Vägar ur socialbidrag,

No description available.

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus på jämställdhetsfrågor i Piteå kommun de senaste åren, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förställningar om, och framställningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanställda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus på kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frågor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det råder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, särskilt kring områdena Familj/Boende och Hälsa, medan det skrivs något mer kring Arbete/Sysselsättning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler. Fler uttryck för känslor, beskrivande och värdeladdade ord återfinns dessutom i kvinnornas journaler. Att språket på detta sätt är mer utbroderande i kvinnornas journaler kan ses som ett förmjukande av kvinnor, vilket per automatik också innebär ett förhårdande av män. Detta kan i sin tur förstås som ett konstruerande av kön.

Abstract Social welfare workers employed in the same county base their assessments on the same laws, routines and guidelines, yet it seems that they sometimes come to different decisions. It's the discretion that enables the social workers to make individualized decisions adapted to each clients unique situation. The purpose of this paper is to examine social welfare workers reflections on discretion and what influences their discretion in the professional role. Six qualitative interviews were conducted with social welfare workers in three communitys i the middle of Sweden. The main result shows that it is primarily four factors that affect the social welfare workers discretion in the professional role : External factors such as other organizations change of regulations and cooperation with other organizations. Organizational factors such as routines, rules and guidelines . Professional factors such as the opportunity to use experience and professional knowledge to determine which measure works in different situations. Individual factors like the workers ability for initiative and the clients individual circumstances. Social welfare workers feel that they have a relatively wide discretion in their profession. They believe they have the ability to make individual evaluations of each client, however they also believe that their discretion often is limited by lack of time. Key words: social welfare workers, clients, discretion, assessments.

Socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistånd tenderar att utsättas för våld och hot oftare än andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att ur olika aspekter undersöka säkerhetsrutiner kring våld och hot inom ekonomiskt bistånd utifrån socialarbetarnas perspektiv. Tidigare forskning presenteras utifrån de fyra områden som är utmärkande för studiens ämne. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är organisations- och säkerhetskultur samt kommunikationsteori. En kvantitativ ansats har valts utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att socialarbetarna har en medvetenhet om säkerhetsrutinerna och att de anser sig kunna prata med sin chef kring säkerhetsfrågor. Det framkommer dock en viss motsägelsefullhet kring detta eftersom personal inte berättade om alla våld- och hotsituationer för chefen. Resultatet visar även att det finns brister i tillämpningen av säkerhetsrutiner. Studiens slutsats är att fortsatt arbete med att utveckla och tillämpa säkerhetsrutinerna måste ske.    Nyckelord: Säkerhetsrutiner, våld, hot, kommunikation, ekonomiskt bistånd, implementering

<p>Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur. Men också visa hur biståndstagarnas möjligheter och hinder förstås utifrån ett samhällsperspektiv. För att kunna tydliggöra detta använder vi oss av Bourdieus kapitalteori, Cosers sociala nätverksbegrepp och Weber handlingstypologi. Slutliga resultatet visar hur våra informanter upplever arbete vara den enda möjligheten att ta sig från biståndsberoende men vägarna till arbete är dock få och smala. Vi menar att deras möjlighetsrum kan vidgas genom att även se utbildning som en möjlighet, något som utökar deras totala kapitaltillgång. Andra aspekter som kan utöka deras kapitaltillgångar är ökning av socialt nätverk men också motivation som i vidare led vidgar informanternas möjlighetsrum.</p>

Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur. Men också visa hur biståndstagarnas möjligheter och hinder förstås utifrån ett samhällsperspektiv. För att kunna tydliggöra detta använder vi oss av Bourdieus kapitalteori, Cosers sociala nätverksbegrepp och Weber handlingstypologi. Slutliga resultatet visar hur våra informanter upplever arbete vara den enda möjligheten att ta sig från biståndsberoende men vägarna till arbete är dock få och smala. Vi menar att deras möjlighetsrum kan vidgas genom att även se utbildning som en möjlighet, något som utökar deras totala kapitaltillgång. Andra aspekter som kan utöka deras kapitaltillgångar är ökning av socialt nätverk men också motivation som i vidare led vidgar informanternas möjlighetsrum.

Vi har gjort en kvalitativ studie kring ekonomihandläggarens arbete med personer med missbruksproblematik. Anledningen till att vi valde att studera detta var att vi i litteraturen inte hittade någon tydlig arbetsrutin för den här gruppen av försörjningsstödstagare. Våra frågeställningar är: Vad fokuserar respondenterna på i sin bedömning av rätten till försörjningsstöd för en person med missbruksproblem? Vilket eller vilka arbetsmönster kan vi identifiera i respondenternas arbete med personer med missbruksproblem? Vi har utgått från tidigare forskning kring ekonomiskt bistånd och även forskning kring missbruk och missbruksvård. Teoretiska utgångspunkter är Prochaskas och DiClementes teori om förändringsprocessen samt Lipskys teori om gräsrotsbyråkraten. Vi har intervjuat nio olika handläggare för ekonomiskt bistånd från tre kommuner. Intervjuerna har kretsat kring en vinjett som beskriver en man med missbruksproblem som ansöker om försörjningsstöd. De slutsatser vi kan dra av studien är att respondenterna i sina bedömningar fokuserar på vad mannen gör för att förändra sin situation, några respondenter ställer krav på att mannen skall vara i kontakt med missbrukshandläggare eller delta i missbruksbehandling, några respondenter fokuserar på mannens motivation till att förändras. Respondenterna är oense i huruvida det skulle leda till ett avslag eller ej om mannen inte deltar i behandling enligt plan. Det arbetsmönster som vi kan identifiera är att respondenterna utgår från att klienten står till arbetsmarknadens förfogande för att sedan revidiera planen om det visar sig att klienten har något arbetshinder. Om klienten visar sig ha missbruksproblem utgår ekonomihandläggaren från det och förmedlar kontakt med missbrukshandläggare. Vidare ser vi att respondenterna har en kontinuerlig kontakt med missbruksenheten gällande gemensamma klienter.

<p>Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse för bedömningsprocessen vid</p><p>ansökan om socialbidrag. Även önskas en ökad förståelse för handläggarnas</p><p>beslutsmotivering och bedömning i klientärenden och om könet på klienten är en avgörande</p><p>faktor. För att uppnå syftet har en kvalitativ vinjettstudie med ett identiskt typfall presenterats</p><p>endast med en variation, klientens kön. Studien har genomförts på enheten för ekonomiskt</p><p>bistånd i Gotlands Kommun och fjorton av de tjugo handläggare som arbetar inom detta</p><p>område i kommunen deltog. De sex som inte medverkade befann sig alla på utbildning.</p><p>Studien kan sägas ha hög reliabilitet då respondenterna svarat individuellt och inte under</p><p>påverkan av annan person. Validiteten på studien har stärkts genom att ett verklighetsanknutet</p><p>fall använts, samt att endast resultat med relevans har använts i form av citat från</p><p>respondenterna. Undersökningar av handläggning inom ekonomiskt bistånd har använts som</p><p>tidigare forskning för att verifiera denna studie. Som tolkningsram har kognitiv teori samt</p><p>symbolisk interaktionism använts för att belysa vilken påverkan den egna personen har i</p><p>beslutsfattandet. Resultatet visar på att bedömningarna skiljer sig åt när det gäller vilka</p><p>motkrav som ställs, klientens kön samt om handläggaren är organisation- eller</p><p>klientfokuserad.</p> / <p>This studies purpose is to get a greater understanding of the decision making process when a</p><p>client applies for income support. We seek a greater understanding of the social worker’s</p><p>reflections in a case, inspecting if it was affected by the client’s gender. To achieve the</p><p>purpose, a qualitative study case has been presented to a group of social workers, with only</p><p>one variation, the client’s gender. This studie has been handed out at the unit for income</p><p>support in Gotlands Kommun. Fourteen of twenty social workers who were working in this</p><p>unit, has been taking part in this studie. The other six did not attend due to work related</p><p>education day. This studie´s reliability is at a high level because the social workers have</p><p>responded individually and were not influenced by any other person. The validity of this study</p><p>has been strengthen by an authentic study case, and only relevant information, such as a</p><p>personal statements, has been used in the results. Earlier studies of decision making and</p><p>examing cases of income support seeking clients, has been used to confirm the result of this</p><p>study. To interpret this studie´s results, two behavior-theories has been selected. The theory of</p><p>the cognitive mind and the theory of symbolic interactionism. These theories have been used</p><p>to illustrate what effects the individual mind in the decision making of income support. The</p><p>results of this study show how decision making splits between different social workers. The</p><p>differences appeared at the demands given by the individual social worker to the client to do</p><p>in return to get income support. Differences were also found concerning the client’s gender,</p><p>and also what the social worker focused at, at the client´s best- or the organisation's.</p>

Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse för bedömningsprocessen vid ansökan om socialbidrag. Även önskas en ökad förståelse för handläggarnas beslutsmotivering och bedömning i klientärenden och om könet på klienten är en avgörande faktor. För att uppnå syftet har en kvalitativ vinjettstudie med ett identiskt typfall presenterats endast med en variation, klientens kön. Studien har genomförts på enheten för ekonomiskt bistånd i Gotlands Kommun och fjorton av de tjugo handläggare som arbetar inom detta område i kommunen deltog. De sex som inte medverkade befann sig alla på utbildning. Studien kan sägas ha hög reliabilitet då respondenterna svarat individuellt och inte under påverkan av annan person. Validiteten på studien har stärkts genom att ett verklighetsanknutet fall använts, samt att endast resultat med relevans har använts i form av citat från respondenterna. Undersökningar av handläggning inom ekonomiskt bistånd har använts som tidigare forskning för att verifiera denna studie. Som tolkningsram har kognitiv teori samt symbolisk interaktionism använts för att belysa vilken påverkan den egna personen har i beslutsfattandet. Resultatet visar på att bedömningarna skiljer sig åt när det gäller vilka motkrav som ställs, klientens kön samt om handläggaren är organisation- eller klientfokuserad. / This studies purpose is to get a greater understanding of the decision making process when a client applies for income support. We seek a greater understanding of the social worker’s reflections in a case, inspecting if it was affected by the client’s gender. To achieve the purpose, a qualitative study case has been presented to a group of social workers, with only one variation, the client’s gender. This studie has been handed out at the unit for income support in Gotlands Kommun. Fourteen of twenty social workers who were working in this unit, has been taking part in this studie. The other six did not attend due to work related education day. This studie´s reliability is at a high level because the social workers have responded individually and were not influenced by any other person. The validity of this study has been strengthen by an authentic study case, and only relevant information, such as a personal statements, has been used in the results. Earlier studies of decision making and examing cases of income support seeking clients, has been used to confirm the result of this study. To interpret this studie´s results, two behavior-theories has been selected. The theory of the cognitive mind and the theory of symbolic interactionism. These theories have been used to illustrate what effects the individual mind in the decision making of income support. The results of this study show how decision making splits between different social workers. The differences appeared at the demands given by the individual social worker to the client to do in return to get income support. Differences were also found concerning the client’s gender, and also what the social worker focused at, at the client´s best- or the organisation's.