Bakgrund: Kvalitetsbrister inom utkontrakterad äldreomsorg har ofta uppmärksammats av svenska media. Anledningen till detta har många gånger relaterats till dålig uppföljning av kontrakt och verksamhet. Svenska kommuner har bristande kunskaper kring hur de bör styra och följa upp verksamheter. Misslyckande grundas ofta i svårigheterna i att styra och kontrollera utkontrakterade verksamheter. Tidigare forskning har belyst denna problematik och konstaterat att styrningen måste anpassas efter verksamheters komplexitet men hur uppföljningen bör användas kvarstår att undersöka. Syfte: Syftet är att ta reda på hur kommuner använder styrning och uppföljning vid utkontraktering av verksamheter av olika komplexitet samt identifiera faktorer av betydelse för användandet. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats men med inslag av induktion. En flerfallstudie har genomförts av tre fall av utkontrakterade verksamheter av olika komplexitet. Två kommuners verksamheter har studerats tillsammans med de tillhörande privata leverantörerna. För insamling av data till den empiriska referensramen har intervjuer och dokumentstudier genomförts. Slutsats: Hur kommuner använder styrning och uppföljning bör anpassas efter verksamhetens komplexitet. De faktorer som är av betydelse för användandet varierar beroende på komplexiteten. Studiens resultat visar på att det finns ett flertal faktorer som spelar roll för om uppföljningen kommer att bidra till förbättrad kvalitet och minskad risk för misslyckande. Det är således inte endast uppföljningen i sig som är problemet. Forskningsbidrag: Denna studie har bidragit till att öka förståelsen för hur kommuner kan använda sig av styrning och uppföljning samt hur uppföljningen bör utformas beror på verksamhetens komplexitet. Studien har identifierat att det finns ett behov av vidare forskning kring hur olika komplexa verksamheter bör styras och följas upp. / Background: Quality deficiencies in outsourced elderly care have often been highlighted by Swedish media. The reason for this has often been related to poor monitoring of contracts and operations. Swedish municipalities have insufficient knowledge about how to control and monitor activities. Failure is often found in the difficulties in controlling outsourced operations. Previous research has highlighted this problem and found that governance must be adapted to the complexity of operations, but how this and the monitoring should be used by municipalities remains to be investigated. Purpose: The purpose is to investigate how municipalities use management control and monitoring when outsourcing activities of different complexity and to identify factors of importance for the use of management controls. Implementation: The study is of qualitative nature with a deductive approach with elements of induction. A multiple case study has been conducted with three cases of outsourced activities of different complexity. The activities of two municipalities have been studied together with the associated private suppliers. For the gathering of data interviews and document studies have been conducted. Conclusion: How municipalities use management controls and monitoring should be adapted to the complexity of the outsourced activity. The factors that are important for use vary depending on the complexity. The study's results indicate that there are a number of factors that play a role for if the monitoring will contribute to improved quality and reduced risk of failure. Research contribution: This study has helped to increase understanding of how municipalities can use management control and monitoring and shown that there is a need for further research.

Bakgrund: IT-branschen är en viktig del av Sveriges ekonomi och förväntas växastadigt, det gör dessa företag relevanta att studera. Ekonomistyrning är en viktigfunktion och om den inte fungerar kan det leda till skadliga konsekvenser för företaget.Det har konstaterats att det finns ett gap mellan hur ekonomistyrningen ser ut i teorinoch hur den används i praktiken. Dock finns det inte mycket tidigare forskning om hurekonomistyrningen ser ut i små svenska IT-företag och därför blir det relevant attundersöka detta. Syfte: Denna uppsats syfte är bidra med forskning om hur små svenska IT-företagsekonomiska styrning ser ut. Genomförande: Uppsatsen är genomförd genom en flerfallstudie på sex små svenska ITföretag. Den utgår ifrån ett realistiskt forskningsperspektiv med en kvalitativforskningsstrategi och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom ett målstyrturval där två semistrukturerade intervjuer per företag har genomförts. Den enaintervjurespondenten per företag var en högt uppsatt chef och den andraintervjurespondenten per företag var en lägre anställd inom IT. Slutsats: Uppsatsens resultat kommer fram till slutsatsen att det finns stora likheter i hursmå svenska IT-företags ekonomiska styrning ser ut. Det finns ett betydande fokus påicke-finansiella aspekter och det egna ansvaret är något som verkar dominera, det finnsdessutom en stark användning av företagskultur. / Background: The IT industry is an important part of Sweden’s economy and is expectedto steadily grow, therefore justifying the relevancy to investigate these companies.Management control systems are important functions and if they are not workingproperly it could lead to devastating consequences for the company. It has been statedthat there exists a gap between how management control systems are perceived intheory and how they actually are implemented in practice. Considering the lack ofprevious research on how the management control systems are being used in smallerSwedish IT-companies, it makes this topic relevant to investigate. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute with research about managementcontrol systems in small Swedish IT businesses. Completion: The thesis is completed through a multiple case study on six small SwedishIT businesses. It uses realism as its research perspective with a qualitative researchstrategy and an abductive reasoning. The empirical evidence has been gathered througha targeted selection where two semi-structured interviews per business has beenconducted. One of the interviewees per business was a highly positioned manager andthe other interviewee per business was a lower employee in IT. Conclusion: The results of this thesis indicate that there are large similarities betweenmanagement control systems in small Swedish IT businesses. There is a heavy focus onnon-financial aspects and autonomy in the management control systems. There is also astrong use of corporate culture.

Bakgrund: Efter en litteratursökning uppmärksammades att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men att den däremot är bristfällig gällande kopplingen mellan leverantörsrelationer och styrning av socialt ansvar. Faktum är att många leverantörsrelationer misslyckas och att styrning kan fungera som en lösning till problemet. Problematiken kommer av att företag upplever svårigheter med att kontrollera sina underleverantörers arbete med socialt ansvar eftersom den delen av verksamheten ligger utanför företagens direkta ägande och kontroll.  Ekonomisk styrning består av flertalet styrverktyg som kan fungera som hjälpmedel för företags styrning av sina underleverantörer för att få dem att agera på ett önskvärt sätt och därmed realisera huvudföretagets strategi kring socialt ansvar. Syfte: Syftet med studien är att skapa en styrmodell över hur svenska företag styr sina underleverantörer till att arbeta med socialt ansvar i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera teoretiska modeller och resonemang med tio kvalitativa intervjuer, på tre företag, har en fallstudie genomförts för att besvara syftet. Resultat: Studiens resultat pekar på att företag kan nyttja leverantörsrelationer till att styra underleverantörers arbete med socialt ansvar. Krav och riktlinjer som sedermera formuleras i kontrakt anses vara lämpligare än uppförandekoder och standarder. Kontraktet fungerar som beslutsunderlag, bevismaterial samt styrdokument vid uppföljningar och utvärderingar och är därmed betydande för styrningen av socialt ansvar i leverantörsrelationer. Formella och informella styrverktyg fungerar som komplement till varandra, studien kan däremot inte styrka att informell styrning reducerar behovet av formell styrning. Tillit är en viktig faktor för leverantörsrelationen, men kommunikation och interaktion anses vara viktigare för styrningen av socialt ansvar. / Background: After a literature search we discovered that research about supplier relationships exist, however the connection between supplier relationships and control of social responsibility is insufficient. The fact is that many supplier relationships end up failing and management control can function as a solution to the problem. The problem arises from companies experiencing difficulties in controlling their subcontractors’ work with social responsibility. The subcontractors’ work with social responsibility is difficult for the companies to control since it lies outside the direct ownership and control of the companies. Management control comprises of several management tools that function as facilitators to ensure that subcontractors act in the desired manner and thus realizing the social responsibility strategy of the main company. Purpose: The aim of the study is to create a framework of how Swedish companies control their subcontractors to work with social responsibility within the supplier relationships. Completion: Through a combination of theoretical model and reasoning with ten qualitative interviews, at three companies, a case study has been conducted in order to answer the purpose. Conclusion: The finding of the study show that companies can use supplier relationships to control the subcontractors’ work with social responsibility. Requirements and guidelines subsequently formulated in contracts have been proven to be more adequate than codes of conducts and standards. The contract function as a basis for decision making, as evidence and a regulatory document used for monitoring and evaluations and therefore plays a central role in controlling social responsibility. Formal and informal control are complementary and the study cannot find evidence that informal control reduces the need for formal control. Trust is an important factor for the supplier relationships, but communication and interaction are seen as more important for controlling social responsibility.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har blivit allt viktigare de senaste åren, företag köper exempelvis in IT-tjänster för att kunna förbättra sin kärnverksamhet. Det är dock vanligt att interorganisatoriska relationer misslyckas, en lösning till problem med dessa relationer är att använda ekonomisk styrning. En typ av relation som är speciellt utsatt för problematiken är relationen mellan små och medelstora företag, vilket är en grupp det saknas forskning och empiriska undersökningar om, trots dess stora inverkan på den svenska ekonomin. Ännu mer problematiskt blir det när dessa företag köper eller säljer tjänster, då hantering av tjänster kräver en större administrativ kunskap som mindre företag generellt inte besitter. Därmed är det av intresse att studera hur relationen mellan små och medelstora företag som hanterar tjänster ska styras på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en modell över hur styrningen av interorganisatoriska relationer utformas och används av små och medelstora företag. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppsätt. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem olika små och medelstora företag som köper och säljer tjänster, med syfte att framhäva perspektivet från båda partner i relationen.  Resultat: Studiens resultat visar att det krävs en kombination av formella och informella styrmedel för att ha en fungerande interorganisatorisk relation. Avvägningen av olika styrverktyg beror på olika bakomliggande faktorer som präglar relationen mellan små och medelstora företag men resultatet tydliggör även att tillit och kommunikation har en stor inverkan på behovet av olika slags styrning. Samtidigt har kontraktet en väsentlig del av de studerade interorganisatoriska relationerna. Det är i kontraktet som bland annat finansiella och ickefinansiella målsättningar kan specificeras och kontraktet används som ett underlag för utförandet av tjänsten, uppföljning och avstämning, vilket inte alltid utförs i praktiken. Tilliten som finns mellan parterna i en relation påverkar hur kontraktet sedan används. Studien visar att formella styrmedel och tillit i vissa delar av relationen kan användas som substitut till varandra. / Background: The importance of interorganizational relationships has increased in recent years. Companies outsource peripheral components of their operations, such as IT, in order to focus on the main purpose of the company. It is common, however, for these relationships to fail and one solution to the problems arising from interorganizational relationships is the use of management control systems. Relationships between small and medium sized enterprises, in particular, present significant issues. Although they have a great impact on the Swedish economy, there are few scientific studies on them. These companies have an even harder time coping with interorganizational relationships when they are dealing with services, as they require more administrative knowledge than they don’t possess. It is therefore of elevated interest to study the relationship between small and medium sized enterprises that handles services and what type of management control system is best suited for the relationship.  Purpose: The purpose of this study is to create a model of the management control systems of interorganizational relationships between small and medium sized enterprises.  Design: The study is a qualitative case study with an abductive approach. Empirical data has been collected through semi-structured interviews at five different small and medium sized enterprises that sell and buy services in order to elucidate both parties’ perspectives.  Conclusion: The results from the study demonstrate that it is necessary to have a combination of formal and informal management control systems in order to maintain a functioning interorganizational relationship. The balance between different control systems depends on underlying factors arising from the relationship between small and medium sized enterprises. The study also shows that trust and communication has a great impact on the need for different types of control, however, the contract has simultaneously proven to be an essential part of the interorganizational relationships that have been studied. The contract can specify the financial and non-financial aims of the parties and can also be used as a model for how the service should be provided. The contract can also be used for future reviews of the working relationship, although this is not always the case, as the level of trust between the two parties will influence how the contract is actually used. The study shows that formal control systems and trust can be used as substitutes to one another throughout the relationship.

BAKGRUND: En lösning på det rådande klimathotet är en samhällsomställning till cirkulär ekonomi, vilket kräver att företag anammar cirkulära affärsmodeller. SMF, små och medelstora företag, utgör en stor del av alla företag som påverkas av denna förändring. En cirkulär affärsmodell innebär att nya beteenden och prestationer ska uppmuntras och detta görs med hjälp av den ekonomiska styrningen. I denna samhällsomställning blir det därför relevant att undersöka hur den ekonomiska styrningen ska utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. SYFTE: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur ekonomisk styrning utformas i SMF med cirkulära affärsmodeller. Detta görs genom att analysera hur styrverktyg utformas och kombineras i styrpaketen i SMF med cirkulära affärsmodeller. GENOMFÖRANDE: Studien är en kvalitativ multipel fallstudie. Det empiriska materialet består av nio intervjuer som genomförts i tre fallföretag. Det empiriska materialet har sedan används för att identifiera likheter och skillnader mellan fallföretagen för att kunna dra slutsatser om företagens ekonomiska styrning. SLUTSATS: Studien visar att SMF, som vanligtvis har svag formell styrning, utformar starkare formell styrning då den administrativa styrningen och den långsiktiga planeringen ökar i betydelse och med en cirkulär affärsmodell. De informella styrverktygen är starkare än de formella styrverktygen och viktiga för den cirkulära affärsmodellen. Därmed existerar fortfarande en obalans i kombinationen mellan formella och informella styrverktyg men balansen blir något jämnare i och med en cirkulär affärsmodell. / BACKGROUND: One solution to the threat of climate change is the societal conversion to circular economy, which requires companies to develop and use circular business models. SMEs, small and medium sized enterprises, constitutes a large part of the companies that are affected by this change. A circular business model implies that new behaviors and performances must be encouraged by the companies. This is done through management control. Therefore, it is relevant to research how management control systems in SMEs with circular business models are formulated. AIM: The aim of the study is to contribute with knowledge about how management control systems are formulated in SMEs with circular business models. This is achieved by analysis of how individual management control systems are formulated and combined in a management control system package within SMEs with circular business models. COMPLETION: This study is a qualitative multiple case study. The empirical data consists of nine interviews, conducted in three case companies. The empirical data has been used to identify similarities and differences between the case companies in order to draw conclusions regarding the management control systems within these firms. CONCLUSION: This study shows that SMEs, who usually possesses weak formal controls, formulate stronger formal controls because the administrative controls and the long-range planning have a greater significance in a circular business model. The informal controls are stronger than the formal controls and important for the circular business model. Therefore, there is still imbalance between the combination of formal and informal controls, although the balance improves somewhat in a circular business model. / Mistra REES

<p>The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.</p><p>The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process.</p><p>During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization.</p><p>To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll.</p><p>To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept.</p><p>We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies.</p><p>The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning.</p><p>Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt.</p><p>Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter.</p><p>Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation.</p><p>För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts.</p><p>För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet.</p><p>Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning.</p><p>Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier.</p><p>Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.</p>

The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way. The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process. During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization. To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll. To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept. We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies. The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning. Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt. Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter. Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation. För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts. För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet. Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning. Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier. Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.