Studiens syfte har varit att undersöka hur två gymnasieskolor med olika huvudmän arbetar med elevinflytandet och elevers påverkansmöjligheter och hur detta kan förhålla sig till begreppet en likvärdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med två rektorer och två elever på skolorna. Den teoretiska utgångspunkten för studien har visat att skolorna gått igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lärprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar på olika sätt med elevinflytandet där såväl formella och kollektiva som informella och individuella påverkanskanaler, används för att säkerställa elevinflytandet. Eleverna på skolorna hade möjligheter att påverka liknande intresseområden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frågor och menade att de kunde vara med och påverka och nå ett inflytande över skolan. På så sätt fanns det en form av likvärdigt inflytande som skapades genom olika tillvägagångssätt och påverkanskanaler.

No description available.

Syftet med examensarbetet var att studera och beskriva hur lärare och elever på en högstadieskola uppfattar demokrati och elevinflytande samt deras upplevelser av detsamma.   I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande i praktiken och olika dimensioner av elevinflytande. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar också på olika aspekter av elevinflytande såsom elevinflytande för att främja lärande, för att fostra demokrater samt elevinflytande som en fråga om makt. De teoretiska utgångspunkterna avslutas med en stegmodell där inflytande graderas.   I examensarbetet har jag använt mig av en kvalitativ metod som gjort det möjligt att försöka förstå och tolka respondenternas livsvärld. Empirin som har legat till grund för examensarbetet är intervjuer med sex elever i år nio samt tre undervisande lärare.   Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade en uppfattning om vad demokrati är. Lärarna tenderade att diskutera begreppet i vidare perspektiv medan eleverna uppehöll sig kring demokrati som beslutsfattande. Det praktiska elevinflytandet framträder på skolan främst som formellt inflytande - ett formellt inflytande som ofta endast har en rådgivande funktion.

No description available.

<p>Syftet med examensarbetet var att studera och beskriva hur lärare och elever på en högstadieskola <em>uppfattar</em> demokrati och elevinflytande samt deras <em>upplevelser</em> av detsamma.</p><p> </p><p>I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande i praktiken och olika dimensioner av elevinflytande. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar också på olika aspekter av elevinflytande såsom elevinflytande för att främja lärande, för att fostra demokrater samt elevinflytande som en fråga om makt. De teoretiska utgångspunkterna avslutas med en stegmodell där inflytande graderas.</p><p> </p><p>I examensarbetet har jag använt mig av en kvalitativ metod som gjort det möjligt att försöka förstå och tolka respondenternas livsvärld. Empirin som har legat till grund för examensarbetet är intervjuer med sex elever i år nio samt tre undervisande lärare.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade en uppfattning om vad demokrati är. Lärarna tenderade att diskutera begreppet i vidare perspektiv medan eleverna uppehöll sig kring demokrati som beslutsfattande. Det praktiska elevinflytandet framträder på skolan främst som formellt inflytande - ett formellt inflytande som ofta endast har en rådgivande funktion.</p>

Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten. Elevinflytande tar tid och det finns flera aspekter som tyder på detta. Det krävs mycket tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna i våra intervjuer uppfattade att inflytande tar mycket tid i anspråk och att det är svårt att genomföra när många lektionspass fortfarande är väldigt korta, omkring fyrtio minuter. En annan orsak, enligt lärarna är att många elever inte klarar av att hantera det ökade ansvar som ett elevinflytande innebär. Det kan dels bero på att de inte har någon erfarenhet av det sedan tidigare, dels handlar det om de svaga elevernas behov av ett mer fyrkantigt undervisningssätt. Det finns även de elever som anser det meningslöst att försöka påverka eftersom deras erfarenhet säger dem att det ändå inte ger något resultat. Trots detta anser lärarna i vår undersökning att de vill arbeta med ett ökat inflytande för sina elever. Vid de tillfällen där de givits möjlighet att arbeta med elevinflytande har det visat sig ge positiva resultat.

Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten. Elevinflytande tar tid och det finns flera aspekter som tyder på detta. Det krävs mycket tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna i våra intervjuer uppfattade att inflytande tar mycket tid i anspråk och att det är svårt att genomföra när många lektionspass fortfarande är väldigt korta, omkring fyrtio minuter. En annan orsak, enligt lärarna är att många elever inte klarar av att hantera det ökade ansvar som ett elevinflytande innebär. Det kan dels bero på att de inte har någon erfarenhet av det sedan tidigare, dels handlar det om de svaga elevernas behov av ett mer fyrkantigt undervisningssätt. Det finns även de elever som anser det meningslöst att försöka påverka eftersom deras erfarenhet säger dem att det ändå inte ger något resultat. Trots detta anser lärarna i vår undersökning att de vill arbeta med ett ökat inflytande för sina elever. Vid de tillfällen där de givits möjlighet att arbeta med elevinflytande har det visat sig ge positiva resultat.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är få ökad kunskap om lärares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa. Vad har lärarna för tankar om och inställning till elevinflytande? Vad får eleverna påverka respektive inte påverka i undervisningen i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna förutsättningarna för att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa? Metod Kvalitativa intervjuer användes som metod. Sex lärare som undervisar mot grundskolans tidigare åldrar i idrott och hälsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och därefter bestämdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanställas. Resultatet presenterades i tre teman som det efteråt gjordes löpande analyser i. Resultat Demokratibegreppet uppfattades ha en koppling till elevinflytande då demokrati ansågs innebära delaktighet och att få göra sin röst hörd och välja arbetsform uppgavs som olika metoder för elevinflytande. Olika moment och när de skulle praktiseras fick eleverna inte påverka. Tiden och elevernas bristande kunskaper om kursplanen ansågs vara hinder för elevinflytande. Möjligheterna för att arbeta med elevinflytande framkom handla om lärarens förhållningssätt gentemot eleverna samt att aktivitet prioriteras framför samtal. Goda relationer med eleverna ansågs vara en förutsättning för att kunna nå eleverna. Det upplevdes som svårt att hinna se varje elev varje lektion och utrymmet för enskilda samtal ansågs inte finnas och istället kommer elevernas röster fram genom gemensamma reflektioner. Slutsatser Elevinflytande förekommer i olika stor mån i lärarnas undervisning vilket framkommer handla om lärarnas egna tolkningar av läroplanen, prioriteringar och förhållningssätt. De flesta lärarna har inget medvetet arbete gällande elevinflytande bortsett från en som genom ett synsätt på eleverna som medskapare av lektionerna har det som en genomgående röd tråd. / <p><strong></strong>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>

<p>Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten. Elevinflytande tar tid och det finns flera aspekter som tyder på detta. Det krävs mycket tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna i våra intervjuer uppfattade att inflytande tar mycket tid i anspråk och att det är svårt att genomföra när många lektionspass fortfarande är väldigt korta, omkring fyrtio minuter. En annan orsak, enligt lärarna är att många elever inte klarar av att hantera det ökade ansvar som ett elevinflytande innebär. Det kan dels bero på att de inte har någon erfarenhet av det sedan tidigare, dels handlar det om de svaga elevernas behov av ett mer fyrkantigt undervisningssätt. Det finns även de elever som anser det meningslöst att försöka påverka eftersom deras erfarenhet säger dem att det ändå inte ger något resultat. Trots detta anser lärarna i vår undersökning att de vill arbeta med ett ökat inflytande för sina elever. Vid de tillfällen där de givits möjlighet att arbeta med elevinflytande har det visat sig ge positiva resultat.</p>

<p>Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten. Elevinflytande tar tid och det finns flera aspekter som tyder på detta. Det krävs mycket tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna i våra intervjuer uppfattade att inflytande tar mycket tid i anspråk och att det är svårt att genomföra när många lektionspass fortfarande är väldigt korta, omkring fyrtio minuter. En annan orsak, enligt lärarna är att många elever inte klarar av att hantera det ökade ansvar som ett elevinflytande innebär. Det kan dels bero på att de inte har någon erfarenhet av det sedan tidigare, dels handlar det om de svaga elevernas behov av ett mer fyrkantigt undervisningssätt. Det finns även de elever som anser det meningslöst att försöka påverka eftersom deras erfarenhet säger dem att det ändå inte ger något resultat. Trots detta anser lärarna i vår undersökning att de vill arbeta med ett ökat inflytande för sina elever. Vid de tillfällen där de givits möjlighet att arbeta med elevinflytande har det visat sig ge positiva resultat.</p>