<p>Syftet med uppsatsen är att studera vilken typ av belöningssystem som är lämpligt för bankverksamhet. Vidare ska vi utforska hur det kan utformas och tillämpas för att nå motivation hos medarbetarna. Ytterligare vill vi, genom att skapa en fiktiv bank, själva försöka utforma ett lämpligt belöningssystem för banker utifrån företagsledningens perspektiv. Genom användning av en kvalitativ studie ska vi uppnå detta syfte. Vi har undersökt tre olika banker där vi intervjuat två eller tre personer med olika positioner. Detta för att få en bred uppfattning om hur belöningssystem tillämpas inom banker idag. Med hjälp av dessa intervjuer samt olika teorier har vi sedan diskuterat och analyserat för sedan implementera resultatet på en fiktiv bank. Det vi har kommit fram till är att det inte finns något tydligt svar på vår frågeställning utan att det är upp till varje organisation att utforma ett belöningssystem som passar dem.</p>

<p>Mycket har hänt de senaste 10-15 åren inom fotbollsvärlden. Fotbollsklubbarna har fått börja ändra strategi, nu måste även den ekonomiska aspekten beaktas när klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten är ett måste om man ska kunna konkurrera om de bästa spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta så kan det gå dåligt sportsligt också då ekonomin och den sportsliga biten går hand i hand. Men än så länge har inte alla länder hunnit ta det, men det lär inte dröja länge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att kunna förstå hur spelarförvärv går till och hur fotbollsklubbarna värderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har använt oss utav Intervjuskrifter och Texter. Vi har valt att intervjua Djurgårdens ekonomi chef och VD Henrik Berggren. Vi har använt oss utav fyra teorier för denna uppsats. Det är svårt att bestämma värdet på en spelare till skillnad från exempelvis ekonomin som går att kalkylera och beräkna så är spelare först och främst människor eller människa och kan bete sig irrationellt. Det är väldigt svårt att kunna förutspå en spelares framtida prestationer. Ålder, fysisk status, spelarens ursprung, position i laget och skatter är de faktorer som påverkar värdet på en spelare. Det viktigaste för DIF vid värvning av spelare är att uppfylla behov i truppen efter tränarens önskemål och inte att tjäna pengar på vissa spelare som exempelvis tröjförsäljning. Enligt DIF så använder man sig inte utav några akademiska modeller vid spelarförvärv men när man tittar närmare så använder de sig utav flera modeller när man ska ta beslut om förvärv. Metoden tillämpas utförligt i de stora europeiska ligorna där modeller används för att beräkna vad man kan tjäna genom investeringar i en viss spelare, på samma sätt som företag gör när de ska investera i en ny produkt eller maskin.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att visa på hur Svenska Spel bäst kan tänkas möta en eventuell liberalisering av den svenska spelmarknaden. Därmed vill vi konkretisera vilka strategier och organisationsförändringar de måste anamma för att bibehålla en stark position och vara konkurrenskraftiga även efter en regelreformerad marknad.</p><p>Bakgrunden till valet av studie är att det idag och de senaste åren hänt väldigt mycket till följd av ett allt mer globaliserat samhälle. Denna utveckling har bland annat lett till att det statligt reglerade monopolet av spelmarknaden kraftigt har ifrågasatts av såväl EU-kommissionen som av de konkurrenter som redan idag finns på den svårkontrollerade Internetmarknaden.</p><p>Uppsatsen inleds med en omfattande referensram, där Svenska Spels utgångspunkter idag utreds, samt hur utvecklingen på andra redan tidigare liberaliserade marknader har sett ut. Avsikten med detta är att ha denna information som ett komplement till den empiri som insamlats.</p><p>Empirin består dels av två respondenter, en från Svenska Spel, samt en av deras huvudkonkurrenter, Expekt. Empirin består även av en informant som är sakkunnig på konkurrensverket.</p><p>I analysen analyseras teorierna först separat enligt den ordningsföljd som ges av vår modell. Därefter vävs slutsatserna samman och presenteras kortfattat i en modell.</p><p>Vi finner i våra slutsatser att Svenska Spels idag är väl rustade inför en regelreformering. Troligen bäst av alla de aktörer som vill in på den svenska spelmarknaden. Detta då det mest sannolikt kommer att bli minst lika mycket regler även efter en liberalisering, och Svenska Spel redan idag har en organisation anpassad efter ett massivt regelverk.</p>

<p>En börsnotering och att bli ettbörsnoterat företag innebär en stor omställning för många företag. Företagen hamnar i offentlighetens ljus och granskas av många intressenter i dess omgivning.</p>

<p>Den 1 januari 2005 trädde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillämpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förändring, i förhållande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var värderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansågs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i någon större utsträckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn på goodwillvärdet. Börsföretag måste motivera tillgångens existens i mycket större omfattning. Standarderna möjliggör dessutom separat aktivering av betydligt fler immateriella tillgångar som tidigare inkluderades i goodwill. Goodwill skall inte längre skrivas av systematiskt. Värdet skall istället, minst årligen, prövas för nedskrivning genom ett så kallat impairment test. Denna uppsats undersökte hur dessa nya regler för goodwill tillämpas i praktiken bland svenska börsnoterade företag. Likväl undersöktes företagens inställning till de nya reglerna. Resultaten visade på intressanta aspekter. Synen på goodwill har ändrats och börsföretagen anser att det nya synsättet ger en mer rättvis bild av goodwillvärdet. Det råder dock en viss grad av missnöje bland företagen mot sättet impairment test skall genomföras eftersom prövningen ger ett stort utrymme för subjektiva bedömningar.</p>

<p>Companies today need to be more focused than ever on having an active Human Resource Management culture. This is not only because of the companies’ concern for their staffs wellbeing, but for the companies’ effectiveness in the long run. The reward systems which many corporations use today, to both keep their employees and attract new ones, is a well researched subject by scholars as well as journalists. Earlier research has suggested that it is important to implement an active Human Resource Strategy. (I.E Ferris,G,R 1999) With this comes the task of involving your employees, making them feel like they get an acceptable reward for their hard work. Some of the main authors which we have used to build the theoretical references for this thesis are I.E Drucker, Maslow, and Abrahamsson etc. The main goal of this thesis is to find out if the Management’s views on reward systems actually correlate with the employees’ views. Earlier research suggests that this is a crucial part of HRM, to know your employees. It doesn’t matter if you have an excellent reward system from the perspective of the management team if it doesn’t impress their employees. We conducted two interviews with people from the decision-making level of two bigger companies, each with a tradition of reward systems, to find out their views on these systems. Then we asked employees in both companies to fill out a questionnaire, which would make it possible for us to find out if the employees agreed with the management’s view on their reward systems. The results of this thesis are that the views of the management team and the employees are not matched, they look very differently upon the reward systems in the two different companies. The higher in the chain of command that the employees were, the more dissatisfied they were with the reward systems. At least in one of the two companies.</p>

<p>Bankkrisen under det tidiga 1990-talet resulterade i en instabilitet i den Svenska ekonomin som gjorde det nödvändigt för regeringen att träda in med kraftiga åtgärder.</p><p>Bakgrunden till denna kris kan bland annat spåras till den avreglering som genomfördes 1985 då taket på bankernas kreditexpansion togs bort. Detta arbete undersöker hur regleringen har utvecklats efter krisen samt hur effektiv denna utveckling är i förhindrandet av framtida kriser.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är en undersökning som genomfördes strax efter krisens slut av Jonathan R. Macey som i fem principer beskriver hur en framtida reglering bör se ut. Dessutom utgör det nya regelverk som håller på att implementeras vid namn Basel II en del av teorin. Dessa teorier ställs mot resultatet av intervjuer som genomförts med en av de Svenska storbankerna samt Finansinspektionen. Resultatet av dessa intervjuer visar att det nya regelverket kommer att ha en stor inverkan på bankernas verksamhet samt i vissa drag återspeglar de principer som framförs av Macey.</p><p>De viktigaste slutsatserna i undersökningen är att den viktigaste förändringen i reglering kommer i och med Basel II:s nya metoder för att beräkna kapitaltäckning där man även tar hänsyn till den faktiska riskportfölj som bankerna innehar. Detta resulterar i att bankerna på ett nytt sätt kan kvantifiera sina risker och därmed i större utsträckning kan kontrollera och förebygga dem. Vidare så är den utveckling som skett och sker inom Finansinspektionen av avgörande betydelse för att tillsynsarbetet ska fungera som en stödfunktion för bankerna snarare än en belastning.</p>

<p>Kommunikation är en ständigt pågående process som baserar sig på relationer och möten mellan människor. Det handlar även om information och påverkan mellan människor med hjälp av tal och kroppsspråk. Kommunikativa handlingar är och bör vara inriktade mot att uppnå inbördes förståelse, att parterna uppfattar ett budskap på likartat sätt.</p><p>Vi kan se att dagens samhälle präglas av nya informations- och kommunikationsalternativ vilka grundas i teknologi och dess utveckling. Dessa skapar nya förutsättningar för överföring och hantering av information i organisationen.</p><p>KvinnorKan är en förening som arbetar för att:</p><p>• Stärka kvinnors ställning i näringsliv och samhälle</p><p>• Utveckla entreprenörskapet och företagandet</p><p>• Bidra till generell utveckling och tillväxt, nationellt och internationellt</p><p>KvinnorKan arbetar bland annat med mässor, stipendieverksamhet samt har ett nätverksbygge för medlemmar. Föreningen har ca 400 medlemmar där de medlemmar som vill finns med i ett kontaktnät, Nätverket, ett register som är tillgänglig för alla medlemmar och intressenter på Internet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera om bristande kommunikation är orsaken till föreningen KvinnorKan´s sviktande medlemsantal. Vidare är vår avsikt att undersöka hur föreningen kan skapa relationer och varaktiga kontakter med sina medlemmar.</p><p>Idag använder sig föreningen av flera olika kommunikationskanaler för att nå ut med sina mål och visioner till omvärlden. Vi har kommit fram till att kommunikationen med medlemmarna i första hand bör ske genom föreningens hemsida, då detta är det billigaste och mest effektiva alternativet. Dock saknas en feedbackfunktion i deras kommunikation med medlemmarna. Enkät undersökningen visar att många av medlemmarna inte känner sig delaktiga i föreningen. För att kunna involvera dem och vända på detta har vi kommit med förslag hur de kan utveckla sin hemsida för tvåvägskommunikation.</p><p>Medarbetarna i KvinnorKan besitter kunskap om verksamhetens mål och visioner. De brinner för sitt arbete och arbetar helhjärtat. Detta är en stor tillgång trots alla hinder de möts med.</p><p>KvinnorKan är en förening som arbetar för att inspirera kvinnor och om de kan uppfylla kraven om effektiv kommunikation tror vi att de kan nå ut till flera och åstadkomma en positiv utveckling.</p>

<p>Denna uppsats behandlar den skattefinansierade Hälso- och Sjukvårdens ambitioner att, med befintliga resurser, kunna erbjuda en god Hälso- och Sjukvård. Beställarutförarmodellen är en modell med vilken offentliga organisationer försökt föra in ett marknadsorienterat synsätt i sina verksamheter. Modellen blev populär hos Sveriges landsting under en period då den skattefinansierade Hälso- och Sjukvården anklagades för att vara alltför kostnadskrävande i relation till vad den frambringade i form av Hälso- och Sjukvårdstjänster. Under den förhållandevis korta period modellen har varit i praktiskt bruk ute i landstingen, har två utvecklingar av den kunnat skönjas. Den ortodoxa Stockholmsmodellen, som betonar formalitet och konkurrens, samt Bohusmodellen som tar tydligt avsteg från Beställarutförarmodellens grundprinciper genom att framhålla samverkan och partnerskap som främsta attribut. Frågan är dock om modellen har efterlevts i praktiken då Sveriges landsting, femton år efter modellens initierande, står inför en ytterst bekymmersam ekonomisk situation. Skattefinansieringen räcker inte längre till för att kunna erbjuda en god Hälso- och Sjukvård och landstingen står vid ”vägs ände”.</p><p>Författarna har därför för avsikt att analysera och utvärdera om Beställarutförarmodellens försök till marknadstänkande efterlevs i praktiken. Detta sker genom en fallstudie av tre landsting som tillämpar Beställarutförarmodellen. De teorier som ligger till grund för undersökningen är Målstyrning och Nätverksmodellen, två teorier som representerar marknadstänkande. Utifrån undersökningen kan författarna identifiera svaret på den problemformulering som föreligger: Vilka faktorer i Beställarutförarmodellen har betydelse för ett ökat marknadstänkande inom Hälso- och Sjukvården?</p><p>Resultatet av de tre undersökta landstingen är att endast Stockholm följer Beställarutförarmodellens försök till marknadstänkande i någon vidare mening.</p>

<p>Problemformulering: Globaliseringen har medfört att allt fler företag i större utsträckning har kopplats samman över nationsgränserna och att de nationella ekonomierna har blivit alltmer integrerade. Med globalisering sker även en ökad förflyttning av företag och fabriker som börjar söka sig utanför de nationella gränserna. I takt med den ökande internationaliseringen handlar alltfler multinationella företag i större utsträckning i ett antal olika valutor. Problem vid redovisning uppstår när valutakurserna inte är fasta i förhållande till varandra. Frågorna handlar om hur omräkningsdifferenser ska redovisas i koncernredovisningen, om de tex ska föras över resultaträkningen eller balansräkningen.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med studien är att beröra frågor kring de nya IAS-reglerna angående redovisning av ändrade valutakurser: Vi ska undersöka om svenska börsnoterade företag har anpassat sin redovisning av ändrade valutakurser enligt IAS rekommendationer. Redogöra för vilka metoder som används för omräkning av dotterföretag i utlandet, vilka ekonomiska konsekvenser valet av metod medför samt tänkbara orsaker till varför en metod väljs framför en annan. Undersökningen ska också utreda skillnader mellan tidigare lagar och rekommendationer som gällde till årsskiftet samt se hur dessa förhåller sig till IASB:s rekommendationer avseende redovisning av effekter av ändrade valutakurser som gäller från i år 2005.</p><p>Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till att behandla börsnoterade företag. Då olika länder tillämpar olika redovisningsprinciper har vi begränsat oss till en av de största normgivarna, IASB, eftersom svensk normgivning alltmer anpassar sig till denna internationella praxis. Vi kommer inte att behandla säkringsredovisning eftersom RR 8 och dess motsvarighet IAS 21 inte reglerar säkringsredovisning.</p><p>Metod: Ett urval på ett tretiotal företag har vi kontaktat via telefon. En elektronisk enkät har sedan skickats ut till de lämpliga respondenterna. Intervjuer med insatta på vårt område har kompletterat undersökningen.</p><p>Slutsatser: 91 procent av de tillfrågade har anpassat sin redovisning i enlighet med IAS regler. Det har framkommit att den enda omräkningsmetoden som inte använts av företagen är temporalmetoden. Den andra metoden som var ovanligt förekommande var current-non-current-metoden. Den dominerande metoden bland de tillfrågade företagen var dagskursmetoden som motsvarade 82 procent, följd av den monetära metoden med 27 procent. Majoriteten av de tillfrågade företagen tyckte inte att valet av omräkningsmetod medförde stora effekter på företagets resultat och ställning. Internationella rekommendationer var det vanligaste motivet bakom val av omräkningsmetod. Sedan kom praktiska synpunkter samt svenska rekommendationer och slutligen internredovisning inom koncernen. Enligt Peter Malmqvist var det främst praktiska överväganden som vägde tyngst vid val av metod, men endast 27 procent av företagen angav detta som motiv.</p>