The goal of this diploma thesis "Aggressive earnings management in publicly traded companies and its impact on share prices" is to connect an interesting topic of earnings management, which is part of a wider group -- financial fraud, with specific impact on the capital market. This thesis includes identification and quantification of the impact on a well known case of corporate fraud -- Enron. First part of the thesis describes and discusses the topic earnings management including its definition, motivation, tests, connected risk and legislation. Second part discusses share valuation techniques -- relative and absolute methods, which will be used in the last part. Last part of the thesis, using the well known case of earnings management -- Enron, quantifies the extent of earnings management, its impact on share prices and total damages caused to investors.

In 2005, international accounting standards changed the treatment of goodwill, by replacingannual amortisation with impairment tests of goodwill. This has created a heated debate inaccounting research. Scholars are split whether the switch to impairment tests have increasedor decreased both accounting and audit quality. The subjective nature of impairment tests,deriving from being based on fair values and estimations have resulted in a rise of studiescovering its potential shortcomings.Main issues with impairment tests have been related to its possible impact on increase inearnings management (EM) engagement, dependence on estimations and discretionaryproblems. There are many surrounding questions regarding goodwill and EM, along with thecurrent goodwill rules being subject to criticism. This study aims to investigate further therelationship between goodwill and EM, as well as exploring the perception auditors haveregarding that topic and the related accounting standards. Moreover, we aim to get a betterunderstanding about the role the auditor possesses in both enabling and preventing EMactivities in private firms and public firms.Following a qualitative approach, this study explores previous literature within the field ofgoodwill and EM in addition to using 7 in-depth and semi-structured interviews withprofessionals in the audit industry based in Sweden and Luxembourg. Overall, we find auditorsto clearly be in favour of impairment tests compared to using amortisation of goodwill. Inregards to the risk of EM, the potential benefits of impairment tests outweigh the subjectiveissues according to the interviewed auditors. Furthermore, it seems like the verifiabilityproblem of impairment tests is more an issue in theory than in practice. The majority of theauditors believes the introduction of impairment tests of goodwill increased the accountingquality and did not significantly impact the audit quality, even if it gives auditors morechallenges in the audit tasks. In addition, the importance and prevalence of EM within goodwillbetween private and public firms had inconclusive results between the interviewees. Furtherresearch may investigate using a larger sample whether impairment tests are at the origin of anincrease of EM and comparing private and public firms.

The world has witnessed a series of corporate accounting scandals. Earnings management, as a phenomenon at the core of these scandals, is one of the main challenges confronting the effectiveness of different monitoring mechanisms such as corporate governance. Recently, and more precisely after the financial crises of 2008 2009, Jordan has shown substantial interest in integrating the pillars of corporate governance. Therefore, this research examines the effect of corporate governance mechanisms on earnings management activities among all publicly listed commercial banks on the Amman Stock Exchange (ASE) during the period 2013-2018. Earnings management was measured by the modified Jones’ model. The characteristics examined are board size, CEO duality, board independence, managerial ownership, institutional ownership, audit committee size, audit committee independence and audit committee activity. In addition, two control variables have been used: firm size and firm performance. The findings of the study reveal that earnings management has a significant positive relationship with both board size and institutional ownership, and a significant negative relationship with total assets.

Goodwill, for financial accounting purposes, is an intangible asset on the balance sheet that represents the excess of the amount paid for an acquired entity over the net fair value of the assets acquired. The Financial Accounting Standards Board has recently issued a new mandate. This new guideline eliminates annual amortization of goodwill and requires annual valuation for potential goodwill impairment and consequent writedown. Determining the amount of impairment requires management estimation, thus, allowing managerial discretion in developing the impairment amounts. Managerial discretion may then be used to manage earnings. Earnings management occurs when managers exercise their professional judgment in financial reporting to manipulate earnings. Prior literature documents that managers have strong motivations to manage earnings. Managers sometimes respond to these motivations by managing earnings to exceed key earnings thresholds. The new goodwill guideline might be used as an earnings management tool. Thus, this dissertation examines whether earnings management results from the judgmental latitude allowed in estimating goodwill when earnings will otherwise just miss key earnings benchmarks. Specifically, this study tests goodwill impairment writedowns in a cross-sectional distributional analysis for the year 2002, the first year following the effective date of the new goodwill standards. The sample is taken from the financial information of publicly-traded companies tracked in the Compustat and CRSP databases. To identify firms that are likely to have managed earnings to exceed key benchmarks, earnings per share, both before and after goodwill impairment writedowns, is compared with two thresholds established in prior research. The first, is a positive earnings per share; and the second is the prior year’s earnings per share. Results from applying both tobit and logistic regression models suggest that managers are exploiting their discretion in recognizing goodwill impairments to manage earnings. Thus, this project contributes to the earnings management literature in that it highlights the exploitation of increased judgmental latitude for earnings management purposes.

Covid-19-pandemin slog till över världen under 2020. Pandemin påverkade alla möjliga yrken, inte minst revisionsyrket. Revision av varulager kräver fysisk närvaro från revisorn (ISA 501), något som revisorerna lyckades uppnå till stor del, men inte fullt ut under covid -19-pand emin. Trot s at t revisorerna lyckad es upprät t hålla kravet på f ysisk delaktighet vid inventering till stor del under 2020, medföljde en hel del omställningar i form av ökad digital kommunikation inom team, och mer omfattande riskanalyser.  Syftet med studien är att se till om manipulationen ökat genom att se till om företag har redovisat ett större, oförändrat, eller mindre värde på varulagret under pandemin jämfört med innan. Studien undersöker huruvida det finns tendenser till om företag ökade utförandet av manipulation av varulagret under covid-19-pandemin. Detta genom att jämföra värderingen av varulagret mellan olika år och populationer. Året 2020 definieras som coronaår, medan åren 2016, 2017, och 2018 används som jämförande år innan pandemins utbrott. Den primära populationen, vilken är huvudfokus, som undersöks är de revisionspliktiga företagen med kalenderåret som räkenskapsår.  De tre hypoteserna som argumenteras fram ställer varulagrets värde dels självständigt, dels i förhållande till två mått nära relaterade till varulagret, nettoomsättning samt totala omsättningstillgångar. Varpå vi kunde se ett signifikant samband mellan covid-19- pand emin och en f öränd ring i varulagret s värd e i f örhålland e t ill t ot ala omsättningstillgångar. I övrigt kunde vi även se en ökad tendens till earnings management hos företag som använder sig av en revisionsbyrå som inte är att klassa som en Big-7 byrå. En intressant observation är även att varulagret under covid-19-pandemin generellt sett tenderade att minska, då det kunde ses ett negativt samband mellan varulagrets värde och pandemin. Förutom för delpopulationen som klassas som ekonomiskt utsatta företag dock. Dessa företag visade tendenser till att redovisa ett högre värde under covid-19- pandemin. Vilket förtydligar gruppernas olika incitament till varför manipulation av varulagret skulle kunna utföras. En anledning till att värdera ner varulagrets värde kan vara för att komma åt eventuella bidrag och stöd (Ozili, 2021), medan ett incitament till att övervärdera varulagret kan vara att öka resultatet (Lassoued & Khanchel, 2021).  En slutsats av denna studie är därmed att vi kan se en viss tendens till en förändring i varulagrets värdering som kan bero på ökad manipulation och earnings management på varulagret. Samt att riktningen på manipulationen, högre eller lägre värde, tenderar att variera beroende på incitamenten hos företagen.

No description available.

Det finns en osäkerhet kring goodwillnedskrivningar i och med det finns utrymme för företagsledningen att påverka antagandena för goodwillvärdet med företagsledningens egna uppskattningar och subjektiva bedömningar. Mycket av forskningen som förklarar varför goodwillnedskrivningar genomförs har inte gjorts i en svensk kontext. Studiens syftet är att undersöka om svenska börsnoterade företags goodwillnedskrivningar kan förklaras av att företagsledningen har använt Earnings Management. Metoden studien använde var en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien har sekundärdata i form av årsredovisningar från företag noterade på Stockholmsbörsen använts. Studiens resultat stödjer endast  skuldsättningshypotsesen som är grundad i PAT. Goodwillnedskrivningar i Sverige kan därmed förklaras utifrån vilken skuldsättningsgrad företag har. Det leder till att goodwillnedskrivningar kan delvis förklaras av ett opportunistiskt beteende. Detta stöds även av kontrollvariablerna ROA och GW/TT. De övriga sex hypoteser förkastas eftersom de inte kan förklara genomförandet av goodwillnedskrivningar i Sverige under 2018–2021. Studiens kunskapsbidrag är att öka förståelsen kring vilka faktorer som kan förklara goodwillnedskrivningar under räkenskapsåren 2018–2021.

No description available.

Syfte: CSR är ett högaktuellt och viktigt ämne för företagen och deras intressenter. Då högre CSR- aktiviteter anses vara relaterat till etiskt agerande företagsledningar undersöker studien om företagens ledningar utnyttjar detta i försök att dölja omoraliska aktiviteter i form av earnings management. En opportunistiskt agerande företagsledning använder earnings management för att manipulera resultatet i önskad riktning, vilket kan göras genom diskretionära periodiseringar (AEM) eller via aktiviteter som påverkar kassaflödet (REM). Eftersom dessa fungerar som substitut så undersöks båda i studien. Studien baseras på kontinentaleuropeiska bolag där rättstillämpningen bygger på civil law. Dessa företag redovisar enligt IFRS och CSR-rapporterar efter GRI, vilket tidigare forskning pekat ut som faktorer som påverkar sambandet mellan CSR och earnings management. Syftet med studien är därför att undersöka om CSR används som ett medel för att dölja förekomsten av earnings management, samt om det finns stöd för ett opportunistiskt alternativt etiskt perspektiv. Metod: Studien har en kvantitativ forskningsmetod och tillämpar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien använder en tvärsnittsdesign med sekundärdata från kontinentaleuropeiska bolag över en tioårsperiod (2008-2017). Datan har hämtats från Thomson Reuters Datastream och analyserats i IBM SPSS. Resultat & slutsats: Resultaten indikerar att kontinentaleuropeiska företag agerar opportunistiskt och möjligtvis använder CSR i försök att dölja earnings management. Detta kan dock endast härledas till REM-aktiviteterna abnorma kassaflöden och abnorma produktionskostnader. Mellan CSR och AEM kunde inget samband redogöras. Därav dras slutsatsen att det är viktigt att earnings management studeras utifrån båda aspekterna för att erhålla ett rättvisande resultat. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet gällande sambandet mellan CSR och earnings management i form av både AEM och REM. Resultaten är viktiga för företagens intressenter då de tyder på att högre CSR-engagemang inte är relaterat till mer etiskt agerande företagsledningar. Intressenterna bör främst vara vaksamma på aktiviteter som inte granskas av revisorer då dessa visats förekomma i högst utsträckning. Förslag till fortsatt forskning: I framtida studier kan sambandet mellan CSR och earnings management undersökas i företag där incitament till resultatmanipulation anses föreligga. Vidare kan ledningens syn på earnings management studeras mer ingående. Förslag ges även till att undersöka branschskillnader och att använda alternativa CSR-mått. / Aim: CSR is a highly topical and important subject for the companies and their stakeholders. Since higher CSR activities are considered to be related to ethically acting managements, this study investigates whether the management uses CSR as an attempt to conceal immoral activities in terms of earnings management. An opportunistic acting management uses earnings management to manipulate the result in the desired direction, which can be done through discretionary accruals (AEM) or through activities that affect the company’s cash flow (REM). Since these operates as substitutes, both are examined in the study. The study is based on Continental European companies where the application of law is based on civil law. These companies report according to IFRS and CSR reports according to GRI, which previous research pointed out as factors to affect the correlation between CSR and earnings management. The purpose of the study is therefore to investigate whether CSR is used as a means of concealing the existence of earnings management, and whether there is support for an opportunistic alternative ethical perspective. Method: The study has a quantitative research method and applies a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study uses a cross-sectional design with secondary data from Continental European companies over a ten-year period (2008-2017). The data has been retrieved from Thomson Reuters Datastream and analyzed in IBM SPSS. Result & Conclusions: The results indicate that Continental European companies act opportunistically and uses CSR in attempts to hide earnings management. However, this can only be attributed to the REM activities abnormal cash flows and abnormal production costs. No relationship could be reported between CSR and AEM. Hence, it is concluded that it is important to study earnings management on the basis of both aspects to report fair results Contribution of the thesis: The study contributes to filling the research gap regarding the relationship between CSR and earnings management in both AEM and REM. The results are important for companies' stakeholders as they indicate that higher CSR involvement is not related to more ethical behavior of the company management. Stakeholders should primarily be vigilant on activities that are not audited by auditors as these have been shown to occur to the greatest extent. Suggestions for future research: In future studies, the relationship between CSR and earnings management can be investigated in companies where incentives for manipulation the financial performance are considered to exist. Furthermore, the management’s view of earnings management can be studied more thoroughly. Suggestions are also made to investigate industry differences and to use alternative CSR measures.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning. Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad “Stockholmsbörsen”. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats. Efter det har en analytisk generalisering gjorts av resultaten som visar på att företag i större utsträckning tenderar att bedriva earnings management under perioder där de upplever pressade resultat, i motsats till perioder där de upplever normala resultat. Studien visar också att detta inte är vanligare förekommande på någon speciell börslista eller inom någon specifik bransch, utan att företagen är representerade i likvärdig utsträckning. I studien visade det sig att ett vanligt verktyg för att bedriva earnings management är att göra stora engångsnedskrivningar av goodwill. Detta möjliggjordes år 2005 då IFRS 13 infördes i EU, vilket resulterade i att goodwillposten årligen nedskrivningsprövas istället för att som tidigare avskrivas planmässigt. En kritisk diskussion förs med slutsatsen att resultaten är delvis applicerbara på den studerade populationen och säger något om närliggande fall. Slutligen diskuteras studiens bidrag där konklusionen är att resultaten adderar till samt stärker tidigare forskning. / Earnings management is a phenomenon whose scope of usage has expanded in recent time due to changes in accounting principles, according to studies. These changes have given companies the possibility to use subjective judgment to a higher degree when valuing their assets. This can be utilized to manipulate accounts and tweak results in desired direction. The purpose of this study is primarily to investigate if there is a connection between the variables earnings management and pressured results among the listed companies on Nasdaq OMX Stockholm, also knowned as “Stockholmsbörsen”. The secondary purpose is to investigate if this possible connection is more common among smaller companies and if there is any industry that is overrepresented. A quantitative method has been used where data has been collected from the companies’ websites and later reviewed. An analytic generalization has then been applied on the results that show that companies tend to engage in earnings management in greater magnitude when they are experiencing times with pressured results, in contrary to when they experience times with normal results. The study also shows that it’s not more commonly practiced on any particular stock market list or in some particular industry. The companies are rather equivalently represented along the scope of industries and stock market lists. The study shows that a common tool to engage in earnings management is to make big one time impairments of goodwill. This was made possible 2005 when IFRS 13 was implemented in the EU, which resulted in that the goodwill account where to be impairment tested every year instead of the former principle that used linear depreciation. A critical discussion is held with the conclusion that the results of the study are partly applicable on the studied population and says something about nearby cases. Finally there is a discussion about the contribution of the study with the conclusion that the findings adds something to and strengthens past findings.