental issues by stressing that SMFs, less concerned with CSR compared to larger groups, invest more in issues related to their stakeholders. Chapter 2 explores how corporate governance, in particular the ownership structure affects firm CSR commitment. It shows that the development of CSR initiatives is negatively related to the presence of controlling shareholders. After highlighting that firm size and ownership concentration are key determinants of CSR decisions and potential crucial determinants of the CSR-performance relationship, chapter 3 takes a specific CSR practice: ``the good atmosphere at work", and examines its impact on employees' effort. The results show a negative correlation between the good atmosphere at work and productive effort and the lack of connection with the cognitive effort. These results provide a better understanding of the processes and underlying mechanisms that might intervene between CSR and firm performance.The second part, related to the macroeconomic aspects, examines the relationship between environmental, social and governance (ESG) government's engagement and economic performance. More specifically, the analysis raises two questions. The first concerns the link between non-financial performance and sovereign risk. The argument here is that the concept of sustainable development and/or ESG engagement is reduced to an extra-financial information, that institutional investors use to assess the sovereign risk of the countries. In particular, chapter 4 measures the impact of extra-financial ratings on the performance of bond funds. It shows that macroeconomic factors are not the only determinants of the price of a sovereign bond. Financial markets also include the non-financial performance of States in the sense that good extra-financial ratings reduce the cost of sovereign debt. Chapter 5 constructs a composite index, sensitive to the ESG commitment of States and shows that the impact of ESG factors on the performance of sovereign bond maturities varies according to the dimensions, the regions and selected periods. The second inquiry concerns the effect of ESG practices on economic growth. Chapter 6 explores the causality in the short and long term, between ESG performance of States and economic growth. The results show that these two letters are co-integrated. They suggest that if the ESG performance positively affects the GDP growth rate in the short term, its impact, however is not positive in the long term.

Hållbarhet är ett ämne som blir alltmer aktuellt och brådskande då klimatförändringar blir mer påtagliga och tvingar människor ut på flykt. Ett flertal initiativ har skapats för att ta itu med detta och initiera företag världen över att arbeta att inkludera hållbarhet i deras verksamhet. Frågan är om detta fokus mot hållbarhet även visas i investeringsbesluten av investerare världen över samt om hållbarhet skapar ett finansiellt värde för företagen. För att undersöka detta så ämnar denna studie undersöka värderelevansen av ESG-betyg på aktiepriset. Detta genom att studera sambandet mellan ESG-betyg och aktiepris för bolag noterade på de nordiska och amerikanska börserna, samt jämföra detta mellan de två regioner. Studien har sin grund i teorierna, intressentteori och aktieägarteori, där ett positivt eller negativt samband i studien förklaras utifrån respektive teori. Data har samlats in mellan åren 2019 och 2022 för 273 nordiska och 1545 amerikanska bolag, vilket resulterade i 793 respektive 4632 observationer i Norden och USA. För att studera sambandet har en värderelevant prismodell, Ohlson modellen, använts. En utveckling av denna tidigare använda modell har även använts för att se ifall det finns ett ännu större samband med en längre eftersläpning av aktiepriset. För att undersöka sambandet har multipla regressionsanalyser med minsta kvadratsskattningsmetoden (OLS) genomförts i statistikprogrammet STATA. I regressionerna ingick variablerna, Aktiepris mars, Aktiepris juni, BVPS, EPS, ESG, ESGC, E, S samt G. Resultatet i studien visar på ett positivt signifikant samband mellan ESG-betyg och aktiepris. Sambandet mellan ESGC-betyget som inkluderar hållbarhet kontroverser och aktiepriset visade ett samband med en starkare signifikansnivå i Norden men svagare i USA. Vidare undersöktes även djupare sambandet mellan företagens aktiepris och de tre ESG-pelarna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning var för sig. Regressionerna visade att endast bolagsstyrning hade ett samband med aktiepriset i Norden. I USA hade alla tre pelare signifikant positivt samband med 1% signifikansnivå. Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet i studien visar på att ESG-betyg är värderelevant för investerare i deras investeringsbeslut. Investerare beaktar ESG-betygen i sina beslut om att investera. Således kan resultatet kopplas till intressentteorin som menar att värdeskapande för företag genereras genom att beakta alla dess intressenter och inte bara dess aktieägare som aktieägarteorin påstår.

I takt med samhällets ökade förväntningar på företags engagemang i hållbarhetsfrågor, har hållbar finansiering rönt ökat intresse. En ofta använd metod för att bedöma företagens hållbarhet är ESG. Måttet ska representativt visa ett företags hållbarhetsarbete inom miljö, samhälle och bolagsstyrning. Detta mått används sedan av banker, investerare och andra finansiella institutioner för att bedöma företagens hållbarhetsgrad. Företag med höga ESG-betyg ska få tillgång till lägre lånekostnader då forskning visat att företag som investerar i ESG har lägre riskgrad. Lägre räntekostnader innebär i teorin att företag klarar av en högre skuldsättningsgrad, vilket är positivt då skatteavdrag kan utnyttjas i högre utsträckning samtidigt som de slipper bli beroende av nya aktieägare. I denna studie undersöks nordiska, publika industriföretag mellan åren 2015–2019 och hur deras ESG-betyg påverkar dess kapitalstruktur. Dessutom studeras även ESG-betygets enskilda delar; miljö, samhälle och bolagsstyrning individuellt för att se om komponenternas korrelationer till kapitalstrukturen skiljer sig åt. Utöver relationen mellan ESG och kapitalstruktur görs även teoriprövningar. All data är hämtad från Thomson Reuters Eikon.Tidigare undersökningar som utförts är tidsmässigt relevanta men geografiskt spridda, dess resultat skiljer sig också mycket åt. Det kan göra det svårt att applicera resultaten detta arbete fått på andra grupper, då det är möjligt att geografin eller andra faktorer spelar stor roll. I teorikapitlet redogörs de valda teorierna agentteori, avvägningsteorin, hackordningsteorin, legitimitetsteori och intressentteori. För att göra detta på ett forskningsetiskt vis, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etik och den positivistiska filosofin bakom arbetet. Även litteratursökning, källkritik och sanningskriterier redogörs. Databearbetningen till denna studie har bestått av att olika modellantagen testats för insamlad data med hjälp av statistikprogrammet Stata. Testerna har därmed bidragit till att skapa lämpliga regressionsmodeller anpassade till studiens data. Resultatet fanndärefter att ingen korrelation fanns mellan ESG-betyget och kapitalstrukturen utifrån regressionsmodellerna. Analysen av resultaten pekar på att en ickekorrelation kan ha skett som ett resultat av att dålig kännedom över ESG-betygets fördelar i relation till kapitalstruktur, eller att banker och andra gäldenärer inte ger företag med högre ESG-betyg fördelaktiga lån. En alternativ anledning är att företag använder kapitalstuktursteori på ett sätt som inte ger upphov till högre belåning vid lägre lånekostnader. Detta mönster uppdagades i relation till hackordningsteori. Oavsett bör detta vara ett varningstecken för de som arbetar med kapitalstruktur och ESG, då det pekar på att fördelar inte tas tillvara. I teoriprövningen förkastas avvägningsteorin och agentteori i relation till kapitalstruktur, medan hackordningsteorin såväl som legitimitetsteori och intressentteori accepterades.