Meeting current and future demands for food is one of the biggest problems facing the world today. Despite the positive correlation that exists between food production and urban food demand, food systems remain separate and excluded from cities. Vertical farming has been proposed as a solution projected to address these issues in a sustainable way. This study aims to determine the sustainability of a vertical farm operation and its perceived value to food security and urban systems. This study implements a qualitative approach and case study research design useful for small, applied research studies, where data is collected via a literature review, emails, and semi- structured interviews. Systems theory is used to frame the phenomena at hand since it allows for a holistic systems view, and the study’s results are analyzed using emergy theory and a conceptual framework based on urban political agroecology. A vertical farm was selected as the focus of the case study, with the vertical farm sustainability serving as this study’s unit of analysis. Contrary to existing information, the results indicate that the vertical farm studied is unsustainable due to its dependence on imported resources. Additionally, an assessment of vertical farm impacts through a conceptual framework on urban political agroecology determined that vertical farming is incompatible with agroecological principle, provides few positive impacts to urban systems, and makes most of its contributions to urban food security rather than food sovereignty. For the sustainable development of vertical farms and urban systems, emergy theory stresses that inputs into the system must be local renewable inputs (i.e. natural inputs located within the system boundaries), and that successful systems should create and implement reinforcing feedbacks. Nonetheless, vertical farming systems are quite immature and carry great potential for change; this study presents recommendations for vertical farming systems reorganizing more sustainably.

The expansion of an industrial area in Näsudden, Skelleftehamn, will require extensive groundwork. An old landfill in the area, partly consisting of autoclaved aerated concrete (siporex), is intended to be used for constructing the new industrial site. The conditions for how the material can be used is, however, controlled by a variety of parameters. This is a part study of the evaluation of how the masses should be treated. The purpose of this study is to evaluate how the presence of siporex affects the mobility of arsenic and lead in the landfill area. Soil and groundwater samples from 10 sample points from the landfill area were collected and analyzed for its metal content. The results were used for calculating the solid/liquid partition coefficient (Kd) for the desorption of samples with or without siporex. Results indicate that the mobility of arsenic is higher in the samples with siporex due to the higher pH in the leachate. No correlation could be found between the influence of siporex and mobility of lead in this study. Further studies are needed in a controlled environment to assess how siporex affects the mobility of arsenic and lead.

Gamla Uppsala är en plats som har haft stor betydelse för människan under en väldigt lång tid, både religiöst och kulturellt. Detta arbete syftar på att ta reda på vilka geologiska förutsättningar Gamla Uppsala hade för att kunna bli en så storslagen och viktig plats under så många år. Den senaste istiden, som lämnade kvar ett stort hav, gjorde att Gamla Uppsala inte kom ovanför vattenytan förrän ungefär 3000 år sedan. Arbetet beskriver hur landet steg upp ur havet, och hur människan för första gången tog sig dit, för att sedan börja använda marken, och skapa ett samhälle. För att få en mer komplett förståelse för hur samhället utvecklades religiöst och kulturellt har det studerats för att utreda varför Gamla Uppsala tappade sin status, och hur Gamla Uppsala storhetstid tog slut kring år 1200 e.Kr. Utöver detta har en modell tagits fram, för att kunna avläsa vattennivån vid en specifik tid. Med hjälp av denna modell har ett antal kartor tagits fram som visar den vattennivåändring som gav förutsättningar för kulturhistoriska utvecklingen.

This report is about a couple of specially chosen peatlands in eastern Uppland, Sweden. It concerns their development between the year 1922 and 2012. The historic fact originates from a large investigation of peatlands in the south of Sweden made by the Swedish Geological Survey, SGU, in the 1920’s. To be able to choose peatlands an analysis in GIS were made, in which we were able to find locations good enough for our field investigation. During the field investigation we bore to find nice peat cores that later went through several analyses in a lab. The main goal with this investigation was to find out how much humans have been able to affect the peatlands and their development during the years, by for example agricultural activities. The conclusion we came to find was that agricultural activities have affected the peatlands in the form of composition. / Rapporten handlar om en undersökning av utvalda torvmarker i östra Uppland och deras utveckling mellan år 1922 och 2012. Den historiska bakgrunden till undersökningen grundas på den kvalitativa torvundersökning som utfördes av Sveriges Geologiska Undersökning på 1920-talet i södra Sverige. Egna fältundersökningar gjordes för att kunna förstå hur de olika utvalda torvmarkerna utvecklats fram till idag. För att välja ut de olika markerna gjordes en GIS-analys samt en insamling av data från den gamla inventeringens dagboksanteckningar. Dessa data var de som stod som grund för arbetet i fält och för själva jämförelsen av utvecklingen. Under fältarbetet togs borrprover upp som sedan användes för att genomföra analyser i labb, dessa analyser användes sedan för beräkningar. Den inlandsis som för 10000 år sedan drog sig tillbaka är den faktor som i synnerhet präglat landskapet i Uppland. En del av landskapet syns idag som torvmarker. En torvmark är en landyta som är täckt av torv, vilket är växter som är i olika grad nedbrutna. Idag räknar man att ungefär 25 % av Sveriges areal är täckt av torv (Sveriges geologiska undersökning 2012). Undersökningen visade på olika grader av förändring på de torvmarker som undersökts. Sammanfattningsvis kunde man se en stor påverkan på de flesta torvmarkerna.

I samband med att snön i Uppsala stad smälter får Fyrisån, som rinner genom staden, ett tillskott av salter och föroreningar. En av källorna till dessa salter och föroreningar är smältvatten från vägar. Flera stora vägar i Uppsala saltas för att minska halkrisken. Detta salt hamnar till slut i Fyrisån. I arbetet har det undersökts hur vattenkemin i Fyrisån ändras under vintern och våren samt om det sker någon förändring i vattenkemin när vattnet rinner genom Uppsala. Projektet har innefattat egen provtagning av åvatten och snö samt granskning av tidigare vattenkemidata från ån. Det som har konstaterats är att det i samband med vårfloden sker en utspädning av joner i vattnet. Efter vårfloden ökar jonkoncentrationerna igen. Det har även fastställts att det sker en ökning av salter i vattnet när det rinner genom Uppsala stad. På samma sätt har alkaliniteten minskat ju längre nedströms man kommer. Den största ökningen av jonkoncentrationerna var precis nedströms Uppsalas reningsverk. Resultat från detta arbete ger information om hur situationen ser ut i Fyrisån, var de största jontillskotten sker samt hur kemin ändras under vintern och våren.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, och Naturvårdsverket, NV, tillämpar sig av olika geokemiska extraktionsmetoder för att analysera jordprover. Detta görs för att undersöka metallhalter i mark. SGU använder en metod som liknar den som rekommenderas av NV, men utan lakning i tryckkärl, och det är oklart om metoderna lakar samma jordfraktion och kan jämföras. Syftet med arbetet är att fastställa om SGUs och NVs extraktionsmetoder för jordprover är jämförbara. Detta har gjorts genom en kvalitets- och regressionsanalys, samt genom en statistisk analys. Proverna kommer från tre olika områden i Sverige och de är analyserade med både fin- och grovfraktion. För att hitta relationer mellan metoderna har SGUs och NVs analysresultat kopplats till NVs riktvärden för förorenad mark. Detta gjordes för att undersöka hur pass jämförbara SGUs resultat är med NVs riktvärden. Det visade sig att SGUs och NVs extraktionsmetoder för jordprover korrelerar väl med varandra och att de har en god förklaringsgrad. Prov som analyserades efter NVs metod extraherade mer metall än SGUs metod. Dessutom lakades högre metallhalter ur prov av finare fraktion än prov av grövre fraktion. Sammanfattningsvis är alltså SGUs och NVs extraktionsmetoder jämförbara.

Vår planet är under ständig omvandling, där de allt snabbare förändringarna i klimatet är mest påtagligt. Havsnivåförändringar vilket påverkar hela planeten, bestäms ur ett glaciologiskt perspektiv främst av hur mycket vatten som når haven vid smältning av stora mängder is. Smälter glaciärer kan vatten från ytan leta sig ned genom isen och nå botten under den, vilket kan leda till ökad hastighet hos glaciären genom smörjning av underlaget. Isdynamik är ett komplext område och vattnets väg genom isen och dess påverkan är dåligt känt. Det är därför betydelsefullt att få större kännedom om den fascinerande roll glaciärer spelar för vår planet. Vid tidigare markradarundersökningar på Grönland har reflektionsmönster i radardata upptäckts, vilka har gett upphov till spekulationer om vilken sorts vattenkropp som kan ha lett till det uppvisade mönstret. Då geofysiska metoder ofta kan leda till att olika vattenkroppar kan ge upphov till samma mönster, krävs ytterligare behandling av datat. Genom att använda en två-dimensionell, numerisk modell av fortplantingen av en elektromagnetisk puls genom ett medium, kan en teori om en viss vattenkropp uteslutas eller stödjas. Efter att modellen körts med både glaciärbrunnar och supraglaciala sjöar, framkommer det att sjöar ger ett tydligare VSH-mönster än brunnar, vilka tidigare antagits ha varit orsaken till nämnda VSH-mönster. Detta kan leda till ökad insikt om ytsmältvattnets väg genom isen, isars dynamik och dess påverkan på havsytenivån.

Acid sulphate soils is a wide spread problem along the northern coast of Sweden. This is causing great damage through low pH and leaching of metals out into the streams. These soils are estimated to be found in several places in Sweden but also in many other areas in the world. One of these areas in Sweden that are believed to contain these sediments is Mälardalen. The purpose of this study is to evaluate the extension of the acid sulphate soils in this area. This has been accomplished through measurements of pH in the field as well as laboratorial work such as measuring the organic substance in the soil. The soils sulphur content was also analysed in a number of the samples. A total of 29 places has been visited in the area. The examination has been done as a pilot survey for the SGU. The study wanted to confirm if the acid sulphate soils are a problem in Mälardalen and if there is a connection between the soils that has a high organic matter and by what time they were deposited, and that those attributes would be a link to a low pH. The results is indicating that there is some correlation, mainly when it comes to soils with high organic content that has been deposited around 1000 years ago. With these quality’s the probability is going to be higher to find a soil that has a low pH. When examining diagrams showing these relations, we get an R-square value for the trend lines from both cases showing a correlation of 30%. This give us the indication that there are also other factors which will affect the pH. In this study the pH has been used as an indicator to where acid sulphate soils could be located. One cannot say that a high pH will exclude the possibility for a soil to become an acid sulphate soil, in the cases where the oxidized zone is small or absent. To ensure this fact, the soil will need to be oxidized as well as analysed to establish the sulphur content in the sample. This thesis has not shown any difference when it comes to the potential of acidification caused by these soils and the event of different kinds of sulphur compounds in Norrland and Mälardalen. According to our fulfilled literature studies the main difference are supposed to lay in the variation of the grain size in the different kinds of sediments. Air diffuse slower into a soil with a high content of clay compared to a soil with more silt. Clay may also have a bigger buffer system though high CaCo3 content or a high cation exchange capacity. The samples from the sites of Brantshammar, Kungsängen and Hova got time to oxidize as well as going through a sulphur analysis. Though these examinations as well as evaluations in the field, these sites could be confirmed to be acid sulphate soils. The number of parameters that was analysed for the other sites in this study are said to be too few, and gave inadequate results, and not the amount of information needed to be able to confirm the soils as acid sulphate soils. However, the correlation and the probability did increase with the number of consistent variables. The area would need another survey when there have been findings of acid sulphate soils as well as potential acid sulphate soils in this area. Further investigations can supplement the results from this current study and give a more apparent picture of the area, due to the fact that only a smaller amount of places could be reached within the time range of this survey. / Sura sulfatjordar är ett utbrett problem längs Sveriges nordligaste kust och orsakar skada genom låga pH och urlakning av metaller ut i vattendrag. Ett av dessa områden i Sverige tros vara Mälardalen och syftet med det här arbetet var att undersöka utbredningen utav sura sulfatjordar där. Genom att mäta pH på olika djup ute i fält, analysera organisk halt i labb samt svavelhalt i ett antal prover, så har 29 olika platser i området undersökts. Arbetet utfördes som en pilotstudie åt SGU. Målet var att se om sura sulfatjordar utgör ett problem i Mälardalen, och huruvida det finns ett samband mellan jordar med högt organiskt innehåll, vid vilken tidpunkt då avsättningen bildats och om dessa egenskaper sammanfaller med låga pH. Resultaten tyder på att ett visst samband finns, främst när det gäller högre organisk halt i jorden och områden som torrlagts genom landhöjning under de senaste 1000 åren. Sammanfaller dessa parametrar ökar sannolikheteten för att jorden kommer ha låga pH. I diagram över dessa samband visar R-kvadratvärdet för trendlinjen i båda fallen en korrelation på ca 30 % vilket antyder att det även finns andra faktorer som pH är beroende av. Det ska dock tilläggas att pH i den här undersökningen har använts som en indikator på om en jord kan klassificeras som en sur sulfatjord. På en del platser där pH i nuläget är högt skulle sura sulfatjordar kunna bildas om grundvattenytan sänktes. För att säkerställa detta skulle jorden behöva oxideras och pH mätas igen för att sedan analyseras för att ta reda på svavelhalten. Studien har inte visat någon skillnad gällande försurningspotential till följd av olika sulfidföreningar i Norrland gentemot Mälardalen. Enligt utförda litteraturstudier skall skillnaden i stället främst ligga i kornstorleken hos de olika jordarterna. Luft har svårare att tränga ned i en jord med hög lerhalt än i en siltigare jord. Lera kan också ofta ha en större buffrande effekt genom hög katjonutbyteskapacitet. Tidigare undersökningar visar även att Mälardalens gyttjeleror kan ha ett högre CaCO3- innehåll än normalt, vilket även verkar buffrande. Från platserna Brantshammar, Kungsängen och Hova togs prover som fick oxidera och genomgå svavelanalys. Genom dessa undersökningar, samt bedömning i fält, kunde jordarna med säkerhet fastställas som sura sulfatjordar. Antalet parametrar som analyserats på de övriga platserna i undersökning gav inte tillräckligt underlag för att kunna klassificera jordarna som sur sulfatjord, däremot ökade sannolikheten med antal överensstämmande parametrar. Området skulle behöva undersökas grundligare då det har hittats sura sulfatjordar med låga pH, samt områden som potentiellt skulle kunna bli det i framtiden. Vidare undersökningar kan komplettera resultaten från denna undersökning och ge en tydligare bild över området då endast en mindre mängd platser hann undersökas i denna studie.

MIFO (a Method for Investigation of Polluted Areas) is a Swedish investigationtechnique for polluted areas which is produced by the Swedish environmentalprotection agency. The purpose with MIFO is to standardize and simplify theevaluation of the situation in the environment in terms of the extent of pollution andit’s hazards and dispersal rate. A MIFO – analysis should lay the groundwork forfurther investigations and actions. The analysis gives a priority system where themore contaminated areas are processed with higher priority than areas with lesspollution or risks.The purpose with this report is to comleate a MIFO – 2 – analysis of Gimowoodpreservation factory in Östhammar municipality, Sweden. Gimowoodpreservation factory was during the 30’s to 50’s contaminated by the woodpreservative CCA (Copper, Chromium, Arsenic)The area has since then been investigated several times and remediated once.Copper, chromium and arsenic are breafly described in the report in terms of theireffects on humans and the environment and their general behaviour in water andsoil.Arsenic is a dangerous substance and is considered poisonous for humans and theenvironment. Copper and chromium are not considered as to be as hazardous.The amounts of the three substances in the water around Gimo are considered amoderate and low risk. The amounts of arsenic are in some places in the soil areabove the guideline values. The risk of spreading of the pollution is however low, andtherefore the result of the MIFO – analysis of Gimo woodpreservation factory isevaluated as “3 – moderate risk”. / MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) är en nationell inventeringsmetod för förorenad mark framställd av Naturvårdsverket. Syftet med metoden är att få en gemensam nationell metod att enkelt och enhetligt bedöma miljökvalitén i olika områden i Sverige med avseende på föroreningars omfattning, samt skade- och spridningsriskerna dessa medför. En MIFO-analys skall ligga som grund för fortsatta undersökningar och eventuella åtgärder inom ett förorenat område. MIFO leder till ett prioriteringssystem där de mer kontaminerade områdena åtgärdas med högre prioritet än områden med lägre föroreningshalt eller spridningsrisker. Syftet med denna rapport är att genomföra en MIFO – fas 2 analys över Gimo träimpregnering, Östhammar kommun. Gimo träimpregnering kontaminerades under 30-50-talet med impregneringsmedlet CCA, ett impregneringsmedel innehållande koppar, krom och arsenik. Området har sedan slutet av 80-talet undersökts i flera studier samt sanerats. Koppar krom och arsenik beskrivs kort i rapporten med avseende på dess skadeverkan för människa och miljö, samt dess generella beteende i mark och vatten. Arsenik är ett skadligt ämne och är mycket farligt för människor miljön. Koppar och krom räknas inte lika miljöskadliga. Halterna av de tre ämnena ligger inom måttliga nivåer i grundvattnet kring Gimo, men riktvärden för arsenik överskrids till viss mån i marken. Spridningsrisken är dock låg i området och detta medför att MIFO-analysen av Gimo träimpregnering, gav resultatet ”Riskklass 3, måttlig risk”.

This thesis presents a general definition of science education and earth science education.An inventory has been conducted of published material during the years 2011-2013, withthe start in 2013 and working backwards for international publications and with no timelimits in time for Swedish publications. Different databases were used during April 2013 forthe inventory.The thesis organizes and analyses published material in earth science education in a tablewith a following discussion.The purpose with the inventory was to investigate the amount and content ofprevious year’s publications in earth science education. Concept inventories were foundto be the most common subject of the found material, followed by virtual field studies. Thelargest amount of publications was published in North America. Only one publication wasfound in Sweden. / I denna uppsats presenteras det en allmän definition av didaktik, ämnesdidaktik och en mer specifik definition av geovetenskaplig ämnesdidaktik. Undersökningen har genomförts genom inventering och därefter sammanställning av publikationer inom geovetenskaplig didaktik publicerade under de senaste två åren (2011-2013). Sökningarna har gjorts på olika databaser inom tidsintervallet 2011 - 2013, för internationella publikationer, och ett obegränsat tidsintervall på svenska publikationer. Sökningarna utfördes i april 2013. Resultaten är sammanställda i en tabell och därefter analyserade i en resultatdiskussion. Syftet med att sammanställa dessa var att få en överblick över mängden material som publicerats under dessa två år, och även se vad dessa publikationer handlar om. Konceptinventering i olika skalor och grader var ett återkommande tema i många publikationer samt konceptinventeringar och missuppfattningar bland studenter, även virtuella fältstudier. En klar majoritet av publikationerna var publicerade i Nordamerika, och då framförallt USA. Endast en publikation hittades i Sverige.