<p>Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder:</p><p>Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten?</p><p>Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området.</p><p>Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen:</p><p>H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet.</p><p>Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.</p>

Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder: Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten? Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen: H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet. Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.

Börsintroduktioner innebär nya kapitalstrukturer för det emitterande bolaget, vars konkurrerande ställning i branschen därför förändras. Den stärkta positionen för det emitterande bolaget skapar nya förväntningar om framtida kassaflöden för både emittenten och dess konkurrenter, vilket föranlett avvikande avkastning i konkurrenternas värdepapper. Tidigare studier har påvisat att denna förstagångsemission har en negativ påverkan på konkurrenter på flertalet aktiemarknader. Syftet med denna studie är att utreda ifall dessa kursrörelser i konkurrenters aktier även finns i Sverige när ett företag börsintroduceras i samma bransch. Undersökningen görs genom en eventstudie och en kompletterad regressionsanalys för att undersöka ifall storleken på emittenten i förhållande till branschen samt branschers systematiska risk påverkar den avvikande avkastningen. Urvalet består av 84 börsintroduktioner och 1120 observerade konkurrenter under perioden 2013–2019, där resultaten tyder på att en negativ så kallad konkurrenseffekt finns på branschkonkurrenters aktievärdering även i Sverige. Till skillnad från tidigare studier verkar denna negativa kurspåverkan dock inte vara åsamkad av varken storleksförhållanden eller systematisk risk.

Tidigare forskning om nyemissioner och hur bolag som genomför dessa presterar på marknaden finns det gott om. Överlag är alla ense om att ett bolag som genomfört en nyemission kan väntas generera lägre avkastning under de kommande åren jämfört med bolag som inte sett detta behov. Vad som däremot inte visat sig självklart är huruvida branschen som det emitterande bolaget verkar på har en signifikant påverkan på substansen av denna underprestation. Således är syftet med denna studie att analysera huruvida emittenter skiljer sig från icke emitterande bolag och om bolagets rådande bransch påverkar dessa eventuella skillnader. För att undersöka detta har en eventstudie genomförts baserat på 94 emissioner utbrett på tre olika branscher. Statistiska tester har utförts på kursdatan för dessa emitterande bolag samt tre matchningsbolag, ett för varje bransch. Studiens resultat indikerar att det finns en viss branscheffekt, dock inte av någon signifikans. Vad som istället visade sig ha ett signifikant negativt samband med bolagets avkastning var P/B-värdet. Ett högre P/B-värde har alltså i populationen som studerats inneburit en lägre avkastning, och vice versa. / Previous research within seasoned equity offerings and the issuing companies’ performance on the market is plentiful. In general, most researchers agree that an issuing company can expect to generate a lower return in the years following the issuance in comparison to companies that does not feel the need to acquire equity in this way. However, something that has not been conclusively shown is whether the industry on which the issuing company operates has a significant effect on the substance of this underperformance. Therefore, the purpose of this study is to analyse whether the issuing company differs from the nonissuing company and if the industry on which they operate affects the outcome. To investigate this, an event study has been conducted based on a total of 94 issuances on three different industries. Statistical tests have been performed on the equity share data of these companies, along with three matching companies, one for each industry. The results of the study indicate that there is a certain industry-effect, however it has not been successfully proven with any real significance. What has been significantly shown, however, is that the price-to-book value of the issuing company has a significantly negative relationship with the companies’ return on equity. This means that a higher price-to-book value within the studied population has meant a lower return, and vice versa.

Marknadsförutsättningarna för en utveckling av den svenska marknaden för högavkastande företagsobligationer är idag bättre än någonsin. För första gången är bankerna motiverade att hjälpa svenska företag med marknadsfinansiering via exempelvis företagsobligationer. Tidigare har denna verksamhet setts som konkurrerande till bankernas egen lånefinansiering. Regulatoriska förändringar, såsom Basel III, ligger till grund för denna nya viktiga förutsättning.   Det händer saker på bred front och mycket sker samtidigt. Nya aktörer och organisationer har bildats, färdiga marknadsplatser för högavkastande företagsobligationer finns nu att tillgå. Fler regulatoriska förändringar har skett och kommer att ske framöver. Syftet med dessa regulatoriska förändringar är bland annat att förbättra transparensen på markanden och öka intresset för ränteplaceringar som alternativ till aktieplaceringar för vissa institutionella investerare.   Rapportens resultat motiverar en utveckling av den svenska marknaden för högavkastande företagsobligationer, med fler emittenter och fler emitterade instrument. Den uteblivna avkastningen och det volatila beteendet av den svenska aktiemarknaden de sista 12 åren, motiverar investerare att se sig om efter alternativa placeringar. När marknadsräntorna är rekordlåga blir företagsobligationer ett mycket intressant alternativ.   Kunskapsnivåerna behöver dock höjas både hos framtida potentiella emittenter och hos investerare. Större resurser hos befintliga intermediärer och kanske fler aktörer kommer att krävas för att klara av det ökade behovet av obligationsfinansiering hos de svenska företagen. Fler emitterade instrument och en bättre transparens på marknaden kommer att ge investerare bättre möjligheter att utvärdera förväntad avkastning och de risker som finns förknippade med detta placeringsalternativ.   Huruvida högavkastande företagsobligationer kommer att bli ett framtida sparalternativ för svenska sparare är lite osäkrare. Fler emissioner av högavkastande företagsobligationer tros komma redan den närmaste tiden, medan det kan ta längre tid för den nya potentiella sparformen att etablera sig bland investerare. En ökning av detta placeringsalternativ hos svenska sparare kommer förmodligen att ske succesivt, men i vilken mån denna sparform på sikt etablerar sig återstår att se.

Introduktion: Historiskt sett har de svenska företagens lånebaserade finansiering mestadels utgjorts av banklån. Efter finanskrisen 2008 har bankerna tvingats till att minska utlåningen när de numera jobbar utefter det nya regelverket Basel III. Rapporter från bland annat riksbanken och svenskt näringsliv menar att detta regelverk kommer att slå hårdast mot svenska små bolag. Forskning inom området menar att den svenska marknaden för företagsobligationer inte fått den utveckling den borde haft. Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse till varför den svenska marknaden för företagsobligationer förefaller att vara underutvecklad bland små bolag, samt att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden. För att styrka uppsatsens resultat kommer studien även att inkludera ett jämförelseindex hämtat från Large Cap.   Metod: För att infria studiens syfte har en metodtriangulering tillämpats. Empirin har delvis samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer listade på svenska Small Cap.  En intervjuguide utformades på basis av studiens förda problematik och teoretiska referensram. Empirin har även samlats in genom en multipel regressions analys i syfte att undersöka urvalets lämplighet för ett framtida inträde på den svenska företagsobligationsmarknaden.  Slutsats: Resultatet vi erhöll från studien är att den svenska marknaden för företagsobligationer fortfarande är underutvecklad. Studien visade att de mindre bolagens kunskap till marknaden är bristfällig och att bankernas nya roll som intermediär skapar informationsasymmetrier och således stora transaktionskostnader. Studien kan även konkludera att företags storlek, mätt i totala tillgångar, skulle kunna utgöra en företagsspecifik variabel som kan förklara en otillräcklig kreditvärdighet för ett eventuellt inträde på företagsobligationsmarknaden. / Introduction: Historically, the Swedish companies' loan-based financing mostly consists of bank loans. After the 2008 financial crisis, banks have been forced to reduce lending as they now work along the new Basel III regulations. The Swedish Riksbank and the Swedish business community believe that this regulation will hit hardest towards smaller companies. Researches in the field believe that the Swedish corporate bond market did not receive the development it ought to have been. Aim: The purpose of this study is to seek an understanding of why the Swedish corporate bond market seems to be underdeveloped among small companies and also to examine the future suitability regarding a future entry on the Swedish corporate bond market, for the selection. To put the study results into perspective, the study will include a benchmark gathered from the Large Cap. Method: To meet the study objective, a method triangulation is applied. The empirical data has partly been collected through semi-structured interviews with actors listed on the Swedish Small Cap. An interview guide was designed on the basis of the study´s problematization and theoretical framework. The empirical data is also collected through a multiple regression analysis, in order to examine the sample suitability for future entry into the Swedish corporate bond market. Conclusion: The results we obtained from this study is that the Swedish corporate bond market is still underdeveloped. The study showed that the smaller companies knowledge of the market is insufficient and that the banks' new role as intermediate are creating information asymmetries and henceforth high transaction costs. The study may also conclude that the company's size, measured in total assets, could provide a firm-specific variable that can explain an inadequate credit rating for a possible entry into the corporate bond market.