Antalet naturkatastrofer som inträffar i världen ökar på grund av de klimatförändringar som råder. Den ökande trenden kan komma att fortsätta i framtiden om inga större ageranden för att minska klimatförändringarna sker. Forskningen kring hur en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomi och tillväxt är begränsad där forskare kommit fram till olika resultat vilket gör det är svårt att studera vilka faktiska konsekvenser en naturkatastrof innebär för ett land. Denna studie syftar till att undersöka huruvida en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomiska tillväxt på både kort- och lång sikt. Studien fokuserar på jordbävningen i Japan 2011 och tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Vidare är studien uppdelad i två delar, där ena delen jämför jordbävningen i Japan 2011 med tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Detta för att identifiera eventuella skillnader mellan ett rikt och ett fattigt land samt för att studera hur respektive katastrof påverkade ländernas finans- och real marknader. Resultatet visar att incidenten inte fick någon betydlig påverkan på ländernas långsiktiga ekonomiska tillväxt samt att Indonesien mottog ett betydligt större stöd från omvärlden än Japan vilket underlättade landets återhämtningsprocess. Den andra delen i studien jämför Japans reala BNP per capita-tillväxt med en syntetisk kontrollgrupp. Detta är för att studera hur Japans eventuella BNP-tillväxt hade sett ut om katastrofen inte inträffat. Kontrollgruppen är skapad utifrån de 36 OECD-länderna. Resultatet liknar det tidigare studier kommit fram till, att naturkatastrofer inte har en särskild stor påverkan på ett lands långsiktiga ekonomiska tillväxt. Resultaten visar att Japan, trots naturkatastrofen, har en stigande BNP per capita efter 2011 men som dock inte stiger lika kraftigt som den syntetiska kontrollgruppen.

Klimatförändringarna och låginkomstländers betydelse för de globala utsläppen är en fråga som debatterats flitigt under de senaste åren. Kapitalflöden från rika till fattiga länder har visat sig betydelsefulla både för att skapa ekonomisk tillväxt och som förutsättningar för att minska utsläppen. Paradoxalt nog är den ekonomiska tillväxten starkt korrelerad med ökningar av utsläpp. Denna uppsats undersöker de direkta och indirekta effekterna av inflöde av FDI på utsläppen av CO2 i låginkomstländer genom att ta hänsyn till ländernas miljöreglering. Metoden är en paneldatastudie som omfattar 71 låginkomstländer under åren 2005-2021. Unikt för studien är behandlingen av måttet på miljöreglering. Resultaten bekräftar de resultat som pekar på att ekonomisk tillväxt ökar CO2-utsläppen men till följd av brist på statistisk signifikans kan inga starka slutsatser dras om de direkta och indirekta effekterna. Däremot presenteras viktiga lärdomar för fortsatta studier inom ämnet.

Studien koncenterar sig på att FDI som betyder utländska direktinvesteringar har en positiv påverkan på utvecklingsländers BNP. De valda utvecklingsländerna är uppdelade och ingår i gruppen Öst Asien och Stilla Havet och Sub -Sahara Afrika. Vilket ska kontrolleras mot beroende variabeln BNP där de valda oberoende variablerna är FDI, export, import, population och internet användare. Teorin om långsiktig ekonomisk tillväxt byggs upp utav fysiskt kapital och human kapital. Där Solow och Swan bygger sin ekonomiska modell utav det fysiska kapitalet vilket senare utvecklas sig till steady state det vill säga en jämviktsnivå, där investeringarna slås ut utav deprecieringar. Human kapitalet är antalet forskare respektive vanliga arbetare, forskarna är de som utvecklar Romer’s ideer vilket är kärnan för ekonomisk tillväxt. Detta därefter är det som skapar en konstant tillväxt. Man har flera gånger observerat i ett antal tidigare studier att utländsk direktinvestering är en av de avgörande faktorerna när det gäller ekonomisk tillväxt såväl som i utvecklingsländer som utvecklade länder. Det har dock funnits ett fåtal studier som visat det motsatta inom ämnet. Det har också blivit fastställt att företagande och investeringar är ledande faktorer för långsiktig ekonomisk tillväxt i de flesta länder. Genom en tidsserie regression utförd med OLS är ändamålet att leta efter effekten mellan utländsk direktinvestering och ekonomisk tillväxt. Den empiriska analysen visar ett positivt signifikant resultat mellan utländsk direktinvestering och tillväxt i Öst Asien och Stilla Havet men dessvärre negativt i Sub –Sahara Afrika något som ger ett osammanhängande intryck mellan relationen för FDI och ekonomisk tillväxt i de undersökta utvecklingsländerna.

<p>Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.</p><p>Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.</p><p>Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ”världsundersökning” visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten. Ur ett globalt perspektiv verkar således frihandel vara en faktor som påverkar den ekonomiska tillväxten positivt, däremot finns det inga tecken på att frihandel har samma effekt i afrikanska länder. Det verkar således finnas regionala faktorer inom den afrikanska kontinenten som gör att frihandel här inte påverkar den ekonomiska tillväxten.</p>

<p>Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt. Det är en bit kvar till en verkligt fruktbar modellkonstruktion, samtidigt som arbetet pekar på att institutioner hör hemma i en sådan.</p>

The aim of this study is to investigate the impact of foreign direct investment (FDI) on economic growth in China during the period 1994-2003. The theoretical framework shows that FDI has a positive impact on economic growth because it serves as a channel through which new technology is transferred from one country to another and thereby it increases output and GDP in the recipient country. Previous researchers’ work on the subject has also been reviewed to be able to interpret the results. The research is based on secondary data for 30 different regions in China. The empirical results show a positive but insignificant effect of FDI as a fraction of GDP on the level of GDP when the regression model includes all 30 regions. When the four poorest regions that have almost no inflow FDI are excluded, the regression model continues to show a positive effect of FDI on the level of GDP and in addition, the result is statistically signifi-cant at the 6 % level. / Denna uppsats studerar utländska direkt investeringars påverkan på den ekonomiska till-växten i China under perioden 1994-2003. En teoretisk modell har utvecklats, som visar att utländska direktinvesteringar har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt, då de fungerar som en kanal via vilken ny teknologi överförs till från ett land till ett annat och därmed ökar produktion och BNP i det mottagande landet. Tidigare studier kring ämnet presente-ras också. Undersökningen är baserad på sekundär data för 30 olika regioner i Kina. De empiriska re-sultaten tyder på en positiv men icke-signifikant effekt av utländska direktinvesteringar som en del av BNP på BNP-nivån, när regressionsmodellen inkluderar alla 30 regioner. När de fyra fattigaste regionerna med ett näst intill obefintligt tillflöde av utlandsinvesteringar är utelämnade, visar regressionsmodellen ett signifikant resultat på 6 procents signifikantsnivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv. Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index. Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ”världsundersökning” visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten. Ur ett globalt perspektiv verkar således frihandel vara en faktor som påverkar den ekonomiska tillväxten positivt, däremot finns det inga tecken på att frihandel har samma effekt i afrikanska länder. Det verkar således finnas regionala faktorer inom den afrikanska kontinenten som gör att frihandel här inte påverkar den ekonomiska tillväxten.

Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt. Det är en bit kvar till en verkligt fruktbar modellkonstruktion, samtidigt som arbetet pekar på att institutioner hör hemma i en sådan.

No description available.