Studiens syfte var att undersöka huruvida socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ansåg att de såg till barnets bästa utifrån redan existerande och förväntade riktlinjer. Studien är uppbyggd på semistrukturerade intervjuer med fyra olika socialsekreterare i en större stad i Sverige. Intervjuerna följde en intervjuguide för att hålla intervjuerna till rätt tema. Studiens resultat visar på ett pågående arbete avseende barnperspektivet inom arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots ett pågående arbete visar studiens resultat även på en bristande kunskap sett till de vägledningsdokument som berör barnets bästa. Trots denna brist på kunskap finns en ambition att lära sig mer, men till följd av bristande utbildning finns det mer att jobba på. Resultatet visar vidare på ett stort ansvar som åläggs socialsekreterarna avseende att själva tillgodose sig rätt information och att själva hitta rätt dokument, något som försvårar att verkligen se till barnets bästa i alla situationer. Sammanfattningsvis finns det saker kvar att jobba på, men arbetet är en god bit på väg. / The aim of this study was to research whether social workers within economic aid found themselves seeing to the child´s best regarding existing policies and new policies. The study was based on semi-structured interviews made with four different social workers from a larger city in Sweden. During the interviews an interview guide was used to make sure that the interviews were kept to the themes. The study´s result shows upon a work in progress regarding the child´s perspective within the work with economic aid. Although, the result also shows upon a lack of knowledge regarding the guidelines and policies considering how to see to the child´s best. Despite the lack of knowledge there is a great ambition to learn more, but because of wanting education there is still more work to do. The result also shows upon a great responsibility put upon the social workers regarding finding out about the guidelines, something that makes it harder to really respect the child´s perspective. In summary, there is work to do, but the work is in progress.

Eriksson, J & Nätterlund, D. En tydligare väg mot självförsörjning. En studie av ett pilotprojekt inom ekonomiskt bistånd. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018. Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur införandet av pilotprojektet “tidig inskrivning” inom ekonomiskt bistånd på socialtjänst Väster påverkar socialsekreterarnas arbete. Vidare är vårt syfte att undersöka om och i så fall hur arbetssättet inom projektet inverkar på hur socialsekreterarna uppfattar sin yrkesroll. Utifrån detta syfte valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av vår empiri. Examensarbetets resultat bygger på intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd inom pilotprojektet. För att analysera vårt insamlade material har vi använt oss av delar av domänteori för socialt arbete samt de teoretiska begreppen yrkes- och organisationsprofessionalism. Våra resultat visar att socialsekreterarnas dagliga arbete och arbetssätt har påverkats av pilotprojektet, denna påverkan är emellertid liten i omfattning. Det går även utifrån resultatet att utläsa att projektet tydliggör aktivering som en central princip för arbetet inom ekonomiskt bistånd vilket ligger i linje med tidigare forskning. De medverkande socialsekreterarna upplever att deras yrkesroll förändrats om än endast lite. De upplever att det blivit tydligare både för dem och för klienterna att de främst arbetar med andra delar av det sociala arbetet än planeringen mot självförsörjning. Slutligen kan vi utifrån vårt resultat se att såsom arbetet är utformat och de förändringar som projektet medför förstärker organisationens inflytande på yrkesrollen och professionen, vilket kan förklaras genom begreppet organisationsprofessionalism. Detta eftersom professionens intressen överskuggas av organisationens och professionens handlingsutrymme begränsas. Nyckelord: aktivering, arbetssätt, ekonomiskt bistånd, organisering, självförsörjning, socialsekreterare / Eriksson, J & Nätterlund, D. A pronounced direction towards self-supporting. A study of a project within social assistance. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The aim of this study is to explore if and in that case how a new project called “tidig inskrivning” implemented at socialtjänst Väster affects the social service workers job within social assistance. Furthermore, our aim is to explore if and in that case how the project affects the social service workers perception of their profession. Based on this aim, a qualitative approach was chosen with semistructured interviews as the basis for collecting our empirical data. The results of our study are based on interviews with six social service worker who work with social assistance within the project. To analyze our empirical data, we have used parts of the domain theory for social work together with the theoretical concepts professional and organizational professionalism. Our findings show that the daily work and working methods of the social service workers have been affected by the project, however this impact is small. It is also shown in the results that the project clarifies activation as a central principle in social service workers way in which they perform their work. Due to that activation becomes an important central guiding principle that directly affects the social service workers within the project. This focus on activation is also correspondent with the previous research we discussed in our study. This also has an impact on how the social service workers experience their profession, that it is more clear both for them and for their clients that the aim is self support and that the social service workers mostly focus on other social matters. Finally, on the basis of our results, we can conclude that social service workers tend to work on the basis of organizational professionalism, as the profession's own interests are secondary to the organization due to restricted discretion. Keywords: activation policy, organization, self-supporting, social assistance, social service worker, work procedure

The purpose of this study was to investigate how social workers reason in their assessment of financial aid, whether their own professional role varies with who the clients are and what conditions they have at work. We used a qualitative method to achieve the purpose of this study. We performed individual interviews with seven social workers who worked in five different municipalities in Sweden. The results from the interviews were interpreted and analyzed with the help of the two theoretical theories role theory and institutional theory, as well as with the three theoretical concepts street-level bureaucrats, creaming and parking. The results showed that categorizations of clients occur in their work. Some social workers categorize based on socio-economic characteristics such as unemployment or age while others categorize based on problems such as physical and mental difficulties. The results also showed that requirements and expectations vary depending on the size of the municipalities, population and access to resources, and that the social workers sometimes do not have as high demands on individuals who are not considered as capable or lack opportunities for change in relation to other clients. The results showed that the organizational guidelines do guide and determine the work, even though all social workers believe that they have a wide margin of maneuver and the opportunity to adapt assessments to a certain extent. The social workers all agree that the work is about a balancing act between the control that the organization requires and the support that clients need.

Samhället blir alltmer digitaliserat, detta har även påverkat arbetssättet inom ekonomiskt bistånd. Syftet med digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd är att frigöra tid från administrativa till mer värdeskapande uppgifter, som att leda ett förändringsarbete tillsammans med klienten för att kunna uppnå egenförsörjning. Socialsekreterare besitter ett handlingsutrymme, där de kan fatta individuella bedömningar inom ramen för lagar, regler och lokala riktlinjer. Tidigare forskning inom området är begränsat. Studien utgår därmed från socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av sitt handlingsutrymme samt de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen medför. Studien är av kvalitativ karaktär, där åtta individuella semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet i studien visar på olika faktorer som socialsekreterare upplever påverkar deras handlingsutrymme genom ett digitaliserat arbetssätt. Exempel på sådana faktorer är yrkeserfarenhet och klientkännedom. Vidare benämns möjligheter och utmaningar som socialsekreterare upplever. Denna studie kan bidra till olika perspektiv gällande digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd. / Society is becoming increasingly digital, and this has also affected the way financial aid works. The purpose of digitalisation in financial aid is to free time from administrative to more value creating tasks, such as leading a change together with the client in order to achieve self-sufficiency. Social workers have discretion, where they can make individual assessments within the framework of laws, rules and local guidelines. Previous research in the field is limited. This study is therefore based on social workers' experiences and understanding of their discretion, as well as the opportunities and challenges that digitalisation brings. This study is of a qualitative nature, where eight individual semi-structured interviews were conducted. The result of the study shows various factors that social workers experience affect their discretion when working digitally. Examples of such factors are professional experience and client knowledge. Furthermore, social workers mentioned opportunities and challenges that digitalisation entails. This study can contribute to different perspectives regarding digitalisation in financial aid.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd när de fattar avslagsbeslut. Frågeställningarna har utformats för att särskilt fånga upp aspekter kopplade till känslor.  Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att ge svar på studiens frågeställningar. Sammantaget visar studien att grad av professionalitet hos socialsekreteraren, dennes dagsform, värderingar och förmåga till att relatera till den sökande påverkar vad hon känner vid avslagsbeslut. Vidare påverkar även brukarens uppförande samt stress och kollegialt stöd i organisationen.  Genom studien förtydligas länken mellan kända faktorer som påverkar vid beslut och vad socialsekreterarna känner. Utifrån detta blir det relevant att fråga huruvida större fokus inte ska läggas på forskning kopplat till emotioner och beslutsfattande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka varför socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad använder hembesök som utredningsmedel. Hembesök, som är ett av flera medel för att utreda rätten till ekonomiskt bistånd, är ett till synes outforskat område. För att få en inblick i arbetssättet bygger därför studien på sju kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som i sitt arbete kommer i kontakt med hembesök. Studien visar att socialsekreterarna inte känner till några riktlinjer för när och hur hembesök ska genomföras, men att hembesök ändå främst används vid två ärendetyper – när en klient ansökt om hemutrustning samt vid utredning av klienters boendesituation. Vidare framgår att hembesöken kan generera såväl underlag för beslutsfattande som förbättrad klientrelation, men att det även kan medföra risk för subjektiva bedömningar och negativa konsekvenser för klienten. Centrala aspekter för vad som tycks avgörande för när ett hembesök beslutas att äga rum är åsikter från kolleger och socialsekreterarens relation till klienten. För att förstå varför hembesöken används har vi analyserat empirin med hjälp av de teoretiska begreppen självreglering och diskretion. Studien når slutsatsen att då användandet av hembesök inte är detaljstyrt, både ges och upplever socialsekreterarna stor frihet att själva bedöma när, hur och varför ett hembesök behöver användas. Inom denna frihet styrs socialsekreterarna av oskrivna regler för när och hur hembesök ska genomföras, vilka tycks präglade av professionella normer och samhälleliga logiker. / The aim of this study is to examine why social assistance caseworkers in Malmö use home visits as an instrument for investigation. Home visits, being one of many methods used to investigate the right to social assistance, is a seemingly unexplored field of research. Therefore, in order to get an understanding of this work method, the present study is based on seven qualitative interviews with caseworkers who in their work carry out home visits. The study shows that the caseworkers do not know of any guidelines for when and how home visits should be carried out. Even so, home visits are still primarily used for two types of cases – when a client has applied for home equipment or for investigations regarding clients’ living situations. Moreover, it is shown that home visits form a basis for decision-making as well as generating better relationships with clients, however, it is also shown that home visits could risk leading to subjective decision-making and negative consequences for the client. Furthermore, the opinions of colleagues and the caseworker’s relationship to the client seem to be two central aspects in deciding when home visits should be carried out. To gain an understanding of why home visits are being used, the empirical material has been analyzed with the help of the theoretical concepts self-regulation and discretion. The study draws the conclusion that, since the use of home visits is not managed in detail, the caseworkers both experience and are given a great deal of autonomy in deciding when, how and why a home visit becomes necessary. As a result of this independence, the caseworkers are governed by unwritten rules for when and how home visits should be carried out, which seem to originate from professional norms and societal logics.

Den här undersökningen utforskar och berättar hur fjorton socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd ser på det arbete som de utför. Undersökningen utgår från fyra fokuserade gruppintervjuer, vid vilka avsikten har varit att fånga socialsekreterarnas upplevelser av arbetet. Dessa upplevelser har sedan konkretiserats och förklarats med hjälp av ett regenerativt perspektiv på arbete samt ett sociologiskt perspektiv på hantering av emotioner i arbetslivet.Ekonomiskt bistånd är ett område inom det sociala arbetet som ryktas om inte vara socialt samt att enbart handla om pengar och siffror. Arbetet präglas dessutom av en hög personalomsättning, en stor del administrativt arbete och en hög arbetsbelastning. Min avsikt har varit att undersöka vad som gör att socialsekreterarna, trots dessa negativa aspekter, fortsätter att arbeta med ekonomiskt bistånd och vad de anser vara viktigt på arbetsplatsen. En annan del av undersökningen har varit att ta reda på vad socialsekreterarna upplever arbetet ge samt ta. Resultaten visar på att socialsekreterarna har en komplex syn på det arbete som de utför. Utmärkande är att de anser arbetet vara viktigt, socialt och meningsfullt. Socialsekreterarna listar sina kollegor, arbetets utformning och ledningen som de största anledningarna till att de fortsätter att arbeta med ekonomiskt bistånd. Samtidigt är det även dessa aspekter, eller snarare förändringar i dessa aspekter, som skulle få dem att ge upp arbetet. / This survey explores and explains what fourteen social workers that work with financial assistance think about the job they perform. The survey is based on four focus group interviews where the intention has been to capture the social workers experiences. These experiences have then been clarified and explained by a regenerative perspective on work and a sociological perspective on managing emotions in working life.Financial assistance is an area of social work that is rooted in rumors about the work not being social and therefore only about money and numbers. The work is also characterized by high staff turnover, a lot of administrative work and a high workload. My intention has been to investigate why the social workers, despite these negative aspects, continue to work with financial assistance and what they consider important at the workplace. Another part of the survey has been to find out what the social workers are experiencing the work give and take. The results of the investigation show that the social workers have a complex view of the job they perform. Most importantly they consider the work to be important, social and meaningful. The social workers list their colleagues, the design of the work and the management as the main reasons to why they continue to work with financial assistance. At the same time it is also these aspects, or rather changes in these aspects, that would make them give up the work.

Denna studie syftar till att undersöka hur biståndshandläggare förhåller sig till barnrättsperspektivet i handläggning av ekonomiskt bistånd. Den har även undersökt hur organisatoriska riktlinjer och regler påverkar handlingsutrymmet och handläggningen av ekonomiskt bistånd. Studien har en kvalitativ forskningsansats, och empiriska data har samlats in genom fyra intervjuer med biståndshandläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en medelstor kommun i Sverige. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkter nyinstitutionell teori och utvecklingsekologisk teori använts som analytiskt verktyg i studiens resultatavsnitt. Resultatet visar på att begreppet barnrättsperspektiv saknar en tydlig definition och att det saknas tydliga riktlinjer för hur man som handläggare arbetar med begreppet. Det framkommer även att barns delaktighet i ärenden som rör ekonomiskt bistånd både är svårt att implementera, samt kan vara problematisk i vissa avseenden. Resultatet av studien visar att det övergripande ansvaret för den ekonomiska situationen ligger hos föräldrarna och att det även är de som ansvarar för att delge information om barnets behov till biståndshandläggarna. För att möjliggöra en tydligare och likvärdig användning av barnrättsperspektivet, samt öka förståelsen för hur begreppet ska appliceras i praktiken, behövs ytterligare forskning som bidrar till utvecklingen av riktlinjer, mätinstrument och metoder för yrkesverksamma inom ekonomiskt bistånd.

Abstract The aim of this study is to introduce how social workers in public assistance experience that room of maneuver affects their work. Furthermore, the purpose of this study is to introduce the possibilities and limitations that social workers may experience in their work with clients. At the same time, the study shows that social workers in public services experience some difficulties in their work but also they still have a huge opportunity to manage to make a difference in their work with clients. The may questions for the study are: What are the limitations that creates social worker’s room of maneuver? Which factors manage to have an impact on the decision-making for the social worker? And the last question is: In what way does the interviewed social workers reason about their limitations and possibilities with their work in public services? The questions have been developed by a semi-structured interview form where 4 social workers that work with public services, have been interviewed. The results of this study has been analyzed with Lipsky’s theory “Street level Bureaucracy” and the word “Empowerment” has also been analyzed in this study. This study managed to show that the room of maneuver can be limited and hindered by the law, the guidelines but also, the norms and routines in the organization. Therefore, it turned out that the room of maneuver can be a big platform for the social workers to handle their work and a freedom for the social workers to make a difference with their clients and cases.