SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Vi ville ta reda på vilken betydelse av genus som skapas i socialtjänstens akter, hur detta påverkar hanteringen av ärendena samt om socialtjänsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie där vi granskat 12 akter gällande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten på vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden källanalys valdes då vi var intresserad av att se vad socialtjänsten på den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de säger att de har gjort. Efter insamlandet och genomläsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nätverk, hälsa och arbete och sysselsättning. Texterna analyserades utifrån de valda teorierna om genus och kön samt Yvonne Hirdmans genusordning. Tolkningarna kopplades även till tidigare forskning. Studiens reslutat visar i likhet med den tidigare forskningen att kvinnor och män möts av olika förväntningar från socialtjänstens samt att socialsekreterares genusrelaterade uppfattningar påverkar arbetet med klienterna. En slutsats är att socialtjänsten reproducerar stereotypa bilder av kön genom att i akterna fokusera på olika saker beroende på om klienten är man eller kvinna.

The purpose of this study was to investigate how social workers who worked with financial assistance perceived their work situation and the impact work-related stress had on their health and quality of work. Further, the study intended to find out if they felt that they received support from their employer that could prevent stress-related sick leave. The following two research questions were to be answered: In what way does work-related stress affect social workers’ health and job quality according to their own experience? What kind of support and help experienced social workers were available within their organization? To receive answers to the questions semi-structured interviews with five social workers were conducted, analyzed and interpreted. The results showed that when social workers have a heavy case burden, high stress and a risk of deteriorated job quality occurred. Furthermore, support from managers and the organization was essential in order to continue working without getting burned out. The private life was of great importance for being able to relax from work and to collect one’s thoughts. The work required a strong mind, big organizational ability and flexibility as the work is quite autonomous with a freedom of action. A conclusion was that those working with financial assistance have increased risk of becoming burned out.   Keywords: Work-related stress, financial assistance, physical and mental stress, Empowerment.

Denna studie handlar om unga arbetslösa i åldrarna 18-25år som lever på försörjningsstöd. Jag belyser hur de upplever sin situation och hur den påverkar dem, samt vilka uppfattningar de har om socialtjänsten och arbetsförmedlingen.

Den aktuella studien syftar till att utifrån en innehållsanalys visa och förklara hur barn lyfts fram, berörs och beskrivs i förvaltningsrättens prövningar av ekonomiskt bistånd. Underlaget bestående av biståndsprövningar där barn på ett eller annat sätt ingår i de sökandes hushåll, undersöks med avseende på rättens synliggörande av barnen och beaktande av ett barnperspektiv. Studien visar och förklarar även hur förvaltningsrättens hänsynstagande till de berörda barnens behov är relaterade till domstolens bedömningar och slutgiltiga motiveringar till beslut. Resultatet visar att barnperspektivet beaktas i endast tio procent av sammanlagt 134 prövningar. I lite drygt hälften av det totala antalet domar synliggörs barnen heller inte som subjekt eller som särskilda individer med egna anspråk. I resterande fall uppmärksammas barnen genom deras behov, men då främst i referatet av de klagandes egna yrkanden. Av studiens resultat framgår även att domskäl med fokus på förälderns skyldigheter ges företräde framför ett särskilt beaktande av barns bästa. De i domarna frånvarande beskrivningarna av barnen kan i enlighet med rättssociologisk teori förklaras med en i förvaltningsrätten normrationell tillämpning av socialtjänstlagen. Pliktnormer, som anger de kriterier som bör uppfyllas för att rätt till bistånd ska anses föreligga, prioriteras på bekostnad av målinriktade lagar som ser till barns behov. Materiell rättsäkerhet med krav på beaktande av sociala värden får i förvaltningsrättens bedömningar stå i skymundan för en formell rättsäkerhet, som i första hand prövar själva legalitetsaspekterna av socialnämndens beslut. Studien visar att nya rättsprinciper och utfärdade riktlinjer gällande barns bästa förbises till förmån för en rättstillämpning rättfärdigad av ett i förvaltningsrätten traditionellt förfarande.

På 1800-talet var fattigvårdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och så är det fortfarande. I denna uppsats är det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jämföras med den frivilliga delen från 1800-talet, som ställs i fokus. Syftet har varit att undersöka vad paragrafen används till, om där är någon variation gällande demografiska variabler eller ändamål, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna. Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistånd uppgår till fem kommuner. När det gäller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information från 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skäl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer på internet. Resultatet av denna studie är att användningen av paragrafen inte är så omfattande och det finns indikation på att det finns en större variation när det gäller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav även en indikation på att det finns problem i det svenska samhället när det kommer till att få tillgång till ett ställe att vara på, både när man lever och när man dör.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är dels att ta reda på hur socialsekreterarna i två större och två mindre kommuner i Mellansverige arbetar med biståndsfrågorna utifrån aspekterna mottagning, metodanvändning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet är även att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma biståndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien är kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan kommunerna gällande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgår att i de större kommunerna får klienterna först träffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna får kontakt med socialsekreterarna på försörjningsstödverksamheten direkt. En del av socialsekreterarna i studien använder sig av olika metoder i sitt arbete, andra arbetar på det sätt de själva tycker fungerar bäst. Samtliga kommuner samverkar med andra myndigheter och visst klientinflytande återfinns också i samtliga kommuner. Även uppföljningar sker i samtliga kommuner, men gällande frekvensen är det stora skillnader. För att utforma biståndet till självständighet för klienterna arbetar socialsekreterarna bland annat med samverkan, individuella handlingsplaner samt uppföljningar. Här förekommer dock också vissa skillnader mellan kommunerna. Nyckelord: Försörjningsstöd, Ekonomiskt bistånd, Empowerment, Socialsekreterare, Socialtjänstlagen

The aim of the study was to examine the possibilities and difficulties for social workers whom work with individuals on long-term economic support. We used a qualitative method and interviewed six social workers from one municipality. We chose to use two theoretical perspectives, Empowerment and KASAM (Feeling of context), when analyzing the results and the study's empire was analyzed using a phenomenological and hermeneutic approach. Our results showed that the interviewees own view, on the work with individuals on long-term economic support, was that it is permeated by high workload, limited scope for action and difficulties in meeting with clients. The interviewees also stated that the organization, laws and guidelines affect the work with clients to a substantial extent and the ability to work out ideas with managers and colleagues is a great support. Key words: social work, social worker, long-term, economic support. / Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av möjligheter och hinder i arbetet med individer som långvarigt uppbär försörjningsstöd. Vi använde oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med socialsekreterare från en och samma kommun. Resultatet har analyserats med hjälp av två teorier, Empowerment och KASAM (Känsla av sammanhang). Studiens empiri analyserades med hjälp av en fenomenologisk och hermeneutik ansats. Studien visade att intervjupersonernas bild av arbetet, med klienter som långvarigt uppbär försörjningsstöd, genomsyras av hög arbetsbelastning, begränsat handlingsutrymme samt svårigheter gällande att hinna med klientmöten. Socialsekreterarna menar även att organisationen, lagarna och riktlinjerna påverkar arbetet med klienter väldigt mycket men att möjligheten att kunna bolla idéer med chefer och kollegor är av stor vikt för att klara av arbetet. Nyckelord: socialt arbete, socialarbetare, långvarigt, försörjningsstöd

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur barnperspektivet hanteras och beaktas när socialtjänsten beslutar om ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare med barn under arton år. Rapporter har visat på en bristande dokumentation av barnperspektivet i socialtjänstens utredningar samt att det saknas riktlinjer för hur socialsekreterare ska bedöma utifrån principen om barnets bästa. I studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer fyra socialsekreterares syn på barnperspektivet undersökts. I resultatet framkommer att socialsekreterarna anser att det finns tydliga riktlinjer hur de ska bedöma sina beslut i relation till barnets bästa. Däremot framträder en bristande förståelse för innebörden av begreppet barnperspektivet. Det var bara en socialsekreterare som kunde lämna en mer ingående definition. Vidare framkommer att det finns ett fåtal situationer där barnets bästa oftare anses väga tyngre i ett beslut. Det är vid hyresskulder när familjen står nära ett skede att bli hemlösa samt vid ansökan om nödbistånd. I övriga fall blir föräldraansvaret den avgörande faktorn och anses väga tyngre än barnets bästa. I uppsatsen diskuteras att det krävs en tydlighet i vad lagstiftaren vill uppnå med att beslutsfattarna ska synliggöra barn i utredningar om ekonomiskt bistånd. För att barn ska få möjlighet till en extra guldkant i vardagen, trots familjens ekonomiska situation, krävs att föräldraansvaret förmildras i relation till socialtjänstens ansvar. Det krävs också att socialsekreterares handlingsutrymme att bevilja barnfamiljer extra bistånd blir möjlig i praktiken. / The main purpose of this essay is to illuminate how the best interest of the child is taken in to account when a legal guardian for a child under eighteen years old applies for financial aid. Reports have shown an insufficient documentation of the children perspective in investigations and a lack of guidelines for how the social secretary are supposed to judge based on the principle of the best interest of the child. In this study, the views of four social secretaries of child perspective were investigated through qualitative interviews. The result shows that the social secretaries believes that there are clear guidelines on how to judge there decisions in relation to the best interest of the child, but on the other hand there is a lack of understanding for the meaning of the concept. Only one of the social secretaries was able to provide a more detailed definition. Furthermore it appears that there are a few situations when the best interest of the child are considered most important. It is when a family are close to a situation of becoming homeless or when they applies for emergency aid. In other cases, parental responsibility becomes the decisive factor and is considered to outweigh the best interest of the child. In the essay I discuss the need for clarity in what the lawmaker want to achieve by investigate the children’s situation. In order for children to be given the opportunity to receive something extra in everyday life despite the family’s financial situation, it is necessary that the parental responsibility is not assessed as far-reaching in each case. The social secretary’s slack to grant extra support to families with children needs to become possible in practice.