Corporate environmental social and governance (ESG) reporting is becoming subject to increased scrutiny by regulators, investors and public. This dissertation will contribute to several research streams in the extant literature. This dissertation is the first to show the impact of employee environmental values and attitudes on reporting and whistleblowing decisions, making contributions to accounting, management, whistleblowing and environmental psychology literatures. Next, it is among the first to examine the role of the identity of ESG assurance provider in ESG reporting context. Further, it is among the first to examine the impact of SEC assurance mandate and the value of assurance over ESG information, thus contributing to audit literature. Using experimental methodology, I examine how ESG report assurance, ESG report assurance provider, ESG issue type, and environmentalism as a personality factor influence employee decisions to accede to a supervisory request to misrepresent ESG information, to report management's actions to a corporate hotline, to post information about management wrongdoing on social media, to switch jobs, and to judge ESG misreporting actions as unethical. The results indicate that (1) employee personality factor environmentalism impacts their ESG reporting decisions; (2) pro-environmental employees are more likely to whistleblow when assurance is not mandated, and they judge management actions to be more unethical when assurance is required; (3) under pressure to misreport ESG information, employees are more likely to switch jobs and judge management actions significantly more unethical, when they are dealing with quantitative data (as opposed to qualitative data), and when ESG assurance is provided by a consultant (versus an auditor); (4) pro-environmental employees do not differentiate between the issues impacting financial statements or ESG report only, whereas, employees with low-level environmentalism judge management actions to be more unethical when facing ESG issue with immediate impact to financial statements as opposed to an issue impacting ESG report only; (5) older employees (over 35) with low-level environmentalism are more likely to post information on social media when dealing with an environmental issue as opposed to a social issue; and (6) majority of participants (57%) perceive ESG misreporting to be a widespread phenomenon.

Sustainability has become a pressing global issue due to environmental and social challenges caused by human activity which has led to a rise in sustainable investing, including ESG investing. Research on financial performance and sustainable investing have not only showed mixed results, but they are also generally conducted in greater markets such as the US, Europe, and Asia-pacific markets. Currently, there is a lack of research on performance of sustainable investment strategies in the Nordic Region. The purpose of this paper is to examine the performance of portfolios constructed with an ESG investment strategy, which involves creating two portfolios consisting of top and bottom ESG scored companies. The portfolios are measured against each other and a market index benchmark, in the context of various theories, including the efficient market hypothesis, adaptive market hypothesis, shareholder theory, and stakeholder theory. The theoretical framework includes asset-pricing models and portfolio theory. A quantitative study with a deductive approach is utilized to construct the portfolios, focusing on mid-cap companies in the Nordics with data collected from Refinitiv Eikon’s database. The portfolio construction process yields financial metrics such as returns, volatility, and risk-adjusted returns. To test for outperformance in returns, the unpaired t-test is utilized. The Carhart four-factor model is also used to explain variations in returns related to risk factors and investigate the presence of positive and significant abnormal returns. The results demonstrate that the bottom ESG portfolio exhibits superior portfolio characteristics compared to the top ESG portfolio and the index benchmark, including annual returns and risk-adjusted returns. Furthermore, this study identifies significant positive abnormal returns when using the Carhart four-factor model, and evidence of outperformance in mean cumulative returns for the bottom ESG portfolio relative to the top ESG portfolio and index benchmark. On the other hand, the performance of the top ESG portfolio and index benchmark is inconclusive, with mixed results across different performance metrics and years. Although the top ESG portfolio outperforms in two out of three years in terms of annual returns, volatility, and risk-adjusted returns, no evidence of positive abnormal returns is found. Meanwhile, the index benchmark demonstrates evidence of outperformance in terms of cumulative returns. Overall, the findings suggest that the bottom ESG investment strategy is more effective in generating superior performance, while the mixed results of the top ESG portfolio make it difficult to draw definitive conclusions about its performance characteristics.

Hållbarhet har det senaste decenniet varit ett stort fokus i media, för företag och dess intressenter. Företag strävar efter en stark hållbarhetsprofil, och värderingsinstitut tillhandahåller ESG-poäng för att betygsätta företagens arbete. Gröna investeringar lockar och media rapporterar om företagens prestationer samt misslyckanden. Denna uppsats undersöker hur den svenska aktiemarknaden reagerar på negativa ESG-nyheter, samt om ett gediget hållbarhetsarbete kan skydda företag mot negativa finansiella reaktioner vid händelse av skandaler. Vi studerar 101 negativa ESG-nyheter från 24 bolag tillhörande OMX Stockholm Large Cap under tidsperioden 2012-2021. Marknadsreaktionerna mäts genom en eventstudie på två olika tidsintervall. Därefter genomförs en regressionsanalys med den kumulativa abnormala avkastningen som beroende variabel och ESG-poäng, marknadsvärde samt branschtillhörighet som oberoende variabler. Studiens resultat visar att negativa ESG-nyheter genererar en negativ abnormal avkstning både i närhet till publicering och 66 dagar efter publicering, dock påvisas inga signifikanta samband mellan ESG-poäng och storleken på marknadsreaktion.

SAMMANFATTNING  Titel: ESG-betyg och aktievärde: En kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan ESG-betyg och aktievärde. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Malin Printz och Oskar Karlsson  Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari - 2024 Syfte: Företagens hållbarhetsarbete har blivit ett aktuellt ämne på senare år. Denna studie baseras på tidigare forskning om hur ESG-betyg påverkar företagens aktievärde. Tidigare forskning har gett varierande resultat med både negativa och positiva samband, vilket har motiverat behovet av ytterligare undersökningar inom ämnet. Syftet med uppsatsen är att analysera hur ESG-poäng påverkar företagens aktievärdering. Metod: Studien har en positivistisk utgångspunkt med ett objektivistiskt ontologiskt perspektiv. En deduktiv ansats har tagits där teori inom området prövas genom kvantitativ metod. Utifrån teori har en hypotes tagits fram som sedan prövas empiriskt med hjälp av datainsamling. I denna studie tillämpas en tvärsnittsdesign där en uppsättning mätbara data från flera företag samlas in vid en specifik tidpunkt. Empiriska data hämtades från 1800 europeiska företag för räkenskapsåret 2023 genom den sekundära databasen Refinitiv Eikon. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Inget samband hittades mellan ESG-poäng och aktievärde. För att förklara studiens resultat gick stöd att finna i teorin om den Effektiva Marknads hypotesen.Examensarbetets bidrag: Detta är en av få studier som använder P/E som mått för marknadsvärde i relation till ESG vilket kompletterar tidigare forskning som använt andra mått. Det finns inte så mycket forskning inom området då det utvecklats mycket på senare år. På så sätt kan denna studie bidra ytterligare. Det finns inte heller så många studier som utgått från data i sådan närtid. Denna forskning har utgått från data så sent som 2023 vilket är intressant för att se om det förändrats jämfört med tidigare år. Detta gör även studiens resultat mycket högaktuellt. Förslag till fortsatt forskning: Använda ett annat mått för marknadsvärde, såsom Market to Book eller Tobins Q för att se om de fångar ett samband mellan ESG och aktievärde. Genomföra en longitudinell studie för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde utvecklas över tid, särskilt med tanke på den långsiktiga effekten av hållbarhetsarbete. Utforska ESG-poängens påverkan på aktievärde över olika världsdelar för att bättre förstå hur geografisk kontext påverkar resultatet alternativt göra en djupare analys av resultaten inom varje land för att förstå hur nationella regleringar och marknadsförhållanden kan påverka sambandet. Sektorspecifika analyser för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde varierar över olika branscher.  Nyckelord: ESG, CSR, ESG-betyg, aktieavkastning, ESG-investeringar, hållbarhetsrapportering, aktieägarvärde, aktievärde och finansiell utveckling.

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning. / Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.

Sustainability and finance should go hand in hand. A financial system that supports sustainablegrowth is necessary for the transition to a carbon-free society. Environmental, Social andGovernance (ESG) is a sustainability performance measurement used worldwide. Previousresearch within the ESG area has mainly focused on ESG score and financial performance.Environmental performance gets more attention from investors, and the Nordic countries areall in the top five when it comes to sustainability ranking. This research examines the relationbetween sustainability ratings (E score and ESG score) in the Nordic countries as well as if therelation differs between different rating agencies. To study the relationships, a regressionanalysis was performed, and we could not draw any concrete conclusions whether low CO2emissions are associated with a higher E- or ESG score in the Nordic countries. The resultindicates that a high E- or ESG score does not seem to be associated with lower CO2 emissions.A significant result was found on the fact that the E- and ESG scores relation to CO2 aredifferent between rating agencies. However, full access to one of the rating agencies has notbeen granted, which entails some limitations and further research on the questions isrecommended.

Background: Investment in sustainability has long been said to be the future of stock trading. However, according to previous research, this has not proven to be the case. The question then is whether ESG points are significant for private investors' equity portfolios and, if not, which macroeconomic factors are important. Since Russia's invasion of Ukraine, the market has been in a volatile state. Most market indices in the world have fallen as a result. This thesis seeks to examine the impact of this turbulent market time on ESG investment. Purpose: The purpose of this study is to examine how portfolios built based on their Environmental, social and Governance (ESG) score perform in relation to each other during the period of Russia's invasion of Ukraine. Methodology: The study is based on four portfolios in which stocks are divided depending on their ESG-score. The stocks all have an ESG-score between 1-100 and the portfolios include stocks in the intervals of 1-25, 26-50, 51-75 and 76-100.  Results: According to the method used, the ESG score has not had a significant impact on the development of the portfolios. The factors that have been most important during the time period 7/2-2022 to 7/4-2022 have turned out to be the market factor CAPM and the size factor SMB. / Bakgrund: Investering inom hållbarhet har länge sagts vara framtiden inom aktiehandel. Detta har dock enligt tidigare forskning inte visat sig vara fallet. Frågan är då om ESG-poäng är signifikant för privatinvesterares aktieportföljer och om inte, vilka makroekonomiska faktorer är det då som är viktiga. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har marknaden varit i ett volatilt tillstånd. De flesta marknadsindex i världen har sjunkit till följd av detta. Denna uppsats strävar efter att undersöka konsekvenserna denna turbulenta tid på marknaden har på ESG-investering. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur portföljer byggda baserat på deras Environmental, social och Governance (ESG) poäng presterar relativt varandra under tiden för Rysslands invasion av Ukraina. Metod: Arbetet är baserat på fyra stycken portföljer där aktier är uppdelade utefter deras ESG-poäng. Aktierna har alla en ESG-poäng mellan 1 och 100 och portföljerna innehåller aktier i intervall om 1-25, 26-50, 5-75 och 76-100. På dessa portföljer genomfördes först en simpel linjärregressionsanalys med ESG-poäng som oberoende variabel och tillväxt som beroendevariabel. Därefter genomfördes en multipel linjär regression i form av Carharts 4-faktor modell för att undersöka vilka faktorer som har varit signifikanta i utvecklingen av de 4 portföljerna. Resultat: Enligt den använda metoden har ESG-poängen inte haft en signifikant påverkan på portföljernas utveckling. De faktorer som har varit viktigast under tidsspannet 7/2-2022 till 7/4-2022 har visat sig vara marknadsfaktorn CAPM samt storleksfaktorn SMB.

In a world where globalization and cross-border collaborations is a part of everyday life a greater focus is directed on sustainability and corporate responsibility regarding economic, environmental and social factors. Concepts such as CSR and ESG are used when defining corporate sustainability initiatives and business analysis based on factors other than financial ratios. CSR and sustainability work often involves taking initiatives beyond what the law requires. This study is based on a quantitative methology and estimates of 50 companys tax records. The result of the study shows how complex the tax system is in reference to the lack of transparency, the level of classified information makes it impossible to see the extent to which a company is tax planning. The purpose of this thesis is to study correlations and patterns in reference to tax planning of companies that consumers ranks as sustainable. Since the building of societies, their survival and development through for example education is largely funded by taxes, tax planning can be a contrast to the responsibilities corporations claim to take when they strongly emphasizes the company's work on CSR related matters and sustainability issues, thus can doubt of corporate messages occur. / Globalisering och gränsöverskridande samarbeten gör att hållbarhet och ansvarstagande ställs i fokus gällande ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer. Begrepp som CSR och ESG används i samband med att definiera företags hållbarhetsarbete och företagsanalys utifrån andra faktorer än finansiella nyckeltal. CSR och hållbarhetsarbete innebär ofta ett initiativtagande utöver det lagen kräver. Studien bygger på en kvantitativ metod i form av beräkningar på 50 företags skatteposter. Resultatet av undersökningen visar på hur komplext skattesystemet är främst i relation till den bristande transparens som genom sekretess gör det omöjligt att se i vilken omfattning ett företag skatteplanerar. Syftet med studien är att studera samband och mönster avseende skatteplanering hos företag som av konsumenter rankas som hållbara. Mycket av samhällenas uppbyggnad, fortlevnad och utveckling finansieras av skattemedel, något som företagare också nyttjar och använder sig av genom skattefinansierade institutioner och funktioner i samhället. Därav blir en omfattande skatteplanering en motsats till det ansvar man påstår sig ta.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2017. Författare: Staffan Ahlqvist och Jesper Mattsson Handledare: Christopher von Koch Medbedömare: Timurs Umans Nyckelord: CSR, ESG, investeringsnivå, utdelningskvot   Titel: Corporate Social Responsibility, en indikator på investeringsnivån och utdelningskvoten? En empirisk studie om påverkan av CSR på den svenska och amerikanska marknaden   Bakgrund: Corporate Social Responsibility (CSR) är och har varit ett väldiskuterat ämne med flera teoretiska infallsvinklar. CSR är svårdefinierat och dess påverkan på olika prestationsmått i bolag har varit omstritt. CSR har blivit viktigare för att fler socialt ansvariga investerare har tillkommit. Detta gör det intressant att undersöka för att ge ett bredare underlag vid investeringstillfället. Vidare förväntas skilda perspektiv och institutionella skillnader förklara de samband och skillnader som kan finnas mellan den svenska och amerikanska marknaden gällande CSR:s påverkan på investeringar och utdelningskvoten.   Syfte: Denna studie har till syfte att undersöka om CSR har ett samband med investeringsnivån och utdelningskvoten. Syftet är även att undersöka om det finns en skillnad mellan den svenska och amerikanska marknaden gällande ovanstående samband.   Metod: Studien följer ett kvantitativt förhållningssätt där tre hypoteser, varav en delas i två delhypoteser deduceras. Hypoteserna består av ESG-betyg som oberoende variabel och åtta övriga kontrollvariabler som förväntas påverka de beroende variablerna. Det empiriska materialet består av 62 unika bolag från Stockholmsbörsen och 579 unika bolag från New York Stock Exchange med data för perioden 2010-2015. Sambanden undersöks och analyseras med hjälp av multipla regressioner.   Resultat: Studien visar på motstridiga resultat gällande CSR-nivåns påverkan på investeringsnivån och utdelningskvoten. Studien finner att i Sverige som har en institutionell miljö med civil law-system, hög grad av koncentrerat ägande och dominerande intressentteori medför CSR en positiv påverkan på investeringsnivån och utdelningskvoten. Studien påvisar även att i en institutionell miljö där common law-system, spritt ägande och aktieägarperspektivet är dominerande finns det inget samband mellan CSR och investeringar, samt att det medför ett negativt samband mellan CSR och utdelningskvot. Utöver detta finner även studien stöd för att CSR påverkar svenska bolag mer än amerikanska bolag gällande sambanden. / Abstract Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 2017. Authors: Staffan Ahlqvist and Jesper Mattsson Supervisor: Christopher von Koch Co-examiner: Timurs Umans Keywords: CSR, ESG, investment level, payout ratio   Title: Corporate Social Responsibility, an indicator of the investment level and payout ratio? An empirical study of the effect of CSR on the Swedish and American market   Background: Corporate Social Responsibility (CSR) is and has been a well-considered subject with several theoretical approaches. CSR is difficult to define and how it affects company performance is and has been well debated. CSR has become increasingly important for investors, which makes it more interesting to investigate its impact. Different views and institutional differences are expected to explain the relationships and differences that may exist between the Swedish and US markets regarding CSR's impact on investments and the payout ratio.   Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is a link between the CSR-level, investments and payout ratio. As well as investigating whether there is a difference between the US and Swedish markets regarding the same relationships.   Method: The study follows a quantitative method where three hypotheses, one of which is divided into two partial hypotheses, are deduced. The hypotheses consist of ESG-ratings as the independent variable and eight other control variables that are expected to affect the dependent variables. The empirical material consists of 62 unique companies from the Stockholm Stock Exchange and 579 unique companies from the New York Stock Exchange with data for the period 2010-2015. The relationships are investigated and analyzed by multiple regressions.   Conclusion: The study shows contradictory results regarding the impact of the CSR-level on the investment level and the payout ratio. The study finds that in Sweden that has an institutional environment with a civil law-system, high degree of concentrated ownership and where the stakeholder theory is dominant, CSR has a positive impact on investments and the payout ratio. The study also finds that in an institutional environment where a common law-system exists, with a more diverse ownership and the shareholder perspective is dominant, there is no correlation between CSR and investment, and there is a negative relationship between CSR and the payout ratio. In addition to this, the study also finds support for that CSR affect Swedish companies more than American companies.

Med tanke på den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrågan av hållbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck på företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstår dock att ekonomisk tillväxt måste främjas. Detta kan inte, varken i dagsläget eller i framtiden, stå som två separata utmaningar utan måste integreras i varandra. Riskkapital är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och därför vilar ett tungt ansvar på riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning. Denna uppsats utreder i vilken utsträckning svenska riskkapitalbolag implementerar frågor om hållbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, så kallade ESG- frågor. Genom att utföra en innehållsanalys av alla registrerade medlemmar på Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poängsatt och jämfört olika typer av riskkapitalbolag för att se i vilken utsträckning de faktiskt arbetar med den här typen av frågor. Det instrument vi använt oss av för denna undersökning är en kodningsmanual uppbyggd för att avkoda riskkapitalbolagens hemsidor. Med hjälp av denna har vi kunnat poängsätta samtliga riskkapitalbolag och sedan genom olika klassifikationer jämföra olika riskkapitalgruppers ESG-poäng med varandra för att se vilka grupper som arbetar mer eller mindre med hållbar utveckling och etiska investeringar. Datainsamlingsprocessen inleddes med att alla riskkapitalbolags hemsidor gjordes om till PDF-filer för att lättare kunna söka efter nyckelord som har med ESG-frågor att göra. Sedan poängsattes alla riskkapitalbolag i kategorierna Miljöansvar, Socialt ansvar, Bolagsstyrningsfrågor, Transparens, Kön och Negativ screening. Detta sattes sedan in i ett Excel-dokument vilket gjorde det lätt att jämföra och analysera bolagen. Några exempel på olika grupper vi jämfört är Offentliga Vs. Privata bolag och Buyout Vs. VC bolag. I vår analysdel redovisar vi tydliga skillnader mellan olika typer av riskkapitalbolag genom diagram och tabeller, samt återkopplar dessa till teori och presenterar vidare analyser. Resultaten pekar på en generellt sett låg ESG- hänsyn i många av dem riskkapitalbolagen vi tittat på även om det finns ett antal som avviker, speciellt inom vissa typer av riskkapitalbolag. Vi har till exempel kunnat konstatera att riskkapitalbolag som investerar på den internationella marknaden har i genomsnitt ett högre poängsnitt än de som investerar på den nationella eller regionala marknaden. Vi har också sett att riskkapitalbolag som investerar i portföljbolagens senare faser arbetar mer med ESG- frågor än riskkapitalbolag som investerar i tidigare faser. Denna uppsats presenterar på ett tydligt sätt hur svenska riskkapitalbolag arbetar med frågor om hållbar utveckling och etiskt ansvarsfulla investeringar och vilka skillnader som finns mellan olika typer av riskkapitalbolag. Eftersom vi gått igenom och analyserat alla Sveriges riskkapitalbolag är detta en väldigt omfattande studie med extremt tydliga resultat som på ett stort sätt bidrar till forskningen inom området. Vi kan också enkelt konstatera att mer forskning inom området behövs och vi ger även i denna uppsats förslag på hur detta skulle kunna gå till och redovisar också de begränsningar som finns inom just denna studie.