Spelling suggestions: "subject:"differerent ocho estetiska läsning"" "subject:"differerent och3 estetiska läsning""
1 |
Läsning som estetisk upplevelse eller inhämtning av fakta : En studie om undervisningsmetoder i skönlitteratur för grundskolans mellanår / Reading as anaesthetic experience or to gain facts : a study on teaching methods in the literature for primary schooGamze, Poyraz January 2016 (has links)
The purpose of this study is to get an insight into how fiction tutoring in Swedish can be practised and how the reading is encouraged. A teacher can through her working methods control how the pupils relate to fiction and has therefor an important role, because of this the subordinate purpose of this study is to problematize and highlight how the teacher can encourage her pupils into different styles of reading. Questions:•What didactic choices does the teacher make in literature teaching?•What does the teacher want the pupils to pay attention to? •What are the learning methods for the pupils? This study has been made through observations and interviews with teachers who teach in primary school in Sweden. The empirical data have been analyzed based on Rosenblatt’s reading concepts and Langer’s conceptual worlds and furthermore their view of literature teaching and the teacher's role in it. The study shows that all of the teachers combine reading with writing assignments, where linguistic approaches are most common and usually primary. Even though the teachers showed an awareness of the importance of an aesthetic reading, they did not support aesthetic reading in their lessons. In the observed lesson it was shown that the method used by the teachers stimulated phase one in the imaginary worlds and an efferent reading which both pay attention for the impersonal and the general aspects that can be verified in a text. It should be noted that this study had a teacher’s perspective and not the perspective of the pupils.
|
2 |
"Man behöver inte älska att läsa men man ska ha läst böcker" : Efferent eller estetisk läsart i boksamtal inom högstadiets litteraturundervisningRöstlund, Linnéa January 2021 (has links)
No description available.
|
3 |
"Man behöver inte älska att läsa men man ska ha läst böcker" : Efferent eller estetisk läsart i boksamtal inom högstadiets litteraturundervisningRöstlund, Linnéa January 2021 (has links)
No description available.
|
4 |
Subjektiv förankring eller inte? : Om litteraturdidaktik i gymnasieskolan: en litteraturstudieMattsson, Jessica January 2018 (has links)
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera och utvärdera de argument som presenterats i tidigare forskning för och emot subjektiv förankring som litteraturdidaktisk strategi och metod, samt att se om det i tidigare forskning framkommer något alternativ till subjektiv förankring. Tidigare forskning visar att subjektiv förankring förekommer i stor utsträckning, samt att subjektiv förankring är nära förknippat med en matchning av allmän och litterär repertoar. Tidigare forskning visar unisont att subjektiv förankring riskerar att hamna i konflikt med den vidgade erfarenhet som efterfrågas i läroplanen. Med subjektiv relevans har undervisningen en större möjlighet att bemöta detta. I det sociala samspelet växer ny erfarenhet och ny kunskap fram baserat på elevernas respektive erfarenheter och upplevelser. Risken att befintliga erfarenheter leder till självbekräftelse och reproduktion av befintliga kunskaper är avsevärt lägre då boksamtalet sker i ett socialt samspel. Det sociokulturella perspektivet på lärande, svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne samt läroplanen sammanstrålar i subjektiv relevans. / <p>svenska</p>
|
5 |
Spelfilmens påverkan på gymnasieelevers historiefilmslitteracitet : En kvalitativ undersökning om historiebruket i spelfilmen 300 / The feature film's impact on upper secondary school students' historical film literacy : A qualitative study of the use if history in the fictional film 300Widerström, Sofia January 2022 (has links)
The purpose of this study is to explore how upper secondary school students relate to popularhistorical stories conveyed via Hollywood films, if they can identify and relate critically to the use of history used in feature films and how it affects their history film literacy. That students gain an understanding that history is used and in what ways it can be used is a fundamental factor within the subject of history. Previous studies show that many students have difficulty distinguishing between what is historical fact and what is fiction.To explore this, a qualitative study was carried out using observations and the participants’ writtentexts. The theoretical starting points are based on Klas-Göran Karlsson’s typology of use of history, Louise Rosenblatt’s efferent and aesthetic reading and Maria Deldéns historical film literacy. Kenneth Nordgren’s model of historical use was also included in the analysis of the results. The results show that the students were able to identify different uses of history in the feature film 300 with the help of Karlsson’s typology. However, it appeared somewhat problematic as they had difficulty distinguishing some of the uses. The results also showed that it is a good idea to combine efferent reading with aesthetic reading to strengthen the students’ historical film literacy. However, if may be beneficial to use a historical feature film that contains fewer fictional elements. The use of feature film in the education also showed that the students became more engaged in the teaching. / Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever förhåller sig till populärhistoriskaberättelser som förmedlas via Hollywoodfilmer, om de kan identifiera och förhålla sig kritiskt till historiebruk som används i spelfilm samt hur det påverkar deras historiefilmslitteracitet. Attelever får en förståelse för att historia används och på vilka sätt den kan användas är engrundläggande faktor inom historieämnet. Tidigare studier visar att många elever har svårt att skiljapå vad som är historisk fakta och vad som är fiktion.För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med hjälp av observationer och deltagarnasskriftliga texter. De teoretiska utgångspunkterna tar avstamp i Klas-Göran Karlssonshistoriebrukstypologi, Louise Rosenblatts efferenta och estetiska läsning samt Maria Deldénshistoriefilmslitteracitet. I analysen av resultatet användes även Kenneth Nordgrenshistoriebruksmodell. Resultatet av undersökningen visar att eleverna kunde identifiera olika historiebruk i spelfilmen 300 med hjälp av Karlssons typologi. Dock förefall den något problematisk då de hade svårt att särskilja några av bruken. Resultatet visar även att det är en god idé att kombinera efferent läsning med estetisk läsning för att stärka elevers historiefilmslitteracitet. Dock kan det vara fördelaktigt att använda en historisk spelfilm som innehåller färre fiktiva faktorer. Användandet av spelfilm i undervisningen visade även att eleverna blev mer engagerade i undervisningen.
|
Page generated in 0.1443 seconds