(in English): This thesis occupies itself with the establishment and development of english versions of the Wikisource and Wikibooks projects, with extension to the czech- language version. It processes the information about the new text making procedure and project text modifications. It deals with content organisation and projects extent. The text pays attention only to the tools provided by the projects, because the provided services are results of processed tools actions. The final part is focused on existing ways of using and possible suggestions of using the projects as information sources.

Magíster en Ciencias, Mención Computación / Motivación. Los estándares de la Web Semántica son útiles para poder organizar la información de la Web de forma que los computadores puedan procesarla y comprenderla de mejor manera, pudiendo así los usuarios realizar búsquedas más sofisticadas y contar con un lenguaje más expresivo para realizarlas. Sin embargo, la mayoría de las bases de conocimiento disponibles utilizan solamente la información textual en desmedro del contenido multimedia, el cual ha aumentado enormemente los últimos años y ya es parte fundamental de la Web. Objetivo. Dado lo anterior, nuestro objetivo en este trabajo es construir una base de conocimientos que nos permita combinar consultas semánticas con consultas sobre el contenido visual de las imágenes de la Web, que llamaremos IMGpedia. Concretamente, se trabajará utilizando las imágenes de Wikimedia Commons. Contribución. Una vez completado, este trabajo pretende ser un puente entre el mundo del análisis multimedia y el de la Web de Datos. En este sentido, todas las rutinas de descripción de contenido visual serán publicadas como implementaciones de referencia en diferentes lenguajes de programación. Además, la base de conocimientos será una fuente de Datos Enlazados Abiertos de alta calidad, puesto que proveerá enlaces a diferentes fuentes de conocimiento para proveer contexto. Finalmente, estos datos podrán ser consultados a través del SPARQL endpoint público provisto para tal efecto. Esta base de conocimientos es pionera en combinar información del contenido visual de imágenes de la Web con datos semánticos extraídos de DBpedia. Metodología. Se propone y desarrolla una metodología, dadas las 15 millones de imágenes extraídas de Wikimedia Commons, estas se analicen y procesen para formar una completa base de conocimiento. Primeramente, se calculan sus descriptores visuales; luego se computan sus vecinos más cercanos para establecer enlaces de similitud entre ellas; posteriormente, se propone una estrategia para enlazar las imágenes con recursos de DBpedia si es que las imágenes son utilizadas en el respectivo artículo de Wikipedia; y, finalmente, los datos se publican como un grafo RDF, listos para ser consultados a través de un terminal de consulta SPARQL. Valor. El valor de este trabajo está en que es el inicio de un proyecto a largo plazo, el cual busca incluir el contenido multimedia dentro de la Web de Datos de una forma automatizada, sin necesidad de etiquetar los medios manualmente, sino que los hechos puedan ser extraídos de fuentes complementarias. De esta forma se hace que el hecho de realizar consultas sobre similitud visual e incluyendo filtros semánticos sea una tarea cada vez más común. / Este trabajo ha sido parcialmente financiado por el Núcleo Milenio Centro de Investigación para la Web Semántica

No description available.

The proportion of women editors on the English language Wikipedia has for years been known to be very low. The purpose of this thesis is to see if this gender gap exists on the Swedish language Wikipedia as well, and investigate the reasons behind it. To do this, three methods are used. Firstly a literature review is conducted, looking at women in computing and how Wikipedia works and how it was founded. Secondly, user behavior and activity-levels are measured through means of a database analysis of editors and edits. And thirdly, a survey is distributed, aimed at both readers and editors of Swedish Wikipedia, gathering some 2700 respondents. The results indicate that there is indeed a big disproportion, and that only between 13-19% of editors are women. The findings did not indicate readers of the encyclopedia having any strong negative preconceptions about Wikipedia or its community. However when looking at reasons for not contributing, women were significantly more likely to perceive themselves as not competent enough to edit. Computer skills were found to be an important factor for trying out editing in the first place, and Wikipedia’s connection to a male-dominated computing/programming culture is put forth as a reason for the resilience of the gender gap. The difference in men’s and women’s communication styles in relation to the climate Wikipedia’s policies and guidelines is also discussed. / Andelen kvinnor som redigerar engelskspråkiga Wikipedia har visats vara väldigt låg. Syftet med detta arbetet är att undersöka om andelen ser likadan ut på den Svenskspråkiga siten också, samt undersöka de bakomliggande orsakerna. För att göra detta används tre metoder. Först görs en literaturstudie som behandlar kvinnor inom programmering och hur Wikipedia fungerar och dess grundande. Därefter mäts användarbeteende och aktivitetsnivåer genom en databasanalys på redigerare och redigeringar. slutligen distribuerades en webb-enkät riktad till både läsare och redigerare av svenskspråkiga Wikipedia, med runt 2700 svaranden. Resultaten visar att det finns en stor snedfördelning och att endast mellan 13-19% av redigerare är kvinnor. Resultaten påvisar inte några särskilda negativa uppfattningar hos läsare om Wikipedia eller dess gemenskap. Däremot uppgav kvinnor i signifikant högre utsträckning att en viktig anledning till att de inte bidrog till encyklopedin var att de inte upplevde sig tillräckligt kompetenta. Datorvana fanns vara en viktig faktor till att testa på att redigera första gången, och Wikipedias koppling till en mans-dominerad programmeringskultur diskuteras som en faktor till den låga andelen kvinnor. Wikipedias policies och riktlinjer och dess sammankoppling med skillnader i män och kvinnors kommunikationsstilar på internet diskuteras även.

This work aims to explore practical one-step-ahead forecasting of structurally changing data, an unstable behaviour, that real-life data connected to human activity often exhibit. This setting can be characterized as monitoring process. Various forecast models, methods and approaches can range from being simple and computationally "cheap" to very sophisticated and computationally "expensive". Moreover, different forecast methods handle different data-patterns and structural changes differently: for some particular data types or data intervals some particular forecast methods are better than the others, something that is usually not known beforehand. This raises a question: "Can one design a forecast procedure, that effectively and optimally switches between various forecast methods, adapting the forecast methods usage to the changes in the incoming data flow?" The thesis answers this question by introducing optimality concept, that allows optimal switching between simultaneously executed forecast methods, thus "tailoring" forecast methods to the changes in the data. It is also shown, how another forecast approach: combinational forecasting, where forecast methods are combined using weighted average, can be utilized by optimality principle and can therefore benefit from it. Thus, four classes of forecast results can be considered and compared: basic forecast methods, basic optimality, combinational forecasting, and combinational optimality. The thesis shows, that the usage of optimality gives results, where most of the time optimality is no worse or better than the best of forecast methods, that optimality is based on. Optimality reduces also scattering from multitude of various forecast suggestions to a single number or only a few numbers (in a controllable fashion). Optimality gives additionally lower bound for optimal forecasting: the hypothetically best achievable forecast result. The main conclusion is that optimality approach makes more or less obsolete other traditional ways of treating the monitoring processes: trying to find the single best forecast method for some structurally changing data. This search still can be sought, of course, but it is best done within optimality approach as its innate component. All this makes the proposed optimality approach for forecasting purposes a valid "representative" of a more broad ensemble approach (which likewise motivated development of now popular Ensemble Learning concept as a valid part of Machine Learning framework). / Denna avhandling syftar till undersöka en praktisk ett-steg-i-taget prediktering av strukturmässigt skiftande data, ett icke-stabilt beteende som verkliga data kopplade till människoaktiviteter ofta demonstrerar. Denna uppsättning kan alltså karakteriseras som övervakningsprocess eller monitoringsprocess. Olika prediktionsmodeller, metoder och tillvägagångssätt kan variera från att vara enkla och "beräkningsbilliga" till sofistikerade och "beräkningsdyra". Olika prediktionsmetoder hanterar dessutom olika mönster eller strukturförändringar i data på olika sätt: för vissa typer av data eller vissa dataintervall är vissa prediktionsmetoder bättre än andra, vilket inte brukar vara känt i förväg. Detta väcker en fråga: "Kan man skapa en predictionsprocedur, som effektivt och på ett optimalt sätt skulle byta mellan olika prediktionsmetoder och för att adaptera dess användning till ändringar i inkommande dataflöde?" Avhandlingen svarar på frågan genom att introducera optimalitetskoncept eller optimalitet, något som tillåter ett optimalbyte mellan parallellt utförda prediktionsmetoder, för att på så sätt skräddarsy prediktionsmetoder till förändringar i data. Det visas också, hur ett annat prediktionstillvägagångssätt: kombinationsprediktering, där olika prediktionsmetoder kombineras med hjälp av viktat medelvärde, kan utnyttjas av optimalitetsprincipen och därmed få nytta av den. Alltså, fyra klasser av prediktionsresultat kan betraktas och jämföras: basprediktionsmetoder, basoptimalitet, kombinationsprediktering och kombinationsoptimalitet. Denna avhandling visar, att användning av optimalitet ger resultat, där optimaliteten för det mesta inte är sämre eller bättre än den bästa av enskilda prediktionsmetoder, som själva optimaliteten är baserad på. Optimalitet reducerar också spridningen från mängden av olika prediktionsförslag till ett tal eller bara några enstaka tal (på ett kontrollerat sätt). Optimalitet producerar ytterligare en nedre gräns för optimalprediktion: det hypotetiskt bästa uppnåeliga prediktionsresultatet. Huvudslutsatsen är följande: optimalitetstillvägagångssätt gör att andra traditionella sätt att ta hand om övervakningsprocesser blir mer eller mindre föråldrade: att leta bara efter den enda bästa enskilda prediktionsmetoden för data med strukturskift. Sådan sökning kan fortfarande göras, men det är bäst att göra den inom optimalitetstillvägagångssättet, där den ingår som en naturlig komponent. Allt detta gör det föreslagna optimalitetstillvägagångssättetet för prediktionsändamål till en giltig "representant" för det mer allmäna ensembletillvägagångssättet (något som också motiverade utvecklingen av numera populär Ensembleinlärning som en giltig del av Maskininlärning).