No description available.

Den 1 januari 2005 trädde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillämpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förändring, i förhållande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var värderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansågs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i någon större utsträckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn på goodwillvärdet. Börsföretag måste motivera tillgångens existens i mycket större omfattning. Standarderna möjliggör dessutom separat aktivering av betydligt fler immateriella tillgångar som tidigare inkluderades i goodwill. Goodwill skall inte längre skrivas av systematiskt. Värdet skall istället, minst årligen, prövas för nedskrivning genom ett så kallat impairment test. Denna uppsats undersökte hur dessa nya regler för goodwill tillämpas i praktiken bland svenska börsnoterade företag. Likväl undersöktes företagens inställning till de nya reglerna. Resultaten visade på intressanta aspekter. Synen på goodwill har ändrats och börsföretagen anser att det nya synsättet ger en mer rättvis bild av goodwillvärdet. Det råder dock en viss grad av missnöje bland företagen mot sättet impairment test skall genomföras eftersom prövningen ger ett stort utrymme för subjektiva bedömningar.

Dissertation in Economics to be publicly examined in Hörsal 2, Uppsala University, on Thursday, March 6, 2003 at 10:15 am for the degree of doctor of philosophy. The examination will be conducted in English. The thesis consists of four self-contained essays: Essay 1, Transportation Satellite Accounts – Measuring the Size of the Transport Industry in Sweden in 1995, develops Transportation Satellite Accounts, where an estimate of the expenditure on different in-house transportation activities is singled out from the Swedish 1995 input-output matrices of the National Accounts. The results show that for example in-house transportation amounts to 1.7% of GDP as compared to the for-hire figure of 1.9%. Essay 2, Transportation Industry Representation in CGE Modeling – Does it Matter?, addresses the question of whether the transportation industry representation has an impact on the results of tax policy simulations in CGE models. This is done by analyzing an equal yield CO2 tax policy reform in two separate models, where only the transportation industry differs. The choice of transport industry representation might be significant, as the results were lessened, magnified, or even pointed in the other direction depending on the model used. Essay 3, Road Wear and the Kilometer Charge – A Computable General Equilibrium Analysis, investigates the effects of a re-introduction of a distance-related charge in a CGE model of Sweden. The results imply that the charge leads to reduced road wear but also that it appears that most of the reduction stems from reduced trucking activity and not from substitution towards less damaging trucks. The overall effects were modest. Essay 4, The Cost of Relying on the Wrong Power – Road Wear and the Importance of the Fourth Power Rule, investigates the effect on road wear and deformation of alternatives to the Fourth Power Law (i.e. the first through fifth powers) in a CGE model of Sweden. It also investigates the cost of designing a charge according to the wrong power. The results for example imply that the cost of choosing the wrong power is relatively small. And as designing the charge according to the first power amounts to a weight-distance charge rather than an axle-weight-distance, the results reveal that there are implicit costs of implementing the former.

Uppsatsens syfte är att visa på hur Svenska Spel bäst kan tänkas möta en eventuell liberalisering av den svenska spelmarknaden. Därmed vill vi konkretisera vilka strategier och organisationsförändringar de måste anamma för att bibehålla en stark position och vara konkurrenskraftiga även efter en regelreformerad marknad. Bakgrunden till valet av studie är att det idag och de senaste åren hänt väldigt mycket till följd av ett allt mer globaliserat samhälle. Denna utveckling har bland annat lett till att det statligt reglerade monopolet av spelmarknaden kraftigt har ifrågasatts av såväl EU-kommissionen som av de konkurrenter som redan idag finns på den svårkontrollerade Internetmarknaden. Uppsatsen inleds med en omfattande referensram, där Svenska Spels utgångspunkter idag utreds, samt hur utvecklingen på andra redan tidigare liberaliserade marknader har sett ut. Avsikten med detta är att ha denna information som ett komplement till den empiri som insamlats. Empirin består dels av två respondenter, en från Svenska Spel, samt en av deras huvudkonkurrenter, Expekt. Empirin består även av en informant som är sakkunnig på konkurrensverket. I analysen analyseras teorierna först separat enligt den ordningsföljd som ges av vår modell. Därefter vävs slutsatserna samman och presenteras kortfattat i en modell. Vi finner i våra slutsatser att Svenska Spels idag är väl rustade inför en regelreformering. Troligen bäst av alla de aktörer som vill in på den svenska spelmarknaden. Detta då det mest sannolikt kommer att bli minst lika mycket regler även efter en liberalisering, och Svenska Spel redan idag har en organisation anpassad efter ett massivt regelverk.

Companies today need to be more focused than ever on having an active Human Resource Management culture. This is not only because of the companies’ concern for their staffs wellbeing, but for the companies’ effectiveness in the long run. The reward systems which many corporations use today, to both keep their employees and attract new ones, is a well researched subject by scholars as well as journalists. Earlier research has suggested that it is important to implement an active Human Resource Strategy. (I.E Ferris,G,R 1999) With this comes the task of involving your employees, making them feel like they get an acceptable reward for their hard work. Some of the main authors which we have used to build the theoretical references for this thesis are I.E Drucker, Maslow, and Abrahamsson etc. The main goal of this thesis is to find out if the Management’s views on reward systems actually correlate with the employees’ views. Earlier research suggests that this is a crucial part of HRM, to know your employees. It doesn’t matter if you have an excellent reward system from the perspective of the management team if it doesn’t impress their employees. We conducted two interviews with people from the decision-making level of two bigger companies, each with a tradition of reward systems, to find out their views on these systems. Then we asked employees in both companies to fill out a questionnaire, which would make it possible for us to find out if the employees agreed with the management’s view on their reward systems. The results of this thesis are that the views of the management team and the employees are not matched, they look very differently upon the reward systems in the two different companies. The higher in the chain of command that the employees were, the more dissatisfied they were with the reward systems. At least in one of the two companies.

Ämnet för den uppsats är marknadsföring och ekonomi inom idrottsföreningar. i vårt fall handlar det om fem fotbollsföreningar i Värmland som spelar i division 1 till 3. Syftet med vårt arbete är att en närmare titt på hur en mindre idrottsförening kan marknadsföra sig med hänsyn till sin storlek och kapacitet; studera möjligheterna som en mindre idrottsförening har att öka sina intäkter och möjligheterna att öka publiktillströmningen. Huvudproblemet i vårt arbete är hur en mindre idrtottförening kan förbättra sin ekonomi med hjälp av marknadsföring. De så kallade delproblemen är: Varför vill inte folk gå på fotbollsmatcher? Har en mindre idrottsförening aktiviteter för att öka sina intäkter och i så fall vilka? vi ser på fotbollen ur ett marknadsföringsperspektiv och hur en upplevelse skapas.

Mycket har hänt de senaste 10-15 åren inom fotbollsvärlden. Fotbollsklubbarna har fått börja ändra strategi, nu måste även den ekonomiska aspekten beaktas när klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten är ett måste om man ska kunna konkurrera om de bästa spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta så kan det gå dåligt sportsligt också då ekonomin och den sportsliga biten går hand i hand. Men än så länge har inte alla länder hunnit ta det, men det lär inte dröja länge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesätt. Syftet med denna uppsats är att kunna förstå hur spelarförvärv går till och hur fotbollsklubbarna värderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har använt oss utav Intervjuskrifter och Texter. Vi har valt att intervjua Djurgårdens ekonomi chef och VD Henrik Berggren. Vi har använt oss utav fyra teorier för denna uppsats. Det är svårt att bestämma värdet på en spelare till skillnad från exempelvis ekonomin som går att kalkylera och beräkna så är spelare först och främst människor eller människa och kan bete sig irrationellt. Det är väldigt svårt att kunna förutspå en spelares framtida prestationer. Ålder, fysisk status, spelarens ursprung, position i laget och skatter är de faktorer som påverkar värdet på en spelare. Det viktigaste för DIF vid värvning av spelare är att uppfylla behov i truppen efter tränarens önskemål och inte att tjäna pengar på vissa spelare som exempelvis tröjförsäljning. Enligt DIF så använder man sig inte utav några akademiska modeller vid spelarförvärv men när man tittar närmare så använder de sig utav flera modeller när man ska ta beslut om förvärv. Metoden tillämpas utförligt i de stora europeiska ligorna där modeller används för att beräkna vad man kan tjäna genom investeringar i en viss spelare, på samma sätt som företag gör när de ska investera i en ny produkt eller maskin.

The deregulation and integration of the Nordic electricity market into the European Union's internal electricity market will have a major impact on the current Swedish energy system. In particular, Swedish hydropower, the mainstay of Swedish energy, will have a significantly different role under these new conditions. The price of electricity can logically be expected to rise and to fluctuate more on a daily basis, leading to a considerable increase in profits for suppliers as they adapt their operations.The primary purpose of this study, which forms a basis for further research, is to investigate the fundamental operational changes that will occur when profits are maximised along with their economical effects. It contains, in particular, optimisation calculations which show how hydropower plants must be operated to achieve maximum profit under these new constraints. The larger of the two main models, which have been developed to perform this analysis, represents a vital area in Indalsälven, which contains plants owned by Jämtkraft AB in Östersund, while the smaller is of Stångån with plants owned by Tekniska Verken AB in Linköping.The results show that revenue will generally double when hydropower operations are altered from the traditional yearly based focus to a more day to day focus as the border of the energy system expands and the electricity markets of today are integrated into a homogeneous deregulated European one. / Avregleringen och integreringen av den nordiska elmarknaden i unionens inre elmarknad kommer att ge stora effekter på det nuvarande svenska energisystemet. I synnerhet vattenkraften som har varit en av grundpelarna i detta, kommer att spela en signifikant annorlunda roll under dessa nya omständigheter. Priset på el kan logiskt förväntas stiga och anta en mer dygnsvarierande karaktär än tidigare vilket kommer att ge avsevärt högre vinster då producenterna kommer att anpassa driften efter detta.I den här studien som utgör ett fundament för vidare forskning utreds i första hand de grundläggande driftsändringar som kommer att inträffa då vinsten maximeras men även den ekonomiska aspekten på detsamma kartläggs. Studien omfattar i huvudsak optimerande beräkningar som visar hur vattenkraftverken kommer att drivas för att uppnå en maximal avkastning utefter dessa nya randvillkor. Modellerna som har utvecklats för att analysera detta avbildar ett stycke från Indalsälven med anläggningar ägda av Jämtkraft i Östersund som storskaligt tillämpningsexempel samt en mindre modell som beskriver ett stycke av Stångån med anläggningar ägda av Tekniska Verken i Linköping. Modellerna analyserar en mängd olika scenarion vad gäller vattentillgång med medeltillrinning samt en mängd autentiska årstillrinningar.Resultaten visar i stort att intäkten kommer att fördubblas då driften ändras från den traditionellt årsfokuserade till en mer dygnsvarierad, då systemgränserna utvidgas i och med integreringen i en europeisk avreglerad elmarknad.

Intern kontroll fick ökad uppmärksamhet i svenskt näringsliv i och med att en svensk kod för bolagsstyrning (Koden) gavs ut 2004. Att övervaka och bedöma den interna kontrollen är ett komplext och omfattande ansvar som är svårt att överblicka för en enskild styrelseledamot. Viss forskning har bedrivits under 2000-talet inom bolagsstyrning och intern kontroll. Revisionsutskottets möjlighet att säkerställa den interna kontrollen och minska riskerna för felaktigheter i den finansiella rapporteringen har bl.a. studerats. När arbetet med den här avhandlingen påbörjades fanns i huvudsak endast forskning som baserade sig på andra länders regelsystem. Svensk bolagsstyrning har till stora delar påverkats av regelsystemen i de anglosaxiska länderna, men vissa förhållanden är specifika för bolag som är noterade på svenska börser. Det är därför angeläget att studera bolagsstyrning och intern kontroll från ett svensktperspektiv. I avhandling ges en genomgång av Koden och dess formulering av styrelsens ansvar för intern kontroll. Syftet är att undersöka hur tydligt styrelsens ansvar har formulerats i Kodens regelverk samt vilka förutsättningar styrelsen har att följa reglerna. En empirisk studie genomfördes under 2007–2008, då ett 80-tal svenska börsföretag var berörda av Koden. I studien intervjuas tio styrelseledamöter om hur de upplever sitt ansvar för företagets interna kontroll och sin roll gentemot övriga bolagsorgan, dvs. ägarna, företagsledningen och revisorerna. Som ett komplement till intervjuerna analyseras 2007 års internkontrollrapporter för de företag där styrelseledamöterna varit verksamma. När Koden gavs ut hade vare sig regelsättarna eller svenska styrelseledamöter en tydlig bild över innebörden och nyttan av intern kontroll. Tidigare studier om bolagsstyrning visar att det tar tid innan förändringar får genomslag. Även denna studie visar att förändringar sker successivt. I de företag som analyserats pågår ett arbete som syftar till att förbättra den interna kontrollen. För att nå framgång i arbetet har styrelseledamöterna anammat ett pragmatiskt synsätt på sitt ansvar, som till stor del innebär att de förlitar sig på samarbete med företagsledningen. I stället för att utöva strikt kontroll och övervakning, söker styrelseledamöterna skapa en effektiv företagskultur där de  tillsammans med företagsledningen strävar efter en god intern kontroll i bolaget. I likhet med tidigare forskningsresultat visar denna studie att kravet på revisionsutskott medfört att kontakterna mellan styrelsen och revisorerna har underlättats. Mötena i revisionsutskottet ger styrelsen en möjlighet att fördjupa sig i frågor om intern kontroll och finansiell rapportering. Dock saknas mer handfasta riktlinjer om vad revisorernas rapportering på utskottsmötena bör innehålla. Det finns en risk för ett förväntningsgap mellan styrelseledamöterna och revisorerna beträffande rapporteringens innehåll, och på vilket sätt den bör kommuniceras. Studien visar att internkontrollrapporteringen vid de undersökta företagen är alltför generell för att läsaren ska kunna få en uppfattning om företagets riskhanteringsprocess och kontrollåtgärder. Genom att komplettera Kodens Vägledning med förtydligande och metodbeskrivningar för riskbedömning skulle rapporteringen kunna göras mer informativ. Vidare visar studien att Kodens otydliga definition av internrevision återspeglas i styrelseledamöternas uppfattning om internrevisionens roll i internkontrollfrågor. Vare sig Koden eller Kodens vägledning beskriver internrevisionens roll och ansvar eller hur den kan bidra till att ge styrelsen ökad kunskap om bolagets interna kontrollstruktur. Kodens regler baseras på självreglering, vilket möjliggör för styrelsen att frångå reglerna och i stället ge en förklaring till varför dessa inte följs. Det ställs därför krav på att aktörer, såsom investerare, regelsättare och medier, intresserar sig för den information som lämnas eller inte lämnas, i styrelsens internkontrollrapportering. Om ingen efterfrågar informationen eller ställer krav på innehållet kommer intresset att minska, och företagens brist på god intern kontroll kommer endast att få fokus i samband med företagsskandaler.

Cirkulär ekonomi är för tillfället ett väldigt hett och omdiskuterat ämne. Problemet med den linjära modell som används idag är att så fort en produkt gått sönder eller uppfyllt sitt syfte så blir den avfall, vilket är ett oerhört slöseri med resurser. Den cirkulära ekonomins modell fokuserar istället på att skapa produkter som kan återanvändas eller monteras isär och återvinnas efter att de uppfyllt sitt syfte/gått sönder. Regioner, kommuner och företag har en stor del i det hela, och utan stöd från varandra kommer en omställning från linjär till cirkulär ekonomi blir svårt.Syftet med den här studien var att skapa förståelse för om företag i Region Kronoberg arbetar med cirkulär ekonomi, i så fall på vilka sätt, samt om de får stöd från kommunal och regional nivå. För att kunna studera detta skickades enkäter ut till företag runt om i Region Kronoberg, samt så genomfördes telefonintervjuer med vissa kommuner.Resultaten som framkom visar på att det finns företag i Region Kronoberg som arbetar med cirkulär ekonomi idag, även om de inte är särskilt många. De vanligaste sätten att arbeta med det på är genom återvinning, återtillverkning, samt reducering av avfall och utsläpp. Det framkom också av undersökningen att kommunerna inte har gett något direkt stöd till företagen, och inte heller Region Kronoberg. / The purpose of this study was to create an understanding about if companies in Region Kronoberg works with circular economy, if so, in what ways, and if they get support from the municipal and regional levels. In order to study this, questionnaires were sent out to companies around Region Kronoberg, as well as conducted telephone interviews were made with some municipalities.The results received shows that there are companies in the Region Kronoberg working with circular economy today, although they are not very numerous. The most common ways to work with it is through recycling, remanufacturing, and reducing waste and emissions. It also emerged from the survey that local authorities have not given any direct support to companies, and nor has Region Kronoberg.