Introduktion: Endometrios drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Vävnad, som liknar livmoderslemhinnans struktur, börjar att växa in i eller utanför livmodern, och kan leda till infertilitet. Symtomen leder till en lägre livskvalitet. Diagnos ställs med kirurgi och ultraljud. Behandling kan göras kirurgiskt, hormonellt eller symtomatiskt. Endometrios medför en ökad belastning för samhället genom ökade kostnader inom vården och sjukfrånvaro. Bristande rutiner, resurser och kunskap inom vården bidrar till fördröjd diagnostik och behandling.  Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt deras erfarenheter av möten inom vården. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design av tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och PsycInfo.   Resultat: Endometrios orsakade lidande samt begränsningar i livet. Detta påverkade vardagliga aktiviteter och försämrade hälsan. Nedsatt sexuell funktion, samlagssmärtor, negativa känslor, humörsvängningar samt hot om infertilitet hade en negativ inverkan på relationer, självbild och identitet. Bristande förståelse från omgivningen och minskad social aktivitet ledde till känslor av ensamhet och utanförskap. Vårdpersonal hade bristande empati, kunskap och förståelse vilket ledde till en normalisering som kunde fördröja diagnostiken.  Slutsats: Endometrios leder till en upplevd försämrad hälsa och påverkar flera aspekter av livet. Bristande stöd och kunskap leder till negativa erfarenheter vilket bör motverkas genom att utbilda vårdpersonal. Patientgruppen bör bli bemötta med respekt och empati av vårdpersonal för att fler ska söka vård. Det är viktigt att uppnå jämlik vård med snabbare diagnostik och behandling då endometrios existerar i alla vårdnivåer. / Introduction: Endometriosis affects every tenth woman of fertile age. Tissue similar to the uterine lining grows into or outside the uterus and can cause infertility. Symptoms cause lower quality of life. Diagnosis is made with surgery and ultrasound. Treatment can be surgical, hormonal or symptomatic. Endometriosis causes a burden on society due to increased costs in health care and sick leave. Lacking routines, resources and knowledge in health care contributes to delayed diagnoses and treatment.  Aim: The aim was to compile and describe women's experiences of living with endometriosis and their encounters in healthcare. Method: Literature study with descriptive design of ten qualitative original articles from the databases PubMed and Psycinfo.  Results: Endometriosis caused suffering and limitations in life. Symptoms affected daily activities which impaired health. Reduced sexual functioning, dyspareunia, negative feelings, mood swings and threat of infertility had a negative impact on relationships, self-image and identity. Lack of understanding from society and reduced social activity led to feelings of exclusion and loneliness. Healthcare personnel showed lack of empathy, knowledge and understanding which lead to normalization and delay in diagnoses.  Conclusion: Endometriosis causes a perceived poorer health and affects several life aspects. Lacking support and knowledge causes negative experiences, which should be counteracted by educating healthcare personnel. To encourage seeking care the patient group should be treated with respect and empathy. To achieve equal care, it is important to reach faster diagnoses and treatment as endometriosis exists in all levels of care.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk gynekologisk sjukdom som cirka 176 miljoner kvinnor globalt beräknas lida av i form av stark menstruationssmärta, infertilitet och dyspareuni. Dessa besvär ger konsekvenser på kvinnornas vardagliga liv, relationer och sociala samvaro. Sjukdomen har länge förskjutits av forskare och än idag saknas mycket kunskap inom hälso- och sjukvården kring endometriosvård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva endometriosdrabbade kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på elva vetenskapliga artiklar varav två hade en kvantitativ ansats, åtta kvalitativ ansats och en mixad metod. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och MedLine via PubMed.Huvudresultat: Endometriosdrabbade kvinnor upplevde ibland ett gott bemötande inom hälso- och sjukvård där de kände sig sedda och bekräftade men mer ofta bemöttes de av dåliga attityder präglade av misstro och ignorans från hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna upplevde att deras symtom normaliserades, att personal saknade kunskap om sjukdomen, att kommunikationen var bristande och att diagnosen fördröjdes relaterat till feldiagnoser och sen specialistkonsultation. Slutsats: De negativa upplevelser av bemötande som endometriosdrabbade kvinnor rapporterade tyder på att hälso- och sjukvårdspersonal behöver utöka sin kunskap om endometrios. Sjuksköterskor kommer i kontakt med dessa kvinnor i många olika vårdsammanhang och måste bemöta dem med empati och förståelse för att omvårdnaden ska vara av god kvalitet.

Background: Endometriosis is a gynecological disease for women of fertile age. Ten percent of the fertile female population is believed to have the disease. Endometriosis usually manifests itself in the form of heavy bleedings, cramps, painful periods, pain during intercourse and chronic abdominal and pelvic pain. Aim: To describe womens experiences of living with endometriosis. Method: A literature study. This study is based on ten scientific articles. The articles have been analyzed and thematized using content analysis to answer the study’s purpose study. Results: Women with endometriosis experienced that they were affected socially, physically and mentally by the disease. They experienced lack of information and mistrust from healthcare professionals and family. Conclusion: The disease has an impact on the physical, mental, social and sexual health which women experience has a negative impact on the qualiy of life. Women's education, professional life and close relationships are adversely affected. Severe pain led to absenteeism, concentration difficulties and created fear of being intimate with their partners. The women’s experiences of living with endometriosis are characterized by encountering mistrust and nonchalance, which is due to the lack of knowledge and communication about endometriosis in health care and society. / Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom för kvinnor i fertil ålder. Tio procent av den fertila kvinnliga befolkningen antas ha sjukdomen. Endometrios visar sig vanligtvis som rikliga blödningar, kramper, smärtsamma menstruationer, samlagssmärta och kronisk magoch bäckensmärta. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En allmän litteraturstudie. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats och tematiseras med hjälp av innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Resultat: Kvinnor med endometrios upplevde att de påverkades socialt, fysiskt och psykiskt av sjukdomen. Kvinnor upplevde bristande information och misstro av vårdpersonal och familj. Slutsats: Sjukdomen har en påverkan på den fysiska, psykiska, sociala och sexuella hälsan vilket kvinnorna upplever har en negativ påverkan på livskvaliteten. Kvinnornas utbildning, yrkesliv och nära relationer påverkas negativt. Kraftiga smärtor ledde till frånvaro, koncentrationssvårigheter och skapade rädsla för kvinnorna att vara intima med sina partners. Kvinnornas upplevelser av att leva med endometrios präglas av att möta misstro och nonchalans, vilket beror på den bristande kunskap och kommunikation kring endometrios i vården och i samhället.

This paper explores the use of documentary-style video to support and explore Troubling Design in the field of the gender biased health care system. Women have been neglected within the health care system for centuries and their physical concerns are often not taken seriously by a respective doctor. This research project aims to co-design a film with women suffering from endometriosis. This approach is a way to produce evidence of women’s experiences and contrasts it to the evidence within research and the health care system to explore the connection and potential of documentary film for co-designing practices within the field of Troubling Design. At the same time, the documentary film is a story-telling tool to represent these women's neglected voices and communicate their narratives to the public. It attempts to highlight the advantages of the medium film within complex settings, such as the health care system. Thereby, it translates different ways of knowing about endometriosis to varying stakeholders involved while suggesting possibilities for an improved handling of the disease within the medical encounter. The study represents how qualitative research can inform the creation of a documentary film that reflects specific users’ experiences and solutions for their health care situation while offering the option for a more ethical approach to research at the intersection of filmmaking.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, vilket kan medföra symtom som kronisk smärta i buken, dysmenoreé och dyspareuni. Symtomen debuterar ofta mellan 20-30 års ålder och kommer oftast i skov där smärtintensiteten varierar. Trots indikation på att kvinnan lider av endometrios tar det flera år att fastställa en diagnos. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En begränsad, systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Academic search complete, Cinahl Complete, MEDLINE with full text och PubMed. Artiklarna är vetenskapligt granskade, på engelska och publicerade mellan 2004 och 2020. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: (1) upplevelser av smärta, (2) en begränsad tillvaro, (3) vårdmöten och normalisering av symtom och (4) upplevelser av biverkningar. Sammanfattning: Utifrån denna litteraturöversikt framkommer att normer och okunskap i samhället och vården skapar ett lidande i kvinnornas liv. Detta bidrar till en begränsad tillvaro, då deras fysiska, psykiska, sociala och sexuella hälsa påverkas. / Background: Endometriosis is a disease that affects about every tenth woman of fertile age. Endometriosis means that tissue similar to the endometrial tissue grows outside of the uterus, which can cause symptoms such as chronic abdominal pain, dysmenorrhea and dyspareunia. The onset of symptoms often occurs between the age of 20-30 and usually occurs in relapses where the intensity of the pain varies. Despite the indication that the woman is suffering from endometriosis, it takes several years to establish a diagnosis. Aim: The aim was to describe women’s experiences of living with endometriosis. Method: A limited, systematic literature review based on 10 scientific articles retrieved from the databases Academic search complete, Cinahl Complete, MEDLINE with full text and PubMed. The articles are scientifically reviewed, in English and published between 2004 and 2020. Results: Four main themes were identified: (1) experiences of pain, (2) a limited life, (3) healthcare encounters and normalization of symptoms and (4) experiences of side effects. Conclusion: Based on this literature review, it appears that norms and ignorance in society and health care creates suffering in women’s life. This contributes to a limited life, as her physical, mental, social and sexual health gets affected.

Introduktion: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär 10 procent av flickor ochkvinnor i fertil ålder. Tidigare forskning tyder på att hälso- och sjukvården saknar adekvat kunskapvilket i kombination med sjukdomens många olika symtom försvårar diagnostisering ochbehandling. Detta kan resultera i ett bemötande från vårdpersonal som leder till nedsatthälsorelaterad livskvalitet och välbefinnande för kvinnorna. Syftet: var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet inom hälso- ochsjukvården. Metodbeskrivning: En empirisk studie med enkät som metod. Deskriptiv statistik ochinnehållsanalys användes för att sammanställa och analysera insamlad data. Resultat: Totalt 34 kvinnor ingick i studien. Följande fem kategorier framkom: Vårdpersonalensförhållningssätt; Vårdpersonalens kommunikation; Vårdpersonalens kunskap; Vårdmötet; Tid är enfaktor för patientdelaktighet. Resultatet visar både positiva och negativa aspekter gällande hurkvinnor med endometrios upplevde bemötandet inom hälso- och sjukvården. Slutsats: Studien synliggjorde förbättrings- och utvecklingsmöjligheter för vårdpersonal gällandebemötandet av kvinnor med endometrios. Likvärdig kunskap och bättre kommunikation mellanvårdpersonal har betydelse för bemötandet. Hänsyn behöver tas till kvinnors subjektiva upplevelserav sjukdomen, behandling och smärtlindring. Tid är avgörande för kvinnornas delaktighet i denegna vården. / Introduction: Endometriosis is a chronic disease that affects about 10 percent of women of childbearing age. Prior research suggests that healthcare services lack adequate knowledge of thedisease, which, in combination with the wide range of symptoms of the disease, makes diagnosisand treatment difficult. This can result in a response from healthcare professional that may lead toreduced quality of life and wellbeing for women. Aim: The aim was to describe how women with endometriosis perceive how women diagnosedwith endometriosis experience their encount with healthcare. Methods: An empirical study facilitated through the questionnaire method. Descriptive statisticsand content analysis were used to compile and analyze collected data. Results: A total of 34 women participated. Five categories emerged, including: Attitude ofhealthcare professionals; Communication of healthcare professionals; Knowledge of healthcareprofessionals; Encounters with healthcare professionals; Time as a factor of patient participation.The results show both positive and negative aspects regarding how women with endometriosisexperienced their encount with healthcare. Conclusion: The study highlighted opportunities forimprovement and development for healthcare professional regarding the encounting of women withendometriosis. Equivalent knowledge and better communication between healthcare professionalare important for the encounting. Women's subjective experiences of the disease, treatment and painrelief need to be taken into account. Time is crucial for women's participation in their own care.

The low-molecular weight proteome is of great interest due to the vast number of smaller proteins and peptides present within it, some of which are likely to be disease-related and may provide insights into disease mechanisms or even prediction and diagnosis. Serum is often the most preferred specimen for disease prediction or diagnosis, as it can be obtained less-invasively and its collection is fairly routine in a clinical setting. Although serum samples are one of the most preferred specimens for disease studies, additional disease information may also be obtained using other specimens, such as tissue. The study of tissue specimens can be extremely valuable in disease studies as it likely contains the highest concentration of potential markers for tissue related diseases. Therefore, despite the difficulty of sample collection, as compared to serum specimens, tissue specimens can be invaluable in studying tissue-related diseases. Tissue proteomics approaches for studying the low-molecular weight proteome of tissue have been infrequently described in the literature, which suggests the need to develop new methods or improve upon current proteomics approaches to better study this subset of the proteome in tissue. In this dissertation, I first report on a low-molecular weight tissue proteomics approach that we have developed based on a previously reported serum approach. As reported here, we conclude that this tissue proteomics approach cannot only distinguish the low-molecular weight proteome of different tissue types, but it also appears to be within the reproducibility range of other currently used proteomic approaches. Additionally, we also report on the use of a serum proteomics approach for biomarker discovery and identification in preeclampsia and endometriosis. These studies reveal many candidate biomarkers for preeclampsia prediction and endometriosis diagnosis. In the preeclampsia study we discovered several candidate biomarkers early in pregnancies (12-14 weeks gestation) that were able to predict preeclampsia later in pregnancy with statistical significance. In the endometriosis study, several candidate biomarkers were discovered that were statistically significant in diagnosing endometriosis. Further, for both preeclampsia and endometriosis, combinations of 3 or 4 biomarkers yielded an improved sensitivity and specificity in disease prediction and diagnosis with combined area under the curves of greater than 0.8. Thus, the low-molecular weight proteome of both tissue and serum could potentially provide important information regarding disease physiology, prediction, and diagnosis that may supplement our current understanding of these processes.

Bakgrund   Endometrios är en kronisk sjukdom vid vilken livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Sjukdomen drabbar var tionde kvinna och kan orsaka kronisk smärta, smärta vid samlag samt menstruation och infertilitet. Socialstyrelsen rekommenderar i de nationella riktlinjerna för vård vid endometrios ett multiprofessionellt samarbete kring patienten. Det är sjuksköterskans uppgift att initiera samt organisera den interprofessionella vården. Det är även sjuksköterskans uppgift att tillhandahålla kvinnorna med stöd och information för att underlätta hantering av den, för flera kvinnor, svåra smärtan och komplexa symtombilden. Detta ämne valdes för att bredda kunskapen hos hälso- och sjukvårdspersonal och framför allt sjuksköterskor. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod Studiedesignen som valdes var en litteraturöversikt. En artikelsökning i tre relevanta databaser med avgränsningsåren 2009- 2019 gjordes varpå 15 artiklar kvalitetsgranskades samt analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat Endometrios påverkade flera aspekter av kvinnors liv. Smärta löpte som en röd tråd genom de analyserade artiklarna och orsakade slitningar i familjen, parrelationen, samlivet samt i arbetslivet. Det orsakade psykisk ohälsa samt dålig självupplevd hälsa. Mötet med hälso- och sjukvården upplevdes av flertalet kvinnor som negativt. Slutsats  Endometrios hade en negativ effekt på kvinnornas livskvalitet och mötet med sjukvården orsakade flertalet av kvinnorna en stor del onödigt lidande. Nyckelord: Endometrios, Livskvalitet, Omvårdnad, Psykologi / Background Endometriosis is a chronic disease where the endometrium grows outside of the uterus. The disease affects one in ten women and can cause chronic pain, pain at intercourse and menstruation as well as infertility. In the national guidelines for care of endometriosis the health authorities recommend a multidisciplinary teamwork. The work of initiating and organizing this collaboration belongs to the nurse. It is also the nurse’s role to provide the women with support and information in order to help manage the often-difficult pain and complex symptoms. This topic was chosen to broaden the knowledge of health care professionals and especially nurses. Aim The aim was to illustrate women’s experiences living with endometriosis.  Method The chosen study design was a literary review. Article searches were done in three relevant databases with the inclusion years of 2009- 2019 whereupon 15 articles where chosen for a quality audit and an integrated analysis. Results Endometriosis affected several aspects of women's lives. Pain was the main theme throughout the analyzed articles causing tensions in family, couple relations, intimacy and work life. It caused mental ill-health as well as poor self-experienced health. Numerous women experienced the encounter with health care as negative. Conclusions Endometriosis had negative effects on the women’s quality of life and the encounter with health care often caused the women a great deal of unnecessary suffering. Keywords: Endometriosis, Nursing care, Psychology, Quality of life

Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk och östrogenberoende sjukdom som drabbar cirka en av tio kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär att endometrie-liknande vävnad växer även utanför livmoderhålan och utlöser inflammation. Detta leder till olika symtom varav smärta är det vanligaste. Det tar ofta lång tid från det att första symtom uppkommer till att en diagnos har ställts och vägen ditt är för det mesta komplicerad. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: I resultatet presenteras tre huvudteman med tillhörande subteman som framkom vid dataanalysen. Huvudteman var; Att leva med smärta, Påverkan på relationer och vardagsliv samt Mötet med vården och samhället. Slutsats: Endometrios påverkar olika aspekter av kvinnors sociala, fysiska, existentiella och emotionella liv som påverkar livskvalitén negativt. Många som lever med sjukdomen känner att de inte blir tagna på allvar i vården och i samhället. Respektfullt bemötande, att utveckla bättre diagnostik- och behandlingsmetoder samt att kunskap och förståelse rörande sjukdomen förbättras är nödvändigt för att kunna främja hälsoprocesser, öka välbefinnande, förbygga ohälsa samt förbättra livskvalitet. / Background: Endometriosis is a chronic inflammatory and estrogen-dependent disease that affects about one in ten women of childbearing age. The disease means that endometrial-like tissue grows even outside the uterine cavity and triggers inflammation. This leads to different symptoms of which pain is the most common. It often takes a long time from when symptoms first appear until a diagnosis has been made. The way to diagnosis is mostly complicated. Aim: The aim was to describe women’s experiences of living with endometriosis Method: A litterature review was chosen as a method where ten qualitative original articles were included in the result. The literature search was from databases PubMed and Cinahl Complete. Results: The result presents three main themes with associated subthemes that emerged during the dataanalysis; Living with pain, Impact on relationships and everyday life and; The encounter with healthcare givers and society. Conclusion: Endometriosis affects various aspects of women’s social, physical, existential andemotional lives which impairs quality of life. Many people who live with the disease feel that they are not taken seriously by the caregivers and society. Respectful health encounters, developing better diagnostic and treatment methods and improving knowledge and understanding of the disease is necessary to be able to promote health processes, increase well-being, prevent ill health and improve quality of life.

Title: Effect of physiotherapy in patients with endometriosis Objectives: The objective of this thesis is to evalute the effect of a six-week physiotherapy intervention including manual and exercise therapy approach on the quality of life assessed by The Endometriosis Health Profile-30 questionnaire, on dysmenorrhea assessed by The short-form McGill Pain Questionnaire and The Menstrual Distress Questionnaire, and on the number of functional impairments of the musculoskeletal system asssessed by the kinesiological analysis of eight women with diagnosed endometriosis. Methods: The practical part is a pilot study evaluating the contribution of the six-week physiotherapy intervention in eight women with diagnosed enometriosis. The therapy plan was constructed individually to deal with the objective findings using the combination of manual and exercise therapy with the aim of decreasing the presence of functional impairments of the musculoskeletal system. To evaluate the effect of therapy, standartized qualitative questionnaires, The Menstrual Distress Questionnaire, The short- form McGill Pain Questionnaire and The Endometriosis Health Profile-30 were used as well as the kinesiological diagnosis form. The probands filled out the questionnaires on the first day of their menstrual cycle before and after...