Bakgrund: Av de som drabbas av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast några få. För att överleva krävs snabb start av hjärt-lungräddning och att snarast komma under behandling på sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervårdena att förmedla kunskap och hopp då hjärtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att påverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssätt skapades en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod. Resultat: De flesta klarade sin ADL självständigt och anpassade vardagen efter ork. Många hade en god mental funktion, men en stor del av speciellt yngre personer besvärades av oro och ångest. Socialt framkom att cirka hälften återgick till sitt arbete. Umgänge med familj och vänner samt en aktiv fritid var faktorer som påverkade livskaliteten positivt. Slutsats: Majoriteten av patienterna som överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus skattade sin livskalitet som god överlag. Detta är viktigt för sjuksköterskan att veta när hen möter dessa patienter och ävende närstående. Genom samtal kan hen förmedla kunskap och hopp om möjlighet till god livskalitet efter hjärtstopp.

Syfte och frågeställningar Uppsatsen undersöker självskattning mot faktiskt resultat i förmåga till simning och livräddning i vatten hos unga vuxna.  1. Hur många av deltagarna anser sig ha förmåga till simning och vattenlivräddning?  2. Hur många av deltagarna har de faktiska förmågorna enligt resultat och observation av testerna? 3. Överensstämmer deltagarnas självskattning med observationsresultaten?  Metod Den här undersökningen handlar om självskattning och faktiskt resultat och därför har både självskattningsenkät och observation använts som metoder. Enkätundersökningen och observationen genomfördes vid samma tillfälle, dock var deltagarna fördelade över två testdagar. Självskattning och test utgick från Försvarsmaktens anställningskrav avseende simning 400 meter och livräddning i vatten, inklusive dykning ner till minst 3 meter. Urvalet av deltagare bestod av 181 studenter från Försvarshögskolans officersprogram, första terminen. Resultat I simning var det 91 procent som skattade sig själva som simkunniga enligt Försvarsmaktens definition, men det var 98 procent som klarade simtestet. I vattenlivräddning var det totalt 88 procent som skattade sig själva med den förmågan, och det var 88 procent som klarade testet. Slutsats Undersökningen ger slutsatsen att deltagarna tenderar att undervärdera sina förmågor till simning samtidigt som deltagarna visar på hög grad av självmedvetenhet vad gäller vattenlivräddning.

Skolan är en viktig miljö och lärandet påverkas till stor del av hälsan. En digitaliseringsmöjlighet för elevhälsan som har lyfts fram av uppsatsens uppdragsgivare Ineq Solutions är att ta fram ett digitalt verktyg som stöd vid elevers egenskattning av sin psykosociala situation. Syftet med denna uppsats var att ta fram en prototyp för ett digitalt skattningsverktyg som kan användas i elevhälsans förebyggande och främjande arbete. Arbetet har innefattat intervjuer och co-designarbete med kuratorer för att ta reda på vilka designelement som efterfrågas i skattningsverktygets användargränssnitt och för att undersöka vilka möjliga fördelar personal inom elevhälsa ser med ett digitalt verktyg för egenskattning av elever och elevers förmåga att uttrycka sin psykosociala situation. Data från studien utgörs av intervjusvar, designdiskussioner samt designförslag för skattningsverktyget i form av olika prototyper som bearbetades och kondenserades till teman för att besvara studiens två undersökningsfrågor. Studiens slutsatser är att designelement som efterfrågas i ett skattningsverktyg för psykosocial elevhälsa är skalor, bilder, uppföljning, anteckningsmöjlighet, sammanställning av egenskattning, information om egenskattning, sociala teman för egenskattningar samt ett färgglatt användargränssnitt. Därutöver identifierades möjliga fördelar hos ett digitalt verktyg för elevers egenskattning av personal inom elevhälsa i form av insamling, flexibilitet, visuellt stöd, sammanställning, lekfullhet och elevers aktiva handling. Studiens slutsatser illustreras i ett prototypförslag för psykosocial egenskattning.