Yes / In early 2021, over 5 million European Union (EU) citizens had applied for settled status to secure their right to continue to live, work and study in the United Kingdom (UK) after the country’s withdrawal from the EU (Brexit). In 2018, the Home Office launched a Statement of Intent to implement an application process for EU citizens through its EU Settlement Scheme. In the period leading to Brexit, the UK government assured EU migrants that their existing rights under EU law will remain essentially unchanged, and that applying for the settled status will be smooth, transparent and simple. However, the application process has resulted in some long-term residents failing to obtain settled status, despite providing the required information. Based on qualitative in-depth interviews with 20 EU migrants living in 2 major metropolitan areas in North East England, this article discusses the significant barriers which EU citizens face with the application process. This situation affects especially the most vulnerable EU migrants with limited English language skills and/or low literacy levels as well as those who are digitally excluded. This study contributes to the growing body of research on the consequences of Brexit to vulnerable EU migrants in the UK, focusing specifically on Central and Eastern European migrants.

The purpose of this study is to examine how EU-migrants visiting the social project Crossroads experience their life situation in the Swedish society. Two questions were formulated: (1) How do the respondents describe their situation when it comes to work, housing and social network? (2) How do the interviewees describe and experience the social project Crossroads? The method used was qualitative interviews conducted with five EU-migrants who visited Crossroads. The theoretical framework is the concept of integration and Bauböcks (1996) theoretical model of the ideal society. The results show that none of the interviewees had their own accommodation. Most of theme were living under stress because of their job seeking situation. The results also show that the interviewees’ social networks consisted of small groups of individuals who speak the same language.  According to the interviewees. The results show that Crossroads provides a welcome but acute help to relive problems with everyday life. The interviewees perceived their situation as complex and frustrating, and it appeared as if their situation as regards work, accommodation, and social contacts was interrelated.  It is concluded that EU-migrants would benefit from structural changes that made it easier for theme to improve their life situation more lastingly.

Föreliggande uppsats har undersökt volontärers uppfattningar om vilka stödinsatser som är till störst nytta för romska EU-medborgare från Rumänien som kommer till Sverige för att tigga, samt hur de förstår EU-medborgarna och deras situation. Syftet var att få en helhetsbild av hur frivilligarbetarna ser på EU- medborgarna och hur de anser att eventuellt stöd bör utformas. Ett övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om gruppen EU- medborgare som tigger. Detta gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Studiens resultat, som analyserades med hjälp av empowerment- och tillitsteorier, visade att frivilligarbetarna anser att det är viktigt att stötta de individer som kommer till Sverige för att tigga. De uttrycker nödvändigheten av att bistå med det mest basala, men att det viktigaste och mest omfattande biståndsarbetet bör ske förebyggande i hemlandet Rumänien. Frivilligarbetarnas syn på EU-medborgarna framstår som positiv och hoppfull, samtidigt som de uppvisar gedigna kunskaper om romernas komplicerade situation i Rumänien. De uttrycker en tilltro till romernas möjlighet, att med visst bistånd, kunna påverka sin tillvaro i hemlandet. / The present study explores the experiences of volunteers working with Roma EU citizens who spend time in Sweden for the purpose of begging. The overall purpose was to investigate how the volunteers viewed the begging EU citizens and their need of support, in order to increase our awareness of begging EU citizens. Seven semi-structured interviews were carried out and, the data were analyzed using a thematic approach. Theories on empowerment and trust informed the analysis. The results indicate that the volunteers believe that Roma EU citizens are best supported preventively, where they live in Romania, although all of the volunteers expressed the necessity of basal support when the EU citizens were in Sweden. The volunteers, who showed profound knowledge of the complex Roma situation in Romania, seem to have an optimistic view of the possibilities for EU citizens to, with some support, improve their situation in Romania.

Syftet med denna studie är att undersöka vad ett antal människor har för åsikter och tankar kring fenomenet tiggeri. Syftet är uppdelat i fyra huvudfrågor: Vem tror informanterna är de som tigger? Hur tror informanterna att tiggarnas livssituation ser ut? Vad tror informanterna är orsakerna till tiggeri? Anser informanterna att tiggeri är ett problem? Det empiriska materialet består information av fyra öppna kvalitativa intervjuer med fyra olika människor i Sverige. Resultatet visar att det finns en slags spänning då informanterna beskrev tiggeri som en känsla av sympati för de som tigger men också att de beskrev egna känslor som kom upp hos dem när de pratar om tiggeri. När informanterna beskrev sin känslor om tiggeri och tiggare, uppdagades kategoriseringar och beskrivningar om vad de tyckte och tänkte. Vidare hade de flesta liknade tankar. Jag upptäckte ett tema av begrepp som kom upp under intervjuerna så som EU-migranter och romer. Informanterna beskrev deras livssituation som jobbig, deprimerande och förnedrande och att de som tigger oftast bor i tält i parker eller i baracker. När de beskrev orsakerna till tiggeri, ansåg samtliga informanter att det hade och göra med det svenska samhället och att tiggeri bör åtgärdas. Informanterna ansåg även att tiggeri är ett fenomen som alltid kommer att finnas. Resultaten av denna studie är gjord i samband med tidigare forskning, och med syfte att väcka nya frågor och tankar om tiggeri relaterat till socialt arbete och människors utsatthet i samhället. / The purpose of this study is to analyse what a number of people think and believe about the phenomenon begging. The purpose is broken down into four main questions: Who are the beggars in the opinion of the informants? What do the informants think the circumstance of life of the beggars looks like? What do the informants think is the cause of begging? Do the informants think that begging is a problem? The empirical material consists of four open qualitative interviews with four different people in Sweden. The results show that there is a kind of tension since the informants described begging as feeling sympathy for the beggars but also that them described feelings arising when talking about begging. When the informants described their thoughts about begging and beggars, the informants categorized and described what they believed. Further on, they had almost similar thoughts. I discovered a theme of conceptions that came up during the interviews like EU-migrants and Romani people. The informants described the circumstance of life of the beggars as troublesome, depressing, and degrading and that the beggars often live in tents in parks or in barracks. When describing the causes of begging the informants agreed on that it had to do with the society in Sweden, and also with the society in the home countries where the beggars come from. The informants think that begging is a problem for the beggars specific but also for the society and begging should be adjusted. However the informants did think that begging is a phenomenon that always is going to exist. I can conclude that the results of this study is done with previous research, and with the purpose to arouse new questions and thoughts about begging related to social work and humans’ vulnerability in the society.

Studiens syfte var att undersöka hur EU-migranter framställs i de två mest spridda nyhetstidningarna i Sverige år 2015, Aftonbladet och Expressen. En kritisk diskursanalys användes som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens teoretiska fundament utgjordes av socialkontruktionism, kritisk diskursanalys och teorier kopplade till andrafiering. Studiens huvudresultat visade att de två nyhetstidningarna beskrev EU-migranter som romer, bulgarer eller rumäner och som sjuka, fattiga samt utsatta levandes under osanitära förhållanden. Vidare så beskrevs att de protesterade och etablerade olagliga bosättningar. De framställdes som beroende av svenskars hjälp och att deras handlingsutrymme var begränsat. Tre diskurser hittades: Rättsdiskurs – med krav på lag och ordning gällande hanteringen av EU-migranter, Offerdiskurs – fokus på EU- migranternas utsatthet och hjälpbehov, samt Ansvarsdiskurs - vem bär ansvaret för att hjälpa EU-migranterna i deras situation. EU-migranter andrafierades som avvikande, onormala samt ett hot mot svensk lag, ordning och värderingar. / The purpose of the study was to examine how EU-migrants was depicted in the two top selling newspapers in Sweden year 2015, Aftonlandet and Expressen. A critical discourse analysis was used to answer the purpose and questions of the study. The theoretical foundation consists of social constructionism, critical discourse analysis and theories linked to otherness. The main result showed that the two newspapers described EU- migrants as romas, Bulgarians or Romanians and being sick, poor and vulnerable, living in unsanitary conditions, setting up illegal settlements. They were depicted as having limited agency and being dependent of the help from swedes. Three discourses were found: Legal discourse – demanding law and order in handling the EU-migrants, Victims discourse – focusing on the EU-migrants vulnerability and need of help, and Responsibility discourse – discussing who’s responsible for helping the EU-migrants out. EU-migrants was constructed as the other by portraying them as deviant and a threat to Swedish law, order and values.

The purpose of this study was to reveal typical strategies used by beggars in Sweden and how interactions between beggars and passers-by affect behavioral patterns. The study aimed to analyze the results of the observation through a symbolic interactionistic perspective in order to reveal meanings of symbolic interactions in the begging encounter. The study was conducted in an ethnographic manner and the method of use was covert observation. The result showed that there are several types of strategies and symbols used by beggars in Sweden. The most used strategy is the passive, sitting type of begging where signs and photographs are used as symbols to convey distress. The study showed that the use of strategies are general, meaning there is no difference in use of strategies dependent on gender or age.  Furthermore, the study indicated that a connection between begging and organized crime is improbable. Moreover the study showed different counter strategies used by passers-by in the begging encounter. / Syftet med denna studie var att undersöka strategier som används av tiggare i Sverige och hur samspelet mellan tiggare och förbipasserande påverkar beteendemönster. Studien syftade till att analysera resultaten av observationerna med hjälp av ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv för att belysa b   betydelser av symboliska interaktioner i mötet med tiggaren. Studien genomfördes i en etnografisk anda där insamlingsmetoden var dolda observationer. Resultatet visade att det finns flera typer av strategier och symboler som används av tiggare i Sverige. Den mest använda strategin är den passiva, sittande typen av tiggeri där skyltar och bilder används som symboler för att förmedla nödställdhet. Studien visade att användningen av strategier är generella, vilket innebär att det inte finns någon skillnad i användning av strategier som är beroende av kön eller ålder. Studien indikerade också att ett samband mellan tiggeri och organiserad brottslighet ter sig osannolikt. Därutöver visade studien olika former av motstrategier som används av förbipasserande.

Antalet hemlösa EU-migranter har på senare år ökat kraftigt i Sverige, och närmare hälften av dem saknar inkomstkälla helt medan många andra försörjer sig genom tiggeri. Numera måste individer förutom att ta ställning till huruvida de ska ge pengar till etablerade välgörenhetsorganisationer även besluta om de ska ge pengar till tiggande EU-migranter. Utifrån antagandet att det existerar asymmetrisk information, och institutionella faktorer som kan påverka individers givande till respektive typ av välgörenhet är det intressant att undersöka om det finns skillnader i benägenheten att ge till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer.Forskningsstudiens huvudsakliga syfte är att undersöka benägenheten hos individer att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. Vidare är syftet också att identifiera och analysera olika individspecifika egenskaper som tänkbart påverkar individers givande till respektive typ av välgörenhet. För att besvara syftet samlas primärdata in i Linköpings stad genom en enkätundersökning och analyseras sedan med hjälp av ekonometriska verktyg.Forskningsstudiens resultat indikerar att individer generellt är mindre benägna att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. De egenskaper som har betydelse för att förklara individers givande till tiggande EU-migranter är kön, ålder, härkomst, kunskap om tiggande EU-migranters livssituation och inställning till lagförslag att förbjuda tiggeri. I jämförelse till detta har ålder, utbildning, härkomst, äktenskap och sociala faktorer betydelse för att förklara givandet till etablerade välgörenhetsorganisationer. / In recent years, the number of homeless EU migrants has increased substantially in Sweden, and almost half of them lack an income whereas many others live by begging. Nowadays, individuals in addition to decide whether to give money to established charities also have to decide whether to give money to begging EU migrants. Based on the assumption that asymmetric information and institutional factors exists, which can affect each type of willingness to donate to charity, it is interesting to investigate whether there are differences in propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities.The purpose of the research study is to examine individual’s propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities. Furthermore, the aim is also to identify and analyze various individual characteristics that conceivably affect individuals' donation to each type of charity. To answer the purpose of the research study primary data is collected in Linkoping city by a questionnaire and the material is analyzed with econometric models.The results of the study indicate that individuals generally are less likely to give money to begging EU migrants compared with established charities. Variables that affect individuals' willingness to give money to begging EU migrants are gender, age, descent, knowledge of begging EU migrants living situation and attitude towards banning begging. Compared to this, factors that affect the willingness to donate to established charities are age, education, descent, married and social factors.