Electricity has always had a great impact on our daily life. It plays an important role in every aspect  of  society,  economy,  and  technology  of  every  nation.  Sweden  among  other  Nordic countries has always strived to improve its energy landscape. Currently, Nuclear power and Hydroelectricity  are  the  main  methods  of  energy  generation  in  this  country.  Together  with exploring  new  ways  of  generating  energy  without  dependency  on  nuclear  power,  Sweden also  expresses  an  interest  in  encouraging  households  and  companies  to  use  energy  in  an efficient way in order to reduce energy  consumption and its associated costs. The scope of this thesis is to review and evaluate various state-of-the-art data analysis tools and algorithms to  generate  a  meaningful  consumer  behaviour  model  based  on  the  electricity  usage  data collected   from   households   in   several   areas   of   Sweden.   Understanding   the   demand characteristics  for  electricity  would  give  electric  suppliers  more  power  in  shaping  their marketing strategies as well as setting appropriate electricity pricing.

No description available.

This work aims to explore practical one-step-ahead forecasting of structurally changing data, an unstable behaviour, that real-life data connected to human activity often exhibit. This setting can be characterized as monitoring process. Various forecast models, methods and approaches can range from being simple and computationally "cheap" to very sophisticated and computationally "expensive". Moreover, different forecast methods handle different data-patterns and structural changes differently: for some particular data types or data intervals some particular forecast methods are better than the others, something that is usually not known beforehand. This raises a question: "Can one design a forecast procedure, that effectively and optimally switches between various forecast methods, adapting the forecast methods usage to the changes in the incoming data flow?" The thesis answers this question by introducing optimality concept, that allows optimal switching between simultaneously executed forecast methods, thus "tailoring" forecast methods to the changes in the data. It is also shown, how another forecast approach: combinational forecasting, where forecast methods are combined using weighted average, can be utilized by optimality principle and can therefore benefit from it. Thus, four classes of forecast results can be considered and compared: basic forecast methods, basic optimality, combinational forecasting, and combinational optimality. The thesis shows, that the usage of optimality gives results, where most of the time optimality is no worse or better than the best of forecast methods, that optimality is based on. Optimality reduces also scattering from multitude of various forecast suggestions to a single number or only a few numbers (in a controllable fashion). Optimality gives additionally lower bound for optimal forecasting: the hypothetically best achievable forecast result. The main conclusion is that optimality approach makes more or less obsolete other traditional ways of treating the monitoring processes: trying to find the single best forecast method for some structurally changing data. This search still can be sought, of course, but it is best done within optimality approach as its innate component. All this makes the proposed optimality approach for forecasting purposes a valid "representative" of a more broad ensemble approach (which likewise motivated development of now popular Ensemble Learning concept as a valid part of Machine Learning framework). / Denna avhandling syftar till undersöka en praktisk ett-steg-i-taget prediktering av strukturmässigt skiftande data, ett icke-stabilt beteende som verkliga data kopplade till människoaktiviteter ofta demonstrerar. Denna uppsättning kan alltså karakteriseras som övervakningsprocess eller monitoringsprocess. Olika prediktionsmodeller, metoder och tillvägagångssätt kan variera från att vara enkla och "beräkningsbilliga" till sofistikerade och "beräkningsdyra". Olika prediktionsmetoder hanterar dessutom olika mönster eller strukturförändringar i data på olika sätt: för vissa typer av data eller vissa dataintervall är vissa prediktionsmetoder bättre än andra, vilket inte brukar vara känt i förväg. Detta väcker en fråga: "Kan man skapa en predictionsprocedur, som effektivt och på ett optimalt sätt skulle byta mellan olika prediktionsmetoder och för att adaptera dess användning till ändringar i inkommande dataflöde?" Avhandlingen svarar på frågan genom att introducera optimalitetskoncept eller optimalitet, något som tillåter ett optimalbyte mellan parallellt utförda prediktionsmetoder, för att på så sätt skräddarsy prediktionsmetoder till förändringar i data. Det visas också, hur ett annat prediktionstillvägagångssätt: kombinationsprediktering, där olika prediktionsmetoder kombineras med hjälp av viktat medelvärde, kan utnyttjas av optimalitetsprincipen och därmed få nytta av den. Alltså, fyra klasser av prediktionsresultat kan betraktas och jämföras: basprediktionsmetoder, basoptimalitet, kombinationsprediktering och kombinationsoptimalitet. Denna avhandling visar, att användning av optimalitet ger resultat, där optimaliteten för det mesta inte är sämre eller bättre än den bästa av enskilda prediktionsmetoder, som själva optimaliteten är baserad på. Optimalitet reducerar också spridningen från mängden av olika prediktionsförslag till ett tal eller bara några enstaka tal (på ett kontrollerat sätt). Optimalitet producerar ytterligare en nedre gräns för optimalprediktion: det hypotetiskt bästa uppnåeliga prediktionsresultatet. Huvudslutsatsen är följande: optimalitetstillvägagångssätt gör att andra traditionella sätt att ta hand om övervakningsprocesser blir mer eller mindre föråldrade: att leta bara efter den enda bästa enskilda prediktionsmetoden för data med strukturskift. Sådan sökning kan fortfarande göras, men det är bäst att göra den inom optimalitetstillvägagångssättet, där den ingår som en naturlig komponent. Allt detta gör det föreslagna optimalitetstillvägagångssättetet för prediktionsändamål till en giltig "representant" för det mer allmäna ensembletillvägagångssättet (något som också motiverade utvecklingen av numera populär Ensembleinlärning som en giltig del av Maskininlärning).